I svensk grundskola får eleverna sedan 2012 betyg varje termin från och med höstterminen årskurs 6. När eleverna som hade icke godkänt betyg i engelska i årskurs 6 senare gick ut årskurs 9 hade 60 procent av dem uppnått kunskapskraven för ett godkänt betyg i ämnet.

I samband med grundskolereformen år 2011 infördes betyg i årskurs 6. Tidigare fick eleverna sina första betyg i årskurs 8. Syftet med att införa betyg tidigare är att fler elever ska klara kunskapskraven i årskurs 9 när det är dags att få slutbetyg. Den tidiga uppföljningen ska bidra till att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Stödet ska hjälpa eleven att uppnå godkända betyg i årskurs 9, alternativt minimera antalet icke-godkända betyg med fokus på godkänt i ämnena svenska, matematik och engelska.

Vi har följt en årskull elever för att se hur betygen såg ut i årskurs 6 (våren 2013) och hur det sedan gick med betygen när de avslutade årskurs 9 (våren 2016). Det är närmare 88 400 elever som ingår i våra beräkningar.

Majoriteten, 83 procent, av eleverna hade godkända betyg (A–E) i alla ämnen de läst i årskurs 6. Drygt 8 procent hade betyget F (icke godkänt) i ett ämne och knappt 9 procent hade F i två eller flera ämnen. Det var fler pojkar än flickor som hade betyget F, framförallt var pojkarna överrepresenterade bland elever som fått betyget F i två eller flera ämnen.

90 procent fortsatt godkända

90 procent av dem som uppnått godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 gjorde det även tre år senare när de avslutade årskurs 9. För dem med F i ett eller flera ämnen var resultaten i årskurs 9 inte lika bra. Med engelska som exempel vill vi visa hur betygen förändrats i årskurs 9.

Det var 3 200 pojkar och 2 300 flickor som fick betyget F i engelska på vårterminen i årskurs 6, vilket motsvarar ungefär 6 procent av samtliga elever som ingår i våra beräkningar. Majoriteten, 61 procent, av dem fick ett godkänt betyg i engelska i årskurs 9. Det var vanligast att få betyget E. En liten andel, 5 procent, av dem som hade F i årskurs 6 lyckades uppnå kunskapsmålen för betygen A, B eller C i årskurs 9. Men nära 40 procent hade betyget F även i årskurs 9.

Ett mål med att införa betyg i årskurs 6 var att kunna identifiera elever i behov av särskilt stöd för att kunna sätta in insatser tidigt. Av eleverna med F i engelska i årskurs 6 var det drygt hälften som hade fått särskilt stöd i årskurs 8 och/eller årskurs 9.

Hur skiljer sig då betygen i årskurs 9 åt bland elever med F i engelska i årskurs 6 beroende på om de fått särskilt stöd eller inte? För varje elev finns uppgift om den haft stödåtgärder vid mättillfället den 15 oktober i årskurs 8 och i årskurs 9 eller vid båda till­fällena.

Lägst kunskapsnivå får mest stöd

Det är överlag samma mönster för samtliga elever som fått F i engelska i årskurs 6 oavsett om de fått stöd eller inte. Andelen som fått betyget F även i årskurs 9 är dock större i gruppen som fått särskilt stöd, både för flickor och för pojkar. Betyder det att stödåtgärder har motsatt effekt? Antagligen inte. Skolverket konstaterar i sin utvärdering av betyg från årskurs 6 att det är viktigt att sätta in stödåtgärder till de elever som har två eller fler F.

Det innebär att de elever som generellt sett har lägst kunskapsnivå ska få stöd i störst utsträckning. Bland elever med F i engelska i årskurs 6 år 2013 som fått särskilt stöd finns det många som också har F i ytterligare ämnen. Och det är de som haft flest F (utöver det underkända betyget i engelska) som i störst utsträckning fått stöd.

Andelen som fått stöd var högst bland dem som haft mellan 8 och 16 underkända betyg, av dem hade 72 procent fått stöd. Lägst var andelen bland dem som enbart haft F i engelska, 36 procent. Det var alltså de elever som generellt sett hade sämst kunskapsnivå som fått stöd. Det går inte att säga hur betygen i årskurs 9 hade sett ut om inte några stödåtgärder alls hade satts in.

Det övergripande syftet med att införa betyg tidigare var att fler elever skulle klara kunskapskraven i årskurs 9. Vi har därför undersökt hur andelen elever som klarar kraven för att vara behöriga till ett yrkesprogram i gymnasieskolan har utvecklats över tid. De första som fått betyg från årskurs 6 gick ut grundskolan läsåret 2015/16. Andelen med behörighet till yrkesprogram har dock legat konstant sedan de nya reglerna för behörighet infördes i samband med gymnasiereformen 2011. För de två årskullar som hittills hunnit avsluta grundskolan sedan betygen i årskurs 6 infördes är alltså andelen som klarar kunskapskraven i årskurs 9 oförändrad jämfört med tidigare.

Sex av tio med F i engelska i årskurs 6 får godkänt betyg i årskurs 9

Slutbetyg i engelska i årskurs 9 år 2016 bland pojkar och flickor som fått F i engelska i årskurs 6 år 2013. Procent

E var det vanligaste betyget i engelska i årskurs 9 bland elever som haft F i årskurs 6. Ungefär 4 av 10 får betyget F även i årskurs 9.

Andelen som fått stöd är störst bland dem med flest underkända betyg i årskurs 6

Andel elever med särskilt stöd i årskurs 8 och/eller 9 bland dem som fått F i engelska i årskurs 6 år 2013 efter antal F totalt sett i årskurs 6. Procent

Andelen behöriga till gymnasieskolan oförändrad vid införandet av betyg från årskurs 6

Andel elever behöriga till yrkesprogram på gymnasieskolan bland flickor och pojkar som gått ut årskurs 9 läsåren 2010/11–2016/17. Procent

Läsår 2015/16 gick de första eleverna som fått betyg sedan årskurs 6 ut årskurs 9.

Större andel pojkar än flickor har flera underkända betyg

Andel elever i årskurs 6 vårterminen 2013, efter antal underkända betyg (F). ProcentDe flesta elever i årskurs 6 har godkända betyg i alla ämnen. Fler flickor än pojkar är godkända i alla ämnen, 86 procent av flickorna jämfört med 80 procent av pojkarna.