Befolkningen i EU-området beräknas öka marginellt mellan 2015 och 2080. Men det är stora skillnader mellan olika länder. Sverige är ett av de länder som beräknas öka mest, medan flera länder i östra EU väntas få en stor folkminskning.

Under våren 2017 publicerade Eurostat, EU:s statistikbyrå, en befolkningsframskrivning för de 28 medlemsländerna och för Norge. Framskrivningen utgår från 2015 och sträcker sig till 2080. År 2015 fanns det 508 miljoner invånare i EU-länderna. Antalet beräknas öka fram till 2045 då antalet invånare förväntas ligga på 529 miljoner. Därefter räknar man med att befolkningen minskar och år 2080 beräknas antalet invånare i EU vara 519 miljoner. Antalet personer i EU:s befolkning år 2080 förväntas således vara 10 miljoner fler än i dag. Det motsvarar en ökning på två procent.

Det är främst antalet personer i de högre åldrarna som blir fler i framtiden. Antalet personer i åldrarna under 20 år förväntas år 2080 vara ungefär lika stort som idag, 106 miljoner. I de mest yrkesaktiva åldrarna, 20–64 år, förväntas antalet invånare minska med 44 miljoner mellan 2015 och 2080, samtidigt som befolkningen beräknas öka i åldrarna över 64 år. År 2080 förväntas antalet personer över 64 år i EU att vara 55 miljoner fler än idag. Det innebär att år 2080 kommer ungefär två av tio invånare i EU att vara under 20 år, tre av tio vara över 64 år och fem av tio i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20–64 år.

Allt större andel i befolkningen 65 år och äldre

EU-befolkningens fördelning efter olika åldrar 2015 samt prognos för 2080. Procent

EU:s befolkning har åldrats och förväntas fortsätta åldras. Antalet personer i åldrarna 20–64 år blir färre och antalet som är äldre blir fler. År 1980 var 13 procent av befolkningen över 64 år. I dag är andelen cirka 20 procent och 2080 antas andelen i befolkningen som är över 64 år vara 30 procent.  

Under hela prognosperioden förväntas det födas ungefär fem miljoner barn i EU varje år. De senaste åren har det avlidit ungefär lika många personer årligen, men som en följd av att det blir allt fler i de äldre åldrarna kommer antalet avlidna per år att öka. Förutom under de allra första åren av perioden 2015–2080 beräknas fler personer avlida än födas i EU varje år. Detta kallas födelseunderskott. Under en stor del av perioden kommer det årliga födelseunderskottet att uppgå till över en miljon personer.

Kraftigt födelseunderskott väntas i EU

Födda, döda och nettomigration i EU: observerat 1960–2015 och framskrivning 2016–2080. Antal

I början av 1960-talet var det nästan dubbelt så många som föddes än det var som avled. Sedan dess har antalet födda per år minskat markant samtidigt som antalet döda har ökat. År 2015 var det för första gången fler som avled än som föddes i EU.

Det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna har minskat i alla länder. I slutet av 1990-talet var antalet födda barn per kvinna som lägst. Många länder i södra och östra Europa har under en längre tid haft ett barnafödande som varit lägre än 1,5 barn per kvinna.

Sedan millennieskiftet har antalet födda barn ökat något och är idag 1,58 per kvinna. I framskrivningen antas att barnafödandet per kvinna ska öka i alla länder. Att antalet födda ändå inte ökar beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar minskar.

Antalet avlidna förväntas öka i framtiden. Det beror på att det blir allt fler äldre i befolkningen. Det föddes många barn i början på 1960-talet och år 2040 kommer dessa barn att vara i 80-årsåldern, en ålder då många avlider. Mot slutet av prognosperioden minskar antalet avlidna, helt enkelt för att befolkningen minskar.

Ökad livslängd i alla EU-länder

Livslängden har ökat i alla EU:s länder. År 2002 är det första år som det finns uppgifter för hela EU och då var medellivslängden 74,5 år för män och 80,9 år för kvinnor. Sedan dess har den ökat med 3,4 år för män och 2,4 år för kvinnor. Idag är det två länder där kvinnors livslängd är över 85 år, Spanien och Frankrike, och fyra länder där mäns livslängd är över 80 år, Spanien, Italien, Luxemburg och Sverige.

Nettomigrationen, antalet invandrare minus antalet utvandrare, har varierat under perioden. Sedan mitten av 1980-talet har årligen fler invandrat till EU än utvandrat från EU.

De senaste åren har det varit en hög netto­invandring till EU. Det innebär att det är fler personer som invandrar till EU än som utvandrar från EU. Enligt preliminära uppgifter var det nästan två miljoner fler som invandrade 2015 än det var som utvandrade. Också i framtiden förväntas fler invandra än utvandra, men nettoinvandringen kommer att ligga på en lägre nivå än 2015, i genomsnitt omkring en miljon personer per år. Från ungefär 2035 förväntas nettoinvandringen långsamt att minska och 2080 beräknas den ligga kring 700 000 personer.

Stor folkökning i Sverige, minskning i östra Europa

Procentuell förändring av befolkningens storlek mellan 2015 och 2080 i EU:s medlemsländer och Norge, enligt framskrivningen

Sverige tillhör de länder som beräknas få störst befolkningsökning mellan 2015 och 2080. Även Norge och Danmark beräknas få relativt stora folkökningar, medan Finland beräknas ha ungefär lika stor befolkning 2080 som i dag. De länder som beräknas få störst folkminskning ligger främst i östra och södra Europa. I Litauen beräknas befolkningen minska med över 40 procent. Bland länderna med störst minskning finns även Portugal och Grekland. I dag har Sverige en mindre befolkning än dessa länder. År 2080 förväntas Sverige ha en större befolkning än både Portugal och Grekland.

Att befolkningen ökar i EU som helhet innebär inte att den ökar i alla länder i unionen. I vissa länder räknar Eurostat med att befolkningen minskar. I till exempel Tyskland förväntas antalet invånare bli färre medan Storbritannien och Frankrike beräknas få en större befolkning. Det innebär att Tyskland, som nu är EU:s folkrikaste land, år 2080 kommer att ha färre invånare än både Storbritannien och Frankrike. Här ska påpekas att Eurostats befolkningsframskrivning gjordes innan Storbritannien begärde utträde ur EU och att Storbritannien därför ingår i prognosen. Sverige är idag EU:s fjortonde folkrikaste land. Eftersom Sveriges folkmängd beräknas öka samtidigt som befolkningen minskar i många jämnstora länder förväntas Sverige år 2080 att vara EU:s nionde folkrikaste land. De länder Sverige antas passera är Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal.

I nuläget är det fler som föds än som avlider i hälften av EU-länderna. I framtiden förväntas antalet födda barn årligen att minska i många länder samtidigt som antalet som avlider ökar. Det beror inte på att det föds färre barn per kvinna eller på att dödligheten ökar. Det beror på att många länder länge haft ett lågt barnafödande och det medför att det blir allt färre personer i barnafödande åldrar. Trots att man antar att det kommer att födas fler barn per kvinna ökar alltså inte antalet födda barn. Det kommer också att bli allt fler personer i äldre åldrar. Antalet avlidna per år kommer att öka även om inte dödligheten i varje ålder ökar utan tvärtom minskar. År 2080 beräknas det vara fler som föds än som avlider i endast sex av EU-länderna: Frankrike, Spanien, Sverige, Storbritannien, Irland och Belgien.

I 17 av EU-länderna är det i dag fler som invandrar än som utvandrar. I Eurostats framskrivning antas allt fler länder få fler invandrare än utvandrare och i slutet av prognosperioden förväntas alla länder ha fler invandrare än utvandrare.

I länder som antas få stor folkökning, till exempel Luxemburg, Sverige och Storbritannien, beräknas fler födas än avlida och fler invandra än utvandra under alla år 2015–2080.

De länder som beräknas minska mest, Litauen, Lettland, Bulgarien och Grekland, förväntas under lång tid ha fler utvandrare än invandrare och de förväntas också alla år ha fler som avlider än som föds i landet.

Fakta: Så görs EU:s befolkningsframskrivning

Eurostats framskrivning är ett så kallat konvergensscenario. Det innebär att någon gång långt fram i tiden antas alla länder i EU ha samma dödlighet, fruktsamhet och noll i nettomigration.

Medellivslängden antas öka i alla länder och den största ökningen antas ske i de länder som i dag har lägst medellivslängd. I Litauen som idag har den lägsta medellivslängden för män, 69 år, antas en ökning till 85 år 2080. Medellivslängden i Sverige antas öka med drygt 7 år, från dagens drygt 80 år till 88 år. För kvinnor antas en något långsammare ökning av medellivslängden. Mest antas den öka i Bulgarien, från 78 år till 89 år. Minst antas medellivslängden öka i Spanien, från 85 år till 92 år.

Antalet födda barn per kvinna antas också öka i alla länder och störst ökning förväntas för de länder som idag har det minsta antalet barn per kvinna. Den största ökningen antas för Spanien, som idag har 1,3 barn per kvinna. Där antas det år 2080 födas 1,9 barn per kvinna. Den minsta ökningen antas för Frankrike, som i det närmaste har samma antal barn per kvinna år 2080 som idag, nästan 2,0. Antagandena innebär således att EU-länderna blir alltmer lika vad gäller antalet barn per kvinna. År 2015 varierar antalet barn per kvinna mellan 1,3 i Cypern och nästan 2,0 i Frankrike och år 2080 mellan drygt 1,6 i Portugal och drygt 2,0 i Sverige.

Nettomigrationen, det vill säga antalet som invandrar minus antalet som utvandrar, varierar stort mellan länderna. I dagsläget är det flera länder i EU som har fler utvandrare än invandrare. Det är dels länder i öst, såsom Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien, dels länder som påverkades kraftigt av den senaste ekonomiska krisen, det vill säga Irland, Grekland, Spanien, Portugal och Cypern. I samtliga dessa länder antas utvecklingen vända och i slutet av prognos­perioden har alla länder fler invandrare än utvandrare.

Mäts nettomigrationen som promille av befolkningen är den i dag högst i Luxemburg, Tyskland och Österrike. Det är också i dessa länder som nettomigrationen kommer att minska mest, men Luxemburg kommer även år 2080 vara bland de länder som har högst netto­invandring i förhållande till folkmängden.