SCB:s nya produktionsindikator, produktionsvärdeindex (PVI), ger en bild över förädlingsvärdets utveckling. PVI, som från och med november 2017 ersätter den tidigare indikatorn PIN, inkluderar både industribranschernas tjänsteproduktion och handelsverksamhet och ger ett bättre underlag till BNP-beräkningarna. Den nya indikatorn täcker närmare 90 procent av näringslivets förädlingsvärde.

I maj publicerades SCB:s nya produktionsindikator PVI för första gången. Från och med publiceringen av PVI i november redovisas nu också säsongrensade tidsserier vilka sträcker sig tillbaka till 2010. Åren 2010–2014 är tillbakaskrivna med hjälp av tidigare index och bör tolkas med försiktighet. I och med publiceringen av PVI i november kommer den tidigare produktionsindikatorn, PIN, inte längre att publiceras.

PVI ger avdelningen för nationalräkenskaperna ett bättre underlag till beräkningarna av den kvartalsvisa bruttonationalprodukten (BNP) från produktionssidan och i denna artikel beskrivs sambandet mellan PVI och BNP. Det nya indexet är harmoniserat när det gäller vad som mäts, men också avseende urval och metoder. Tidigare fanns det vissa skillnader i dessa delar mellan industriproduktionsindex (IPI) och tjänsteproduktionsindex (TjPI). 

Den stora definitionsmässiga skillnaden mellan PIN och PVI är att den senare inkluderar industribranschernas tjänsteproduktion och handelsverksamhet, mätt som handelsmarginal. Innan PVI användes som underlag för BNP lades dessa poster till separat i beräkningarna av BNP för företag som hade betydande sådana transaktioner. För att närma sig den produktion som faktiskt skett under perioden görs också justeringar av omsättningsuppgifterna för produktion som lagts på lager och försäljning som skett från lager. Justeringarna baseras på uppgifter från statistiken om företagens lager. De uppgifter från PVI som går in i nationalräkenskaperna är de som publiceras kvartalsvis i Lagerkorrigerat Produktionsvärdeindex i statistikdatabasen.

PVI och NR har delvis olika täckning

Som framgår av diagrammet nedan så visar PVI relativt god överensstämmelse med BNP totalt och näringslivets produktion i nationalräkenskaperna. Totalt täcker PVI lite mer än 60 procent av totala BNP och knappt 90 procent av förädlingsvärdet i näringslivet. Det finns flera förklaringar till varför avvikelser finns mellan de tre serierna. Till att börja med så täcker inte PVI branscherna jordbruk, skogsbruk och fiske, finansiella företag och hushållens produktion av boendetjänster (småhus och fritidshus). PVI täcker inte heller icke vinstdrivande organisationer och offentliga myndigheter. I nationalräkenskaperna används också andra uppgifter än PVI för byggbranschen och för energibranscherna. För byggbranschen används uppgifter baserat på vad som investeras i bostäder och andra byggnader och anläggningar. För energibranschernas produktion används uppgifter från energistatistiken. PVI utgör därmed värdemässigt knappt 80 procent av underlaget för beräkningarna av näringslivets förädlingsvärde.

Produktionsindikatorer

Säsongrensade värden. Index 2010=100

Anledningen till att det finns skillnader även när samma branscher jämförs i NR och PVI är de justeringar som görs i NR. BNP beräknas både från användningssidan och produktionssidan och båda sidor måste definitionsmässigt visa samma resultat. I praktiken skiljer sig dock skattningarna vanligtvis åt varför en justering behöver göras vid avstämningsarbetet. Om exempelvis produktionen i ekonomin visar starkare utveckling än användningen justeras antingen produktionen ned eller användningen upp i avstämningarna, eller en kombination av dessa.

På NR görs också tillägg för posten övriga rörelseintäkter som inte fångas i företagens rapportering till PVI. I praktiken innebär det tillägg för licenser och royalties för företag med stora intäkter från detta.

Skiftet ned i NR-serien för industrin 2015 och motsvarande skifte upp i tjänsteproduktionen, i såväl NR som PVI, förklaras av den omklassning som genomfördes i statistiken under 2017. I PVI för industrin skedde denna förändring i början av 2011 men syns inte i tidsserien för den totala industrin.

Industri- och tjänsteproduktion (NR och PVI)

Säsongrensade värden. Index 2010=100

I årsberäkningarna används andra källor i NR

Målvariabeln i NR är förädlingsvärdet där summan av alla förädlingsvärden i ekonomin ger BNP. Förädlingsvärdet är värdet av produktionen minus kostnaderna för de varor och tjänster som använts i produktionen. När väl en årsberäkning genomförs i nationalräkenskaperna baseras perioderna fram till år t-2 (nu år 2015) på årsdata från undersökningen Företagens ekonomi för de branscher där PVI använts i den kvartalsvisa beräkningen av BNP. Då finns även uppgifter om företagens kostnader. I NR:s produktionsbegrepp ingår även produktion för egen slutlig användning, alltså produktion som leder till kapitalbildning i den egna verksamheten. Det gäller i första hand forskning och utveckling, programvaror och byggnader. Det är uppgifter som hittills inte samlas in i statistiken på korttidsbasis. I NR görs också tillägg för svart och illegal produktion men det utgör en liten andel av den totala produktionen. Företagens kostnader mäts i dagsläget inte heller i korrtidsstatistiken i likhet med de flesta andra länder.

Eftersom PVI är en indikator för förädlingsvärdets utveckling så används förädlingsvärdet som vikt när PVI vägs ihop. Sammanvägningen har betydelse när index redovisas för olika aggregat, till exempel den totala industrin respektive tjänstenäringarna. Vikterna baseras i grunden på de detaljerade årsberäkningar som görs i nationalräkenskaperna och inkluderar då även sådan produktion som inte mäts på korttidsbasis, i första hand produktion för egen slutlig användning och övriga rörelseintäkter.

De skillnader som finns mellan NR och PVI för perioder år t-2 och längre tillbaka beror i första hand på att företagens kostnadsutveckling har inkluderats i beräkningarna på NR. På aggregerad nivå är effekten av detta inte särskilt tydlig. Men av diagrammet ovan framgår att förädlingsvärdena för tjänstenäringarna växte snabbare enligt NR än PVI åren 2012 till 2014. Tittar man på detaljerade branschnivåer kan skillnaderna vara större. I diagrammet nedan redovisas andelen kostnader i förhållande till totalt produktionsvärde för industrin och totala tjänster. Under en lång period föll industrins kostnader i förhållande till produktionsvärdet. Det innebar att korttidsstatistiken, IPI och kvartalsvis NR vanligen underskattade utvecklingen av förädlingsvärdena inom industrin eftersom statistiken inte fångade att företagens kostnader som andel av produktionen sjönk.

Inputandel

Kostnadernas andel av total produktion, procent

Tjänsteproduktionen inom industrin ökar

För att studera hur tjänsteproduktionen inom industrin har utvecklats över tid kan nationalräkenskapernas tillgångs- och användningstabeller användas. Tjänsteproduktionen inom industrin har successivt ökat sett över en längre tid och uppgick 2014 till 18 procent. Nedgången mellan 2014 och 2015 förklaras framför allt av den omklassning som nämndes tidigare.

Tjänsteproduktion inom industrin

Andel av total produktion inom industrin, procent

Handelsmarginaler är tillsammans med forskning och utveckling de största tjänsteprodukterna i tjänsteproduktionen inom industrin. Inom forskning och utveckling utgörs större delen, drygt 80 procent (år 2015), av produktion för egen användning. Det är produktion som i dagsläget inte fångas i PVI. Arbete pågår för att i den ekonomiska statistiken tydligare skilja ut den delen av forskning och utveckling. Det kommer att ge möjligheter att även på korttidsbasis mäta mer av denna produktion.