Till innehåll på sidan

Ökad sysselsättning bland utrikes födda

Publicerad: 2017-10-03

Sysselsättningen fortsatte att öka under andra kvartalet 2017. Även bland män är nu sysselsättningsgraden i nivå med första halvåret 2008 innan finanskrisen slog till. Det var främst gruppen utrikes födda som bidrog till ökningen.

Sysselsättningsgraden, det vill säga andelen av befolkningen i åldern 15–74 år som är sysselsatta, har ökat stadigt sedan början av 2010.

Sysselsättningsgraden uppgick under andra kvartalet till 67,8 procent, enligt säsongrensade och utjämnade data. Bland män är nu sysselsättningsgraden i nivå med första halvåret 2008 innan finanskrisen slog till och som därefter ledde till en kraftig minskning av sysselsättningsgraden. Bland kvinnor är sysselsättningsgraden sen ungefär två år högre än vad den var 2008.

Att sysselsättningsgraden stiger innebär att sysselsättningen ökar snabbare än befolkningen i åldrarna 15–74 år. Jämfört med andra kvartalet 2016 ökade antalet sysselsatta med 99 000 medan befolkningen i denna åldersgrupp ökade med 84 000.

Sysselsättningen ökade bland utrikes födda

Antalet utrikes födda som hade sysselsättning ökade under andra kvartalet 2017. De ökade med 89 000 jämfört med andra kvartalet 2016, medan antalet sysselsatta inrikes födda inte visade någon signifikant förändring. Detta kan kopplas till stora skillnader i befolkningsutvecklingen, där antalet utrikes födda i åldern 15–74 år ökade med 93 000 medan antalet inrikes födda i åldern 15–74 år minskade med 9 000.

Sysselsättningsgraden är fortsatt lägre bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. Den senaste tiden har dock andelen sysselsatta ökat snabbare bland utrikes födda än bland inrikes födda. Skillnaden mellan grupperna har därmed minskat något. Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick sysselsättningsgraden bland inrikes födda till 69,4 procent och till 61,9 procent bland utrikes födda.

Sysselsättningsgrad inrikes och utrikes födda

Procent av befolkningen, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat.

Diagram: Sysselsättningsgrad inrikes och utrikes födda

Högre sysselsättningsgrad bland män

Sett över en längre period har sysselsättningsgraden ökat mer bland kvinnor än bland män och skillnaden mellan könen har minskat.

De senaste kvartalen visar dock säsongrensade och utjämnade data att ökningen i sysselsättningsgraden har varit något högre bland män än bland kvinnor.

Sysselsättningsgraden ligger fortsatt på en högre nivå bland män än bland kvinnor. Enligt säsongrensade och utjämnade data uppgick sysselsättningsgraden till 69,8 procent bland män och 65,7 procent bland kvinnor.

Sysselsättningsgrad män och kvinnor

Procent av befolkningen, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat.

Diagram: Sysselsättningsgrad män och kvinnor

Fortsatt ökning av antalet fast anställda

Sysselsatta kan delas in i anställda, företagare och medhjälpande hushållsmedlemmar.

Jämfört med andra kvartalet 2016 ökade antalet anställda med 86 000 till 4 536 000. Fast anställda, som ökade med 76 000, bidrog främst till ökningen medan antalet tidsbegränsat anställda inte visade på någon signifikant förändring. Även säsongrensade och utjämnade data visar att antalet fast anställda fortsatte att öka under andra kvartalet.

Antalet fast anställda

Tusental, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat.

Diagram: Antalet fast anställda

För sjunde kvartalet i rad ökade antalet anställda i privat sektor och uppgick till 3 021 000 personer, en ökning med 37 000 jämfört med samma kvartal föregående år. Den största ökningen har dock skett inom den kommunala sektorn där antalet anställda ökade med 54 000 till 1 176 000 personer.

Arbetslösheten lägst bland kvinnor

Arbetskraften utgörs av sysselsatta och arbetslösa personer och arbetslösheten mäts som andelen arbetslösa personer av arbetskraften.

Finanskrisen som startade i USA 2008 påverkade efterhand även många andra länder och i Sverige steg arbetslösheten kraftigt under några år framåt. Männen var de som drabbades hårdast och sedan dess har arbetslösheten under större delen av tiden varit högre bland männen än bland kvinnorna. Under åren 2011–2014 var arbetslösheten relativt stabil kring 8 procent men har sedan minskat under de följande åren.

Säsongrensat och utjämnat fortsatte arbetslösheten att minska och uppgick till 6,6 procent andra kvartalet 2017. För männen var den 6,9 procent och för kvinnorna 6,3 procent. Andelen arbetslösa är alltså lägre bland kvinnorna och skillnaden mellan könen har varit större på senare tid.

Arbetslöshet män och kvinnor

Procent av arbetskraften, 15–74 år. Säsongrensat och utjämnat.

Diagram: Arbetslöshet män och kvinnor

Minskningen i arbetslösheten var större bland utrikes födda än bland inrikes födda. Arbetslösheten bland utrikes födda fortsätter dock ligga på en betydligt högre nivå än bland inrikes födda. Andelen arbetslösa bland inrikes födda uppgick andra kvartalet 2017 till 4,3 procent och bland utrikes födda var den 15,1 procent enligt säsongrensade och utjämnade data.

Arbetslösheten minskade bland unga

I åldersgruppen 15–24 år ingår en mindre andel i arbetskraften jämfört med äldre åldersgrupper.

Anledningen är att bland de unga finns många som studerar och det är därför naturligt att färre tagit steget ut i yrkeslivet. Bland de som nyligen har klivit in på arbetsmarknaden är arbetslösheten högre jämfört med gruppen 15–74 år.

Säsongrensade och utjämnade data visar på en minskning av andelen arbetslösa bland unga under andra kvartalet 2017. Detta är en utveckling som har pågått under flera år men arbetslösheten ligger fortfarande högre än i början av 2000-talet. Under andra kvartalet 2017 uppgick arbetslösheten till 17,3 procent bland unga. Bland män uppgick andelen arbetslösa till 18,3 procent och bland kvinnor uppgick den till 16,2 procent. Även i denna grupp är alltså arbetslösheten högre bland män än bland kvinnor. Skillnaden mellan könen är större än i åldersgruppen 15–74 år.

Ungdomsarbetslöshet

Procent av arbetskraften, 15–24 år. Säsongrensat och utjämnat.

Diagram: Ungdomsarbetslöshet

Minskat antal undersysselsatta

Bland de sysselsatta finns personer som vill och kan arbeta mer än vad de vanligen gör, så kallade undersysselsatta. Gruppen utgör en del av det outnyttjade arbetskraftsutbudet och visar hur många sysselsatta det finns vars arbetskraft inte tas tillvara fullt ut.

Bland de sysselsatta i åldern 15–74 år var 240 000 undersysselsatta under andra kvartalet 2017. Det är en minskning med 21 000 personer jämfört med andra kvartalet 2016, och det var åttonde kvartalet i rad som antalet undersysselsatta minskade.

Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) beskriver utvecklingen på arbets­marknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. AKU visar bland annat antal och andel syssel­satta respektive arbets­lösa per månad, kvartal och år. Det är den enda källan med kontinuerliga uppgifter om den totala arbets­lös­heten och står för det officiella arbets­löshets­talet.

Sysselsatta omfattar följande grupper:

– personer som arbetade (minst en timme) under referens­veckan som avlönade arbets­tagare, egna före­tagare eller oavlönade med­hjälpare i företag till­hörande en medlem av samma hushåll. Alternativt hade arbete enligt ovan men var från­varande från det arbetet.

Säkerställd förändring

För icke säsongrensad data görs jämförelser mot före­gående år då arbets­marknaden har stora säsongs­variationer. AKU är en urvals­under­sökning vilket innebär att alla skatt­ningar är behäftade med osäkerhet. I de tabeller som AKU publicerar finns uppgifter om osäker­hets­tal. Antalet syssel­satta under andra kvartalet 2017 var i genom­snitt 5 034 000 och under andra kvartalet året innan var det 4 935 000.

Osäker­hets­talet för föränd­ringen jämfört med motsvarande kvartal föregående år var 27 000, vilket innebär att föränd­ringen mellan de två tid­punkterna skall vara minst 27 000 för att föränd­ringen skall vara statistiskt säker­ställd. Eftersom föränd­ringen mellan andra kvartalet 2017 och andra kvartalet 2016 av antalet sysselsatta är större (99 000) än osäker­hets­talet är föränd­ringen statistiskt säkerställd.

Säsongrensade och utjämnade data

De flesta tidsserier i AKU innehåller kraftig säsong­variation. För att kunna bedöma utveck­lingen behöver sådana serier säsong­rensas. Vid säsong­rens­ningen beräknas seriens säson­grensade värden som beskriver enskilda tidpunkter i detalj, samt säsong­rensade och utjämnade värden som beskriver konjunktur­mönstret. Säsong­rensade och utjämnade data tillåter även jämförelser mellan två godtyckliga tidpunkter.

15–74 år – varför mäter SCB så?

Från och med oktober 2007 övergick AKU, från att redovisa ålders­gruppen 16-64 år, till att redovisa ålders­gruppen 15–74 år enligt EU:s förordningar. Syftet är att få inter­nationell jämförbarhet då AKU i andra länder mäter 15–74 år.

Kontakt

Magda Tordenmalm

Telefon
010-479 43 64
E-post
magda.tordenmalm@scb.se

Fredrik Öhrström

Telefon
010-479 41 12
E-post
fredrik.ohrstrom@scb.se