Att ha låg inkomst är vanligt bland unga, men vissa har låg inkomst år efter år. Att ha varaktigt låg inkomst är vanligare bland utrikes födda och personer med kortare utbildning. Andelen unga med varaktigt låg inkomst har ökat under 2000-talet.

Unga personers inkomster varierar överlag mer mellan åren än de gör för de äldre i befolkningen. De äldre är i större utsträckning etablerade på arbetsmarknaden och har i och med det i allmänhet en stabilare inkomst. För många yngre kan däremot inkomsten variera kraftigt från år till år, till exempel för dem som går från studier till förvärvsarbete eller tvärtom.

Inkomsterna ökar med stigande ålder bland de unga. 21-åringar har högre median­inkomst än 20-åringar, 22-åringar ligger högre än 21-åringar och så vidare. År 2015 var medianinkomsten för 29-åringar drygt dubbelt så hög som för 20-åringar. Inkomsten ökar mest under de första åren. En 21-åring hade i genomsnitt drygt 20 procent högre inkomst än en 20-åring, medan skillnaden mellan 28-åringar och 29-åringar var 3 procent.

Trots att inkomsterna för unga som helhet ökar kraftigt i takt med stigande ålder är det vissa personer som av olika anledningar har låg inkomst år efter år. Dessa personer sägs ha varaktigt låg inkomst, vilket i denna artikel innebär att de under sex på varandra följande år tillhör de 10 procent av befolkningen som har lägst nettoinkomst. År 2010 hade cirka 270 000 personer i åldrarna 20–29 år låg inkomst, det vill säga tillhörde de 10 procent av befolkningen som hade lägst inkomst.

15 procent hade varaktigt låg inkomst

Av dem var det drygt 40 000 personer, eller 15 procent, som hade varaktigt låg inkomst, det vill säga låg inkomst också åren 2011–2015. Jämfört med andra åldersgrupper är det en förhållandevis liten andel. I åldersgruppen 30–49 år var det drygt en fjärdedel av dem som hade låg inkomst 2010 som hade låg inkomst under hela perioden och bland 50–64-åringarna var det fyra av tio som tillhörde denna kategori.

Under 2000-talet har andelen i åldersgruppen 20–29 år som har varaktigt låg inkomst ökat. Perioden 2010–2015 var andelen 15 procent jämfört med 11 respektive 14 procent för perioderna 2000–2005 och 2005–2010. Det motsvarar en ökning med 4 procentenheter under 2000-talet. Också i åldersgruppen 30–49 år ökade varaktigheten med 4 procentenheter medan andelen för gruppen 50–64 år minskade med 2 procentenheter.

Längre studier kan förklara

En förklaring till att varaktigheten bland unga personer ökar kan vara att fler studerar vid universitet och högskola och att dessa studier pågår under en längre tid än förr. Läsåret 2000/2001 var drygt 210 000 personer i åldrarna 20–29 år inskrivna vid universitet eller högskola. Läsåret 2015/2016 hade antalet ökat till drygt 270 000, vilket motsvarar en ökning med nästan 30 procent. Andelen av de unga som studerar hade däremot inte ökat så mycket.

Av samtliga 20–29-åringar var det 20 procent som var inskrivna vid universitet och högskola läsåret 2015/2016 jämfört med 19 procent läsåret 2000/2001. Även tiden det tar att ta en examen har ökat, framför allt efter införandet av 2007 års examensordning, vilken bland annat innebar att en 5-årig mastersutbildning infördes och att vissa yrkesexamina blev 5-åriga.

En hypotes är således att många unga har varaktigt låga inkomster på grund av studier, vilket då inte skulle vara något större problem i och med att dessa personer, tack vare studierna, sannolikt kommer att ha höga inkomster senare i livet. Det är dock bara var femte av de drygt 40 000 personerna i åldrarna 20–29 år som hade varaktigt låg inkomst 2010–2015 som kan klassas som studerande under en majoritet av åren, det vill säga minst fyra av de sex åren. Knappt 5 procent klassas som studerande under samtliga sex år, medan mer än 40 procent inte klassas som studerande under något av åren. Trots att en relativt stor andel i gruppen studerar ser det för en majo­ritet av personerna inte ut att vara studier som är förklaringen till de låga inkomsterna.

En annan förklaring kan vara att arbetslösheten bland unga har ökat sedan 2000-talets början. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning var den genomsnittliga arbetslösheten bland unga i åldrarna 20–24 år cirka 16 procent år 2015, vilket var drygt 4 procentenheter högre än år 2000.

Liten könsskillnad bland unga med låga inkomster

Kvinnor i åldrarna 20–29 år har en marginellt lägre andel med varaktigt låg inkomst än män. Även i detta avseende skiljer sig denna åldersgrupp från de som är äldre. I åldrarna 30–49 år har kvinnor något högre andel än män och i åldrarna 50–64 år är andelen 14 procentenheter högre bland kvinnor. Nästan varannan kvinna och var tredje man i åldrarna 50–64 år som befann sig i den lägsta inkomstgruppen 2010 gjorde det även under de efterföljande fem åren.

Att ha låg inkomst i åldersgruppen 20–29 år är vanligare bland personer med utländsk bakgrund. Av dem som är födda utomlands hade ungefär var tredje låg inkomst 2010 och 19 procent och av dem hade varaktigt låg inkomst. För personer födda i Sverige med föräldrar som också är födda i Sverige hade ungefär var femte låg inkomst 2010 och 14 procent av dem hade varaktigt låg inkomst. Också när man jämför personer med olika utbildningsbakgrund skiljer sig andelarna åt. Av dem med förgymnasial utbildning hade nästan fyra av tio låg inkomst 2010 och 22 procent av dem hade varaktigt låg inkomst. I gruppen med eftergymnasial utbildning hade två av tio låg inkomst 2010 och 12 procent av dem hade varaktigt låg inkomst.

En annan fråga är hur det går senare i livet för de 20–29 åringar som har långvarigt låg inkomst. För att undersöka det har vi följt upp dem som hade varaktigt låg inkomst perioden 2000–2005 för att se hur de låg till inkomstmässigt åren 2010 och 2015. Av de personer i åldrarna 20–29 år som hade låg inkomst samtliga år under perioden 2000–2005 återfanns drygt 40 procent i den lägsta inkomstgruppen också fem år senare, medan drygt 20 procent låg över medianvärdet för befolkningens inkomster. Hoppar vi fram ytterligare fem år, till 2015 då de hunnit bli 30–39 år har andelen i den lägsta inkomstgruppen sjunkit till knappt 30 procent samtidigt som drygt 30 procent låg över medianvärdet.

Av dem som hade varaktigt låg inkomst 2000–2005 och som klassades som studenter minst fyra av dessa sex år hade hälften en inkomst över medianvärdet 2015. Bland dem som inte alls studerade eller som mest studerade under tre av periodens sex år hade en fjärdedel en inkomst över medianvärdet.

Ungas inkomst ökar med stigande ålder

Skillnad i nettoinkomst (median) jämfört med dem som är ett år yngre, år 2015. Procent.

Medianinkomsten ökar med stigande ålder bland unga, men ökningen avtar för varje år. Den årliga inkomstökningen är större för män än för kvinnor.

Dorotea har lägst andel med varaktigt låg inkomst

Andelen av de 20–29-åringar som hade låg inkomst 2010 som även hade det 2011–2015. Procent.

Kartan visar hur stor andel av de personer i åldrarna 20–29 år som hade låg inkomst år 2010 som också hade låg inkomst de efterföljande fem åren. Personerna är placerade i den kommun de var folkbokförda i under en majoritet av tiden perioden 2010–2015. Det är stora regionala skillnader i andelen med varaktigt låga inkomster. Av kommunerna med lägst andel ligger många i norra Sverige. I Norrbottens och Västerbottens län återfinns nästan en tredjedel av kommunerna med lägst andel. Fyra kommuner i Sverige hade en varaktighet under 10 procent och dessa är Dorotea, Överkalix, Lekeberg och Norsjö.

Statistiken påverkas av att inkomster för personer som bor i Sverige men arbetspendlar över gränsen till Danmark, Norge eller Finland till stor del saknas. Detta leder till att vissa kommuner får en högre andel än vad som annars varit fallet och detta syns framför allt tydligt i ett bälte av kommuner som gränsar mot Norge samt i Haparanda. I söder är det ett band av kommuner i främst Jön­köpings län som hade låg andel 20–29-åringar med varaktigt låg inkomst 2010–2015. Men det förekommer också stora skillnader lokalt. Till exempel har Växjö låg andel, medan de närliggande kommunerna Lessebo, Emmaboda, Högsby och Hultsfred tillhör de kommuner som hade högst andel med varaktigt låg inkomst perioden 2010–2015. Också mellan Orsa och Rättvik, som är grannkommuner i Dalarna, är skillnaden stor.

Andelen unga med varaktigt låg inkomst har ökat

Andel av dem i åldrarna 20–29 år som hade låg inkomst periodernas första år som även hade varaktigt låg inkomst följande fem år. Procent.

Andelen med varaktigt låg inkomst har ökat under 2000-talet både bland kvinnor och bland män. Under alla tre mätperioder är andelen med varaktigt låg inkomst något lägre bland kvinnor än bland män.

Varaktigt låg inkomst vanligare bland utrikes födda

Andel i åldrarna 20–29 år med låg inkomst 2010, andel med varaktigt låg inkomst 2010–2015 samt andel av dem med låg inkomst 2010 som hade varaktigt låg inkomst 2010–2015. Procent.

Det är vanligare att personer som är födda utomlands och personer med kortare utbildning har varaktigt låg inkomst. Andelarna är lägre för personer födda i Sverige och för personer minst gymnasieutbildning.

Många fortsätter att ha låg inkomst

Personer 20–29 år med låg inkomst år 2000 respektive varaktigt låg inkomst år 2000–2005 samt inkomstdecil för dessa personer åren 2010 och 2015

Av de 20–29-åringar som hade låg inkomst år 2000 var det 11,3 procent som hade det även 2015. Samtidigt hade 9,1 procent så höga inkomster 2015 att de tillhörde den tiondel av befolkningen som hade högst inkomst. Av dem som hade låg inkomst samtliga år 2000–2005 var det 29,3 procent som hade låg inkomst även 2015, medan 4,3 procent tillhörde den översta tiondelen.