Under 2017 beräknas regeringen avsätta 36,7 miljarder kronor till forskning och utveckling (FoU), visar SCB:s statistik. Det är 2,3 miljarder kronor mer än förra året. Liksom tidigare år går nästan 4 procent av statsbudgeten till finansiering av FoU och som andel av BNP beräknas regeringens satsningar motsvara 0,8 procent.

Sedan slutet av 1990-talet har andelen medel som avsätts till FoU nästintill fördubblats och de senaste nio åren har omkring 3,8 procent av statsbudgeten gått till att finansiera FoU-verksamhet. Det är något mer än regeringens totala utgifter för det internationella biståndet som utgör 3,6 procent av statsbudgeten och något mindre än regeringens totala utgifter för försvaret som utgör 5,2 procent av statsbudgeten.

Pengarna till FoU en del av de statliga anslagen

Pengarna som regeringen betalar ut till myndigheterna är en del av de anslag som finansierar deras verksamhet. FoU-arbetet genomförs antingen av myndigheterna själva eller så finansierar de i sin tur FoU-verksamhet hos en annan utförare.

Andelen anslag till FoU i statsbudgeten, procent, 1998–2017

Statliga anslag till FoU ökar med drygt 2 miljarder kronor

Enligt SCB:s statistik beräknas de statliga anslagen till FoU öka med 2,3 miljarder kronor 2017 jämfört med 2016. I huvudsak beror ökningen på att regeringen har höjt anslagen, men knappt 1 miljard kronor av ökningen förklaras av att en del av Försäkringskassans arbete med att utveckla nya IT-system nu bedöms rymmas inom definitionen av FoU.

Sverige och Finland satsar mindre pengar på FoU än Norge och Danmark

I Sverige beräknas statens finansiering av FoU uppgå till 0,8 procent av BNP 2017 vilket är en ytterst marginell ökning jämfört med 2016. Sedan 2010 har den statliga finansieringen varierat kring 0,8 procent av BNP. Jämfört med de andra nordiska länderna har Sverige tillsammans med Norge satsat minst medel på FoU som andel av BNP de senaste åren. Danmark och Finland som tidigare satsat mest blev däremot omsprungna av Norge under 2016.

Statliga medel till FoU som procent av BNP, 2010–2016

Hälften av FoU-budgeten går till universitet och högskolor

I Sverige finansieras forskning vid universitet och högskolor till stor del med statliga anslag och det är också de enskilt största mottagarna i FoU-medel från statsbudgeten. Hälften av pengarna i budgeten går till universitet och högskolor.

På andra plats kommer de forskningsfinansierande myndigheterna som består av Vetenskapsrådet, VINNOVA, Formas och Forte. De tar tillsammans emot en tredjedel av pengarna i FoU-budgeten för att utföra sina uppdrag som bland annat går ut på att utveckla, främja och stödja grundforskning och behovsstyrd forskning.

Försvarsmyndigheterna är den grupp bland mottagarna av FoU-medel som får minst pengar. I år beräknas Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut tillsammans ta emot 3 procent av FoU-anslagen, vilket motsvarar drygt en miljard kronor. Annat var det i mitten av 2000-talet då försvarsmyndigheterna tog emot närmare 20 procent av de statliga anslagen till FoU.

Mottagare av FoU-anslag, procent av totala FoU-anslag 2017

Mest pengar satsas på medicinsk forskning

Nästan 70 procent av statens satsningar på FoU går till allmän vetenskaplig utveckling där den medicinska forskningen är det ämnesområde som tar emot mest medel. Staten satsar nästan 9 miljarder kronor på medicinsk forskning vilket motsvarar en fjärdedel av hela forskningsbudgeten. Andelen FoU-medel som går till det medicinska området har också ökat successivt det senaste decenniet. Det har även andelen medel till forskning inom matematik och naturvetenskap gjort. Där ingår data- och informationsvetenskap och i år väntas närmare en femtedel av FoU-budgeten gå till forskning inom matematik och naturvetenskap. Anledningen till att denna omfördelning mellan forskningsområden har kunnat ske är att regeringen samtidigt har dragit ner på FoU-verksamheten inom försvarsmyndigheterna.

Statliga anslag till allmän vetenskaplig utveckling, miljarder kronor, 2017

Offentliga forskningsstiftelser satsar 1,6 miljarder kronor på FoU 2017

I början av 1990-talet beslutade riksdagen att systemet med löntagarfonder skulle avskaffas och i stället bildades ett antal forskningsstiftelser med olika ändamål. Stiftelserna fick sammanlagt nästan 20 miljarder kronor från löntagarfonderna och idag återstår sex av stiftelserna. Varje år delar de ut medel till olika forskningsprojekt och 2017 beräknas 1,6 miljarder kronor betalas ut. Det är en ökning med 200 miljoner kronor sedan 2016. En stor del – nästan 40 procent – av stiftelsernas utbetalningar 2017 går till forskning inom teknikområdet, men mycket medel betalas även ut till naturvetenskaplig och medicinsk forskning.