Under de senaste 30 åren har andelen unga med psykiska besvär ökat i de nordiska länderna. Ökningen har varit störst i Sverige och den psykiska hälsan är idag sämre i Sverige än i övriga Norden.

Genom undersökningen Skolbarns hälsovanor kan vi följa hälsan och levnadsvanorna bland barn och unga. Undersökningen ingår i ett internationellt forskningsprojekt som samordnas av Världshälsoorganisationen (WHO). Studien startade 1983 med fyra länder, sedan dess har den utvidgats till att inkludera 42 länder i Europa och Nordamerika. Sverige har deltagit sedan 1985 och det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för undersökningen.

En del av undersökningen handlar om psykiska besvär. Barnen och ungdomarna som deltar får svara på frågor om hur ofta de haft huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr, känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, känt sig nervös samt haft svårt att somna under de senaste sex månaderna. Här ingår de som svarat att de har haft minst två av dessa besvär i stort sett varje dag eller mer än en gång i veckan. I undersökningen deltar 11-, 13- och 15-åringar, i artikeln fokuserar vi på 15-åringar som är den åldersgrupp som har mest besvär.

De nordiska länderna har många kulturella och sociala likheter, men det är också en hel del som skiljer länderna åt. Därför är det intressant att jämföra trenderna i de olika länderna. Danmark, Finland, Norge och Sverige har deltagit i Skolbarns hälsovanor sedan 1985/86. Eftersom Island endast har deltagit i Skolbarns hälsovanor sedan 2005/06 ingår de inte i jämförelsen.

Psykiska besvär mindre vanligt bland pojkar än bland flickor

De psykiska besvären bland unga i norden har ökat sedan 1980-talet. År 1985/86 var det mellan 24 och 29 procent av de 15-åriga flickorna i Finland, Norge och Sverige som uppgav att de hade minst två av de olika besvären mer än en gång i veckan. I Danmark, där frågorna ställdes först 1993/94, var andelen då 23 procent. Sedan dess har andelen ökat i alla nordiska länder, men ökningen har varit störst i Sverige. År 2013/14 var andelen bland flickor 57 procent i Sverige jämfört med omkring 40 procent i Danmark, Finland och Norge.

Vanligare med psykiska besvär i Sverige än i övriga Norden

Andel 15-åringar som haft minst två besvär mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna. Danmark, Finland, Norge och Sverige, 1985/86–2013/14. Procent

Besvären bestod i huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr, känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, känt sig nervös samt haft svårt att somna.

Psykiska besvär är mindre vanligt bland pojkar än bland flickor, men precis som för flickor har besvären ökat över tid. Andelen 15-åriga pojkar i Sverige som har uppgett att de har haft minst två besvär har fördubblats under perioden, från 15 till 31 procent. I Finland och Norge, där det också var cirka 15 procent av pojkarna som uppgav att de hade minst två besvär 1985/86, ökade det till cirka 20 procent 2013/14. I Danmark var det också en ökning, från 13 procent 1993/94 till 20 procent i den senaste mätningen. I jämförelse med andra nordiska länder är den självrapporterade psykiska hälsan idag alltså sämre bland ungdomar i Sverige. Detta gäller för både flickor och pojkar.

De nordiska länderna kan också jämföras med övriga Europa och Nordamerika. Vid undersökningen 2013/14 var det för samtliga länder som deltog i undersökningen 50 procent bland 15-åriga flickor som uppgav att de hade minst två besvär mer än en gång i veckan. För pojkar var andelen för samtliga länder 27 procent. Både flickor och pojkar i Sverige låg alltså över genomsnittet för alla deltagande länder, medan Danmark, Finland och Norge låg under genomsnittet. Totalt sett var det högst andel med psykiska besvär bland flickor i Italien och pojkar i Malta, och lägst andel bland flickor i Österrike och pojkar i Portugal.

Hemmet och skolan avgörande faktorer

Vad som orsakar utvecklingen i Sverige påverkas av en rad komplexa samband, och att klarlägga dessa samband är en stor utmaning. Miljön i hemmet och miljön i skolan är några avgörande faktorer för hur barn och unga mår. Det är viktigt att se om, och i så fall hur, dessa miljöer har förändrats för att finna orsakerna till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Resultaten från Skolbarns hälsovanor tyder på att de flesta har en trygg hemmiljö. När det gäller miljön i skolan visar resultaten en mer komplex bild. Å ena sidan visar undersökningen att de flesta elever tycker om skolan och sina lärare.

Å andra sidan är det allt fler som uppger att de är stressade över skolarbetet. I arbetet med att försöka förstå utvecklingen är det viktigt att göra jämförande analyser av samhällsförändringar och trender i psykisk hälsa inom och mellan länder för att kunna förstå vilka förändringar och skillnader i samhällsförhållanden som kan förklara utvecklingen. Folkhälsomyndigheten håller just nu på att sammanställa en rapport med syftet att försöka förstå vad som ligger bakom utveck­lingen i Sverige under de senaste decennierna.

I rapporten ingår fördjupningsstudier som fokuserar på familjens, den socioekonomiska bakgrundens, skolans och arbetsmarknadens betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Rapporten kommer att publiceras hösten 2017.