Totalt ökade svenska företags handel med tjänster till utlandet med 389 procent mellan 1950 och 2016. Övriga företagstjänster, telekommunikation och IT-tjänster står för huvuddelen av exporten, som främst går till övriga EU-länder och Norden.

Sverige är liksom de övriga nordiska länderna en liten öppen ekonomi och som sådan beroende av handel med utlandet. För de nordiska länderna blir exporten av tjänster allt mer betydelsefull. Under år 2015 exporterade Norden tjänster till ett värde av 1 645 miljarder kronor, vilket utgör 9,4 procent av EU-ländernas totala tjänsteexport till länder inom och utanför unionen.

Sverige exporterar mest tjänster i Norden

Sverige är den största tjänsteexportören bland de nordiska länderna med en total export på 621 miljarder kronor år 2016, eller 37,7 procent av Nordens totala tjänsteexport. De övriga nordiska länderna exporterade mindre. Danmark exporterade för 545 miljarder kronor, Norge för 220 miljarder kronor och Finland och Island för 213 respektive 46 miljarder kronor.

Den svenska tjänsteexporten ökade från 1,6 miljarder kronor år 1950 till 614 miljarder år 2016. Den utgjorde cirka 32 procent av Sveriges totala export av varor och tjänster år 2016. Sveriges BNP uppgick till 4 378 miljarder år 2016, varav tjänsteexporten utgjorde cirka 14 procent.

Andel tjänsteexport av total export och andel tjänsteexport i relation till BNP

Källa: SCB Betalningsbalansen (BoP)

Hälften av exporten går till EU

Det övergripande mönstret när det gäller marknaden för svensk export har varit relativt stabilt under perioden 2010–2016. Lite mindre än hälften av all svensk tjänsteexport går till andra EU-länder.

I absoluta tal har den svenska exporten till EU ökat med 207 miljarder 2010 till 316 miljarder 2016. Storbritannien och Finland var de viktigaste utländska marknaderna inom EU för Sverige. Till dessa länder gick 8,4 respektive 7,3 procent av den totala svenska exporten inom tjänstesektorn.

Export av tjänster och destination år 2016 (i procent)

I diagrammet ingår Norge i Norden men inte i EU

Källa: SCB Betalningsbalansen

Annars går huvuddelen av svensk tjänsteexport till övriga nordiska länder. 2016 gick 25 procent av den svenska tjänsteexporten gick till andra nordiska länder. Norge är det enskilt största mottagarlandet. År 2016, exporterades tjänster från Sverige till Norge för 91 miljarder kronor, vilket motsvarade 14,7 procent av den totala svenska exporten inom tjänstesektorn. Resetjänster representerade mer än en tredjedel av exporterade tjänster från Sverige till andra nordiska länder.

USA stod för 9,3 procent av den totala tjänsteexporten, och det var den näst största marknaden för svensk tjänsteexport. 

Fyra tjänstegrupper dominerar svensk tjänsteexport

Fyra tjänstegrupper representerar uppemot 78 procent av den totala svenska tjänsteexporten.

Gruppen som kallas övriga affärstjänster är störst och utgör cirka en fjärdedel av den totala tjänsteexporten, eller 24 procent. Här ingår olika tjänsteslag som reklam och marknadsföringstjänster, redovisning- bokförings- och revisionstjänster samt juridiska tjänster.

Telekommunikation, dator och informationstjänster står för 21,7 procent och transport för 16,3 procent, medan resor utgör 15,6 procent av tjänsteexporten.

Totalt uppgick exporten av övriga affärstjänster till 147 miljarder kronor.
Den näst största tjänstegruppen, telekommunikation, dator- och informationstjänster omfattade sålda tjänster till ett värde av 132 miljarder kronor. Där stod datortjänster som systemutveckling och IT-konsulttjänster för lejonparten. Huvuddelen av de tjänsterna exporterades till USA.

Tjänsteexport till övriga världen och Norden, år 2015, miljarder SEK

Källa: Eurostat

Om vi tittar bara på de tjänster som exporteras till våra nordiska grannländer så ser mönstret lite annorlunda ut. Här är Resetjänster det i särklass viktigaste tjänsteslaget och 2015 exporterade Sverige sådana tjänster inom Norden till ett värde av 95,5 miljarder kronor. Procentuellt sett motsvarar detta 33,7 procent av den totala exporten av svenska tjänster till de nordiska länderna.

Tjänsteexport uppdelat på ägarkategorier

Källa: Egna beräkningar baserat på SCB utrikeshandelsstatistik, FATS databas och koncernregister

Multinationella företag viktiga för tjänsteexporten

Ungefär hälften av all svensk tjänsteexport kommer från svenska multinationella företag med dotterbolag i utlandet. Det gäller särskilt för företagen som ingår i branschen telekommunikation, datorer och informationstjänster.

Tendensen är mer tydlig när man tar hänsyn till storleksfördelningen av företagen verksamma i Sverige. Bolag som kontrolleras från andra länder utanför Europa är också oavsett storleksklass viktiga tjänsteexportörer. Värt att betona är att svenska multinationella företag har stärkt rollen som tjänsteexportörer. Idag står de multinationella företagen för en större del av den totala svenska tjänsteexporten än vad de gjorde om man jämför fem år tillbaka i tiden.

Exportmarknad för olika ägarkategorier i Sverige år 2015

Källa: Egna beräkningar baserat på SCB utrikeshandelsstatistik, FATS databas och koncernregister

Det är inte överraskande att svenskägda multinationella företag med dotterbolag i utlandet handlar mer globalt än de inhemskt ägda företagen. Det är tydligt i diagrammet ovan. Merparten av exporten som utförs av svenskägda multinationella företag med dotterbolag i utlandet exporteras till länder som ligger långt bort från Sverige, som till exempel USA.

En stor del av Sveriges tjänsteexport går till andra EU-länder. Framförallt är det utlandsägda bolag från länder utanför EU som exporterar sina tjänster till länder inom EU.