I Sverige lever ungefär var tionde person som är över 20 år och född i landet i ett hushåll med låg ekonomisk standard. Bland utrikes födda är andelen väsentligt högre. Skillnaderna är stora också mellan olika grupper av utrikes födda.

Att ha låg ekonomisk standard, det vill säga en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet, är betydligt vanligare bland utrikes födda än bland personer födda i Sverige. Skillnaden har ökat successivt under många år. Bland utrikes födda låg andelen strax över 10 procent i början av 1990-talet och kring sekelskiftet på drygt 15 procent. År 2015 hade den ökat till 28 procent. För Sverigefödda ökade andelen under samma period från 6 procent till 11 procent.

Större skillnad i goda tider

De ökade skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har framför allt drivits på under två perioder; åren 1996–1998 och 2006–2008. Båda dessa perioder kännetecknas av stark tillväxt. Under andra halvan av 1990-talet befann sig Sverige i en återhämtningsfas efter den ekonomiska kris som drabbade landet i början av 1990-talet och under åren 2006–2007 var Sverige inne i en högkonjunktur vilken sedan följdes av finanskrisen som tog sin början i slutet av 2008. Perioder med stark tillväxt innebär ofta att inkomsterna ökar i samtliga samhällsskikt. Inkomstökningarna är dock ofta ojämnt fördelade.

Ökningar­na är större bland dem med hög inkomst än i mellanskikten och ökningarna i mellanskikten är i sin tur större än i de lägre inkomstskikten. Detta resulterar i ökade inkomstskillnader. Eftersom utrikes födda är överrepresenterade bland dem med lägre inkomst har andelen med låg ekonomisk standard har vuxit snabbare bland utrikes födda än bland personer födda i Sverige.

Jobbskatteavdraget påverkar

En annan faktor som har bidragit till de ökade inkomstskillnaderna är jobbskatteavdraget som infördes 2007. Denna reform ledde till högre disponibla inkomster för personer som arbetar, medan de som inte arbetar inte fick någon ökning av den disponibla inkomsten. Eftersom arbetslös­heten är betydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda har jobbskatteavdraget bidragit till att inkomstskillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har ökat.

Utrikes födda är en heterogen grupp och sammansättningen av gruppen förändras över tid. Invandringen till Sverige har genom åren skett från olika länder och haft olika orsaker. Under efterkrigstiden dominerade arbetskraftsinvandring från Norden och vissa europeiska länder. Under 1990-talet flydde många från kriget i forna Jugoslavien och under 2000-talet har fortsatt många flytt från krig och förtryck, bland annat från Irak, Afghanistan, Somalia och Syrien, men även arbetskraftsinvandringen från övriga Europa har varit stor.

Låg utbildningsnivå ger låg ekonomisk standard

Andelen som har låg ekonomisk standard varierar mellan olika grupper av utrikes födda. Vissa kommer till Sverige för att studera eller arbeta, medan andra kommer som flyktingar eller är anhöriginvandrare. Utbildningsnivån varierar kraftigt mellan olika grupper som invandrar till Sverige och sambandet mellan låg utbildningsnivå och låg ekonomisk standard är starkt.

Högutbildade har betydligt större möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden och få en god inkomst medan förutsättningarna är sämre för personer med låg utbildnings­nivå. I Sverige hade en fjärdedel av dem med endast förgymnasial utbildning låg ekonomisk standard 2015. Bland dem med gymnasial eller eftergymnasial utbildning var det ungefär var tionde.

Även vistelsetid påverkar

Det är betydligt vanligare med endast förgymnasial utbildning hos personer från Afrika, Asien och europeiska länder som inte är med i EU än det är bland personer från övriga födelseregioner. Statistiken visar också att andelen med låg ekonomisk standard är hög bland personer födda i Afrika och Asien, 45 respektive 37 procent. För personer födda i Norden (utom Sverige), Nordamerika och Sydamerika ligger andelen under 20 procent.

Denna skillnad beror, förutom olika utbildningsnivåer i grupperna, även på vistelsetid i Sverige. För personer som har invandrat till Sverige är antal år som man vistats här en viktig faktor för chansen att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen med låg ekonomisk standard är således större bland personer med kort vistelsetid i Sverige än bland dem som vistats i landet en längre tid. Av personer födda i Afrika eller Asien och som hade bott i Sverige i minst tio år hade tre av tio låg ekonomisk standard 2015, vilket är hälften så högt jämfört med den grupp som varit kortare tid än fem år i Sverige.

Uppgift om grund för bosättning ger möjlighet att ytterligare nyansera bilden av det ekonomiska läget för utrikes födda. Skäl till invandring är bland annat arbete, studier, anhörig eller flykting.

Flyktingar är en antalsmässigt stor grupp bland de utrikes födda. Det är också den grupp där andelen med låg ekonomisk standard är störst. Bland dem med kortast vistelsetid bland flyktingar har två tredjedelar låg ekonomisk standard. Bland flyktingar som varit minst tio år i Sverige har var fjärde person låg ekonomisk standard.

En jämförelse med övriga länder inom EU samt Island, Norge och Schweiz visar att Sverige tillhör de länder inom EU som har högst andel utrikes födda med låg ekonomisk standard. Enligt EU har ungefär 30 procent av de utrikes födda som bor i Sverige låg ekonomisk standard. Genomsnittet för EU är 26 procent. I nio EU-länder samt i Schweiz och Island är andelen under 20 procent. I Sverige är dessutom skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller låg ekonomisk standard större än i de flesta övriga länder i Europa.

Många med asylskäl invandrar till Sverige

Låg ekonomisk standard bland utrikes födda är vanligare i länder i västra Europa än i östra Europa. I Polen, Tjeckien och Ungern är andelen med låg ekonomisk standard bland utrikes födda mindre än hälften så stor som i Sverige, Italien, Belgien, Grekland och Spanien. Sverige är ett av de länder som har förhållandevis stor andel utrikes födda med asylskäl medan de som är utrikes födda i östra Europa snarare har invandrat av arbetsmässiga skäl.

Eftersom låg ekonomisk standard är vanligare bland dem som inte förvärvsarbetar är den stora andelen med asylskäl i Sverige en förklaring till den relativt höga andelen utrikes födda med låg ekonomisk standard. Även vid en jämförelse med övriga nordiska länder är det vanligare att utrikes födda i Sverige har låg ekonomisk standard. I övriga nordiska länder ligger andelen under 25 procent.

Däremot är andelen inrikes födda med låg ekonomisk standard relativt låg i Sverige. I genomsnitt har ungefär 16 procent av de inrikes födda i hela EU låg ekonomisk standard. För Sverige redovisar EU 12 procent.

Stora skillnander i Sverige

Sammantaget innebär detta att skillnaden mellan inrikes och utrikes födda när det gäller andelen med låg ekonomisk standard är större i Sverige än i de flesta andra länder i EU. I Sverige är det 2,5 gånger vanligare att utrikes födda har låg ekonomisk standard än att inrikes födda har det. För hela EU är det 1,7 gånger vanligare. Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Österrike är de fyra länder där skillnaden mellan inrikes och utrikes födda är större än i Sverige. I två länder, Polen och Bulgarien, är andelen med låg ekonomisk standard lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda.

I Sverige löper barn med utrikes födda föräldrar betydligt större risk att ha låg ekonomisk standard än barn vars båda föräldrar är födda i Sverige. Drygt 40 procent av de barn som har minst en utrikes född förälder har låg ekonomisk standard. För barn i hushåll där båda föräldrarna är födda i Sverige är andelen mindre än 7 procent. I Sverige är det således mer än sex gånger så vanligt med låg ekonomisk standard bland barn med minst en utrikes född förälder än bland barn vars föräldrar är födda i landet. Denna skillnad är betydligt större i Sverige än i något annat land i Europa.

Kraftig ökning av andelen med låg ekonomisk standard bland utrikes födda

Andel personer 20 år och äldre med låg ekonomisk standard efter födelseland, år 1991–2015. Procent

Uppgifterna är baserade på undersökningarna Hushållens ekonomi (HEK) 1991–2013, respektive Inkomster och skatter (IoS) 2011–2015. Åren 2011–2013 redovisas uppgifter parallellt från de två undersökningarna.

Längre vistelsetid minskar risken för låg ekonomisk standard

Andel personer 20 år och äldre med låg ekonomisk standard efter födelseregion och vistelsetid i Sverige, år 2015. Procent

Mindre risk för låg ekonomisk standard för flyktingar med lång vistelsetid

Andel personer 20 år och äldre med låg ekonomisk standard efter grund för bosättning och vistelsetid i Sverige, år 2015. Procent

För många personer saknas uppgift om grund för bosättning. Det gäller främst personer födda i EU för vilka denna uppgift inte har registrerats sedan 2014.

Uppgiften om grund för bosättning avser senast tillgängliga uppgift till och med år 2015. Uppgiften kan ändras över tid, exempelvis kan en person som först fått tidsbegränsat uppehållstillstånd för att studera senare få ett permanent uppehållstillstånd för att arbeta.

Hög andel med låg ekonomisk standard bland utrikes födda I Sverige

Andel utrikes födda respektive inrikes födda 18 år och äldre med låg ekonomisk standard. EU samt Island, Norge och Schweiz, år 2016. Procent

*Avser uppgifter som gäller EU-28, Italien, Island, Irland och Luxemburg år 2015.

Stor skillnad i andel med låg ekonomisk standard mellan utrikes och inrikes födda i Sverige ...

Andel med låg ekonomisk standard bland utrikes födda i relation till andelen med låg ekonomisk standard bland inrikes födda. Förhållandet mäts som kvot och avser personer 18 år och äldre, år 2016

Värdet på x-axeln visar hur många gånger vanligare det är att utrikes födda har låg ekonomisk standard jämfört med inrikes födda.

*Avser uppgifter som gäller EU-28, Italien, Island, Irland och Luxemburg år 2015.

... och bland barn är skillnaden störst i Sverige

Andelen med låg ekonomisk standard bland barn 0–17 år med minst en förälder född utomlands i relation till andelen med låg ekonomisk standard bland barn med två inrikes födda föräldrar. Förhållandet mäts som kvot och avser år 2016

Värdet på x-axeln visar hur många gånger vanligare det är att barn med minst en utrikes född förälder har låg ekonomisk standard jämfört med barn vars båda föräldrar är inrikes födda.

*Avser uppgifter som gäller EU-28, Italien, Island, Irland och Luxemburg år 2015.