Drygt 5 procent av de sysselsatta har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb. Hälften av de som började ett enkelt jobb 2006 hade lämnat det efter tre år. Inlåsningseffekten är störst för utrikesfödda kvinnor som bor på landsbygden och saknar gymnasieutbildning.

Yrken utan krav på särskild utbildning kallas ofta enkla jobb. På den svenska arbetsmarknaden har andelen enkla jobb under den senaste trettioårsperioden legat stabilt kring 5–6 procent av sysselsättningen. Majoriteten av dessa enkla jobb, nästan 85 procent, fanns 2013 inom näringslivet. 

Inflödet oftast högre än utflödet

Eftersom ekonomin och befolkningen långsiktigt växer och andelen enkla jobb i ekonomin inte förändras tyder det på att inflödet oftast är högre än utflödet. Det är också fallet de flesta åren sedan 2004, förutom åren kring den senaste finansiella krisen som drabbade Sverige 2008–2009.

Andelen in- och utflöde av enkla jobb mellan åren 2004–2013

Källa: SCB och RAMS, egna beräkningar.

Vanligt att gå till och från förvärvsarbetande

Många som gick till enkla jobb var inte förvärvsarbetande året innan. Samtidigt var det många av dem som har haft ett enkelt jobb som inte blev förvärvsarbetande året efter. Om detta är frivilligt eller ofrivilligt låter vi vara osagt.

Ungefär 50 procent av de som fick ett enkelt jobb 2013 var inte förvärvsarbetande 2012 medan resterade andel hade andra yrken än inom yrkesområdet enkla jobb. Av de individer som lämnade enkla jobb mellan åren 2012–2013 var nästan 40 procent inte förvärvsarbetande 2013.

En av tre kvar efter sju år

För att kunna studera individers egenskaper och tid i enkla jobb väljer vi att ta fram en enhetlig grupp av individer. Detta görs genom att vi analyserar de som började ett enkelt jobb 2006.

Genom en utflödesanalys av dessa personer kan vi konstatera att hälften av dem hade lämnat yrkesområdet redan efter drygt tre år. När vi delar upp individerna efter om de var förvärvsarbetande (jobbade inom något annat yrkesområde) eller inte 2005 kan vi konstatera att den som redan hade ett jobb innan hade en marginellt högre sannolikhet att lämna ett enkelt jobb jämfört med en person som inte var förvärvsarbetande 2005. Efter sju år var en av tre personer kvar inom yrkesområdet.

Andel som fortfarande har ett enkelt jobb

Avser de som fick ett enkelt jobb år 2006, uppdelat på om de var förvärvsarbetande 2005 eller inte.

Källa: SCB och RAMS, egna beräkningar.

Utbildningsnivå och födelseland avgörande

Resultaten visar att utbildningsnivå och födelseland är de faktorer som samvarierar mest hos de individer som väljer att lämna sina enkla jobb. Vi ser att personer som har en eftergymnasial utbildning har mycket högre sannolikhet att lämna ett enkelt jobb jämfört med personer som har gymnasial eller förgymnasial utbildning.

Medan personer som är utrikes födda stannar kvar inom yrkesområdet enkla jobb i mycket högre utsträckning än personer som är svenskfödda. Resultaten visar även att kvinnor och individer som bor på landsbygden generellt har en högre sannolikhet att stanna kvar i de enkla jobben.

Yngre kvinnor lämnar enkla jobb oftare än yngre män

När vi tar hänsyn till ålder, kan vi konstatera att yngre kvinnor har en högre benägenhet att lämna ett enkelt jobb än yngre män. Däremot, när kvinnor blir äldre än 26 år har de en högre benägenhet än män att stanna kvar inom yrkesområdet enkla jobb.

Inlåsningseffekten (lägst sannolikhet att sluta) i enkla jobb är störst för äldre utrikesfödda kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå som är bosatta på landsbygden.