Historien om Sverige innehåller bland annat krig, dödliga sjukdomar och massutvandring. Men även invandringen, som har förändrats genom åren, har påverkat hur befolkningen har förändrats. Allt det här kan man få reda på genom att titta på statistiken. Följ med på en resa från mitten av 1700-talet och fram till i dag.

Folkmängd och befolkningsförändringar 1749–1799

Sverige börjar föra statistik över landets befolkning redan 1749. Första gången man räknar fram folkmängden kommer man fram till att den är knappt 1,8 miljoner. Det är mycket lägre än vad statsmakterna hade hoppats på. Sverige hade varit i krig och statens ekonomi är dålig. Det finns en tro på att en snabbt växande befolkning ska ta landet ur krisen. Men ett stort problem är att många barn dör redan som nyfödda. Om en genomsnittsfamilj får fem barn så är det ett som inte överlever sin ettårsdag.

Många dör av svält

Under andra hälften av 1700-talet varierar antalet döda kraftigt från år till år. Svält på grund av missväxt och olika sjukdomar leder till att många dör. Särskilt 1772 och 1773 är tuffa år då ovanligt många dör. Ändå ökar Sveriges befolkning stadigt under 1700-talet och passerar 2,3 miljoner vid sekelskiftet år 1800. Det finns inga säkra uppgifter om invandring och utvandring under 1700-talet, men det handlade troligen mest om svenska medborgare som korsade gränserna.

Folkmängd och befolkningsförändringar 1800–1899

Under 1800-talet ökar befolkningen i högre takt än tidigare och den kommer att mer än fördubblas innan seklet är över. Under första delen av 1800-talet föds många barn och allt fler av dem överlever. Människor lever också mycket längre jämfört med på 1700-talet. Varannan person når till exempel 60 års ålder i mitten av 1800-talet, jämfört med endast var tredje hundra år tidigare.

Sjukdomar sprids

Men det finns också många svårigheter. I städerna sprids sjukdomar på grund av dåliga avloppssystem och bristande hygien. Under 1809 dör väldigt många människor i sjukdomarna tyfus och dysenteri. En tredjedel av alla som dör det året avlider i just de sjukdomarna. Sverige ligger samtidigt i krig med Ryssland och många soldater stupar.

I mitten av 1800-talet är det kris i jordbruket med bland annat dåliga skördar. Den snabba befolkningsökningen gör också att fler behöver arbete och bostad, men ekonomin och samhället växer inte i samma takt. Därför väljer många att lämna Sverige. I massutvandringen som följer lämnar cirka 1,4 miljoner människor landet mellan 1850 och 1930. I vissa årskullar födda i slutet av 1800‑talet utvandrar ungefär var femte man och var sjätte kvinna.

Ont om arbetskraft

Till slut saknas det arbetskraft och regeringen försöker därför hindra folk från att flytta utomlands. De allra flesta utvandrarna söker lyckan i Amerika där ekonomin blomstrar.

Folkmängd och befolkningsförändringar 1900–1999

Vid sekelskiftet 1900 har Sverige 5,1 miljoner invånare, alltså mer än dubbelt så många jämfört med år 1800. Men hade det inte varit för den stora utvandringen till Amerika så hade befolkningsökningen kunnat gå ännu snabbare. Industrin växer, det blir fler jobb och lättare att leva i Sverige. Utvandringen till Amerika börjar minska. Men det kommer också bakslag. Åren 1918-20 härjar influensasjukdomen spanska sjukan i världen och sprider sig snabbt. I Sverige dör drygt 37 000 personer innan utbrottet är över.

Kris i befolkningen

I början av 1900-talet föds många barn i Sverige. Kvinnorna får i genomsnitt fyra barn. Men på 1920- och 30-talen sjunker barnafödandet kraftigt i samband med att det är dåliga tider och hamnar på under två barn per kvinna. Den växande medelklassen i städerna är trångbodd och skaffar färre barn. Frågan blir aktuell för politikerna och det talas om befolkningskris. Det finns en stor oro över vad som ska hända om folkmängden minskar kraftigt.

Från 1930 går Sverige från att vara ett utvandringsland till att vara ett invandringsland. Framför allt när andra världskriget rasar i Europa söker sig många hit från våra krigshärjade grannländer i övriga Norden och runt Östersjön. Invandringen fortsätter att öka efter kriget, då svensk ekonomi går på högvarv och behöver mer arbetskraft. Nu kommer invandrarna även från Syd- och Centraleuropa, till exempel Tyskland, Grekland och före detta Jugoslavien.

Många barn föds på 1940-talet

Det finns en framtidstro, vilket också leder till att fler barn föds och familjerna blir större. Särskilt många föds på 1940-talet, och det märks i samhället under lång tid framöver. Exempelvis leder det till att många barn föds även på 1960-talet, eftersom 40-talistkvinnorna är många och börjar skaffa barn då. Från och med slutet av 1960-talet börjar kvinnorna söka sig ut på arbetsmarknaden i högre utsträckning och skaffar då färre barn. Det är svårt att kombinera jobb och familj eftersom barnomsorgen inte är tillräckligt utbyggd än.

Under 1970-talet minskar invandringen av arbetskraft till Sverige eftersom det blir sämre tider, högre arbetslöshet och tuffare konkurrens om jobben. Många som tidigare kommit hit från andra länder för att jobba lämnar landet och utvandringen blir större än invandringen vissa år. På 1980-talet ökar invandringen igen, men nu kommer människor hit av andra skäl. Framför allt flyr de krig och diktaturer i till exempel Libanon, Iran och Chile. När Jugoslavien splittras i mindre delar i ett inbördeskrig på 1990-talet söker sig många till Sverige, bort från oroligheterna.

Finanskris på 1990-talet

I mitten av 1990-talet drabbades Sverige av en djup ekonomisk kris, vilket leder till att utvandringen av framför allt unga ökar. Ett annat skäl till detta är att vi går med i EU, vilket gör det lättare för svenskar att arbeta och studera ute i Europa. Istället för att bilda familj väljer många unga människor att studera och det föds ovanligt få barn i Sverige i slutet av 1990-talet.

Folkmängd och befolkningsförändringar 2000–2017

Vid millennieskiftet år 2000 har Sverige 8,9 miljoner invånare. Invandringen fortsätter att öka. Det handlar dels om personer som flyr från krig och förtryck från bland annat Irak, Afghanistan, Somalia och Syrien, och dels om arbetskraftsinvandring från övriga Europa i samband med att nya länder går med i EU. Dessutom ökar antalet utländska studenter som kommer till Sverige. När inbördeskrig bryter ut i Syrien 2011 söker sig många till Sverige och invandringen överträffar alla tidigare noteringar. Den höga invandringen medför att Syrien under 2017 går om Finland som det vanligaste födelselandet för utrikes födda. Under åren 2011–2017 är andra vanliga invandrargrupper personer födda i Polen, Somalia och Irak. Dessutom är det många svenskar som återvänder efter att bott utomlands och därför räknas in i statistiken. Samtidigt är födelsetalen höga och i januari 2017 passerar vi för första gången 10 miljoner invånare i Sverige.

Danmark populärt bland utvandrare

Under 2011 blir utvandringen för första gången större än under Amerikautvandringens toppår på 1800-talet. Det beror på att det blivit vanligare att flytta utomlands under en tid, till exempel för att jobba. Åren 2011–2015 var Norge det vanligaste landet att utvandra till, men de två senaste åren har Danmark varit det populäraste landet att utvandra till. Storbritannien, USA, Finland och Tyskland är också populära länder att lämna Sverige för. Men även människor som tidigare har invandrat till Sverige bidrar till siffrorna då de lämnar landet, bland annat för att flytta tillbaka till sina födelseländer.

På 2000-talet föds också allt fler barn. Det kan förklaras av att befolkningen växer mycket på grund av invandring. Det blir också vanligare att familjer skaffar ett tredje barn. Antalet barn som en kvinna i Sverige förväntas föda under en livstid är nu bland de högsta i Europa. Antalet döda varierar däremot inte så mycket från år till år.

Männen blir allt äldre

Samtidigt blir framför allt männen i Sverige allt äldre. Under 2015 leder det till att det för första gången blir fler män än kvinnor i befolkningen sedan vi började föra statistik på detta i mitten av 1700-talet.