År 2017 var 11 procent av befolkningen 20–64 år ofrivilligt utan arbete. Då ingår både arbetslösa och de som står utanför arbetskraften på grund av exempelvis sjukdom. Det är en minskning sedan 2005, då andelen var 14 procent.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var 620 000 personer i åldern 20–64 år ofrivilligt utan arbete år 2017. Av dem var 300 000 arbetslösa och 320 000 var utanför arbetskraften. Antalet som var ofrivilligt utan arbete hade minskat jämfört med 2005, då motsvarande antal var 734 000 personer. Räknat som andel av befolkningen motsvarar det en minskning från 14 till 11 procent. Minskningen av antal personer som var ofrivilligt utan arbete utgörs nästan uteslutande av personer som var utanför arbetskraften på grund av sjukdom. En förklaring till detta kan vara att villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning har skärpts så att färre personer uppfyller kraven för ersättning.

Spretig grupp

Personer ofrivilligt utan arbete omfattar alla som är arbetslösa samt de som är utanför arbetskraften av skäl som inte är att betrakta som frivilliga. Merparten av dessa tillhör gruppen som står utanför arbetskraften på grund av sjukdom eller för att de är intagna för vård. Utöver dessa ingår även personer som själva betraktar sig som förvärvsarbetande eller arbetssökande men som inte uppfyller AKU:s kriterier för att klassas som antingen sysselsatta eller arbetslösa. Syftet med att titta på denna till synes spretiga grupp är att få ett samlat grepp på samtliga i befolkningen som ofrivilligt saknar arbete. Till frivilliga skäl att vara utanför arbetskraften räknas bland annat studier, pension och hemarbete.

Ungefär lika många kvinnor som män var under 2017 ofrivilligt utan arbete, 320 000 kvinnor respektive 300 000 män. Jämfört med 2005 har antalet och andelen minskat bland båda könen. 2005 var 15 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20–64 år ofrivilligt utan arbete, medan motsvarande siffra 2017 var 11 procent. Bland män sjönk andelen från 13 till 10 procent.

År 2017 hade 28 procent av dem som ofrivilligt saknar arbete en eftergymnasial utbildning, en ökning från 19 procent år 2005. Andelen med förgymnasial utbildning hade under samma period minskat från 31 till 27 procent. Detta kan vid första anblicken tyckas överraskande, men det hänger ihop med de förändringar som skett i befolkningen. Under denna period har utbildnings- nivån i befolkningen som helhet stigit, så att en högre andel har en eftergymnasial utbildning, och en lägre andel har högst förgymnasial utbildning. När vi tar hänsyn till den förändrade befolkningsstrukturen ser vi istället att personer med lägre utbildningsnivå är mer överrepresenterade bland dem som ofrivilligt var utan arbete 2017 jämfört med 2005.

Många yngre och äldre

Gruppen som ofrivilligt saknar arbete består 2017 av 25 procent unga personer i åldern 20–29 år och 29 procent äldre personer i åldern 55–64 år. Det är en högre andel unga och en lägre andel äldre jämfört med 2005. Även detta kan till stor del förklaras av förändringar i befolkningen.

Ytterligare en förändring som skett är att gruppen som var ofrivilligt utan arbete 2017 till betydligt större del bestod av personer födda utanför Europa än vad som var fallet 2005. Andelen av dem som ofrivilligt saknar arbete som är födda utanför Europa har ökat från 12 till 29 procent. Även detta kan till största delen förklaras av förändringar i befolkningen som ägt rum under perioden.

Sammanfattningsvis består gruppen som ofrivilligt är utan arbete år 2017 till större del än 2005 av personer med eftergymnasial utbildning, unga och födda utanför Europa. Men dessa förändringar kan i hög grad förklaras av de förändringar som skett i befolkningens sammansättning under samma tidsperiod.

Minskning av antalet ofrivilligt utan arbete

Personer ofrivilligt utan arbete efter arbetskraftsstatus, 20-64 år, 2005–2017. Tusental.

Antalet som är ofrivilligt utan arbete har minskat jämfört med 2005. Minskningen består främst av personer som är utanför arbetskraften på grund av sjukdom.

En indikator på avståndet till arbetsmarknaden kan vara hur lång tid som gått sedan man senast hade ett arbete. Under 2017 hade 27 procent av dem som var ofrivilligt utan arbete arbetat det senaste året medan 40 procent varit utan arbete under ett år eller mer. Andelen som aldrig haft ett arbete var 24 procent. För övriga 9 procent saknas uppgift om när de senast arbetade. Jämfört med år 2005 är det en lägre andel som varit utan ett arbete ett år eller mer och en högre andel som aldrig arbetat.

Sjukdomsbenägenhet skiljer mellan könen

Det var vanligare för kvinnor än för män att ha varit utan arbete under en längre tid (ett år eller mer), medan det omvända förhållandet rådde bland personer som varit utan arbete under kortare tid än ett år. Skillnaden mellan könen kan till stor del förklaras av att det var vanligare bland kvinnor än bland män att befinna sig utanför arbetskraften på grund av sjukdom, och bland dem som var sjuka var det vanligast att ha varit utan arbete under ett år eller mer.

Antalet och andelen personer som var ofrivilligt utan arbete och som aldrig arbetat ökar över tidsperioden. Ökningen gäller för såväl födda i Sverige som utrikes födda. Den antalsmässiga ökningen är dock mest markant bland personer födda utanför Europa, vilket är det som framförallt driver andelsökningen för personer som aldrig arbetat. Det var alltså fler personer födda utanför Europa 2017 än 2005 som var ofrivilligt utan arbete, och bland dessa hade en högre andel aldrig tidigare arbetat.

27 procent har arbetat det senaste året

Tid sedan senaste arbete för personer ofrivilligt utan arbete, 20-64 år, 2005–2017. Procent.

Under finanskrisen 2008-2009 ökade antalet arbetslösa kraftigt. Bland arbetslösa var det vanligast att ha varit utan arbete under mindre än ett års tid, vilket reflekteras i den kraftiga uppgången av andel personer som varit utan arbete under kortare tid än ett år under dessa år.