SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) beskriver den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen är ett viktigt underlag för politiska beslut som handlar om arbetsmarknad, sysselsättning och ekonomi. AKU genomförs en gång per månad.

SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) är en stor urvalsundersökning, som genomförs varje månad genom telefonintervjuer. Syftet med undersökningen är att beskriva aktuella arbetsmarknadsförhållanden för hela befolkningen i åldersgruppen 15-74 år. Den ger också information om utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. AKU är ett viktigt underlag för analyser och beslut som handlar om arbetsmarknad, sysselsättning och ekonomi.

Undersökningen är reglerad genom definitioner från FN-organet International Labour Organisation (ILO) och genomförs i många länder i världen. Vilka åldrar som undersöks är lite olika beroende på land. I Sverige har vi, som många andra länder, valt att intervjua personer i arbetsför ålder, 15-74 år, vilket också är ett krav från den Europeiska statistikbyrån Eurostat.

AKU mäter arbetslösheten

Att beskriva och mäta sysselsättning och arbetslöshet är inte helt enkelt. För att förtydliga använder vi på SCB ett så kallat träddiagram för att åskådliggöra de olika begreppen och hur de hänger samman.

Utgångspunkten är befolkningen i Sverige, alltså de som är folkbokförda. Personer som har ansökt om asyl och väntar på besked ingår därför inte i befolkningen. Först när en person har fått uppehållstillstånd kan hen alltså ingå i AKU.

Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa

Syftet med AKU är att beskriva läget på arbets¬marknaden och befolk-ningen indelas därför i två större undergrupper: I arbetskraften och ej i arbetskraften. Vi börjar med definitionen för i arbetskraften.

Till arbetskraften hör de personer som är antingen sysselsatta eller arbetslösa. Som sysselsatta räknas de personer som under en viss undersökningsvecka (den så kallade referensveckan) endera arbetade minst en timme eller var frånvarande från ett arbete. Det kan vara antingen som anställd, egen företagare eller som oavlönad medhjälpare i ett företag som drivs av någon i samma hushåll.

En timme kan tyckas lite, men är det mått som International Labour Organisation (ILO) har bestämt ska gälla. För att olika länders siffror skall kunna jämföras med varandra måste det finnas en gemensam gräns. Det är också ett sätt att fånga in allt arbete som utförs i Sverige. Av de sysselsatta i Sverige under 2017 som arbetat något under referensveckan var det 0,2 procent som endast arbetade en timme.

Arbetslösheten ökar under våren

De som tillhör arbetskraften och inte är sysselsatta är arbetslösa. Det är personer som var utan arbete under referensveckan men som har sökt arbete och som hade kunnat arbeta. Om de har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen eller ej spelar ingen roll. Det finns ytterligare en grupp som klassas som arbetslösa och det är de som säger att de kunde arbeta och avvaktar ett arbete som börjar inom tre månader. 

I Sverige märks denna grupp som mest inför sommaren då många heltidsstuderande ungdomar avvaktar ett sommarjobb och därför klassas som arbetslösa. I redovisningen av statistiken för arbetslöshet blir det därför en topp i arbetslösheten under våren. Detta är ett exempel på säsongsmönster som kan hanteras genom så kallad säsongrensning, som gör att utvecklingen från en månad till en annan blir mer lättolkad. Det blir också enklare att se långsiktiga förändringar när tillfälliga toppar (och dalar) rensats bort.

Pensionärer och heltidsstuderande ingår inte i arbetskraften

Nu åter till trädet: den andra huvudgrenen benämner vi ej i arbetskraften. Gruppen omfattar personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. De fyra största undergrupperna är: långvarigt sjuka, heltidsstuderande, pensionärer och övriga. I gruppen övriga hittar vi till exempel deltidsstuderande, hemarbetande, värnpliktiga och intagna för vård.