Över hälften av alla ungdomar som avslutat gymnasieskolan 2016/17 har läst ett främmande språk utöver engelska. Det är en högre andel kvinnor som läser ämnet moderna språk.

Flerspråkighet är en av EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa kompetenser behövs för att kunna utbilda sig genom hela livet, för att kunna möta framtiden och nya situationer och för att klara sig i arbetslivets föränderliga förhållanden. EU ser dessutom flerspråkighet som en viktig faktor för den europeiska konkurrenskraften och tycker att medlemsstaterna bör främja flerspråkighet, bland annat genom undervisning i minst två språk utöver det huvudsakliga undervisningsspråket.

I Sverige läser i stort sett alla elever på gymnasieskolan engelska, vilket för de flesta elever är det första främmande språket. Men hur vanligt är det då att gymnasieelever läser ett andra främmande språk? Av alla som tagit examen från gymnasieskolan läsåret 2016/17 eller genomgått ett helt gymnasieprogram på minst 2 500 poäng hade 55 procent läst minst en kurs i ämnet moderna språk under sin tid i gymnasieskolan. 5 procent hade läst kurser i två eller flera språk. Andelen som läst fler än ett språk var något högre innan gymnasieskolan reformerades 2011.

Ämnet moderna språk är obligatoriskt på fyra av sex högskoleförberedande program och bland de som läst dessa program har också i stort sett samtliga läst moderna språk, såväl kvinnor som män. Bland de som läst program där moderna språk inte är obligatoriska varierar andelen. Bland de som gick ut från yrkesprogram läsåret 2016/17 hade 5 procent läst minst en kurs i moderna språk, 8 procent av kvinnor och 3 procent av män. Bland de som gick ut från de högskoleförberedande programmen teknikprogrammet och estetiska programmet, där moderna språk inte är obligatoriska, var det cirka var fjärde som hade läst moderna språk.

Under de senaste åtta åren har andelen som läst ett modernt språk utöver engelska ökat något varje år. Andelen är högre bland kvinnor än bland män och den skillnaden har ökat över tid. Det finns även skillnader i andelen som läst ämnet moderna språk.

Fler kvinnor än män läser moderna språk

Andel avgångna kvinnor och män från gymnasieskolan vårterminen 2005 till vårterminen 2017 som läst minst en kurs i ämnet moderna språk under sin tid i gymnasieskolan. Procent

Andelen kvinnor och män som läser ämnet moderna språk på gymnasiet har ökat något varje år under de senaste åtta åren. Ökningen kan förklaras av flera faktorer. Bland annat har regelverket förändrats för hur kurser i moderna språk påverkar meritpoäng när man söker till högskolan. Ett annat skäl kan vara att gymnasiereformen Gy 2011 har påverkat vilka program eleverna läser samtidigt som kursstrukturen för de olika programmen har förändrats.

Mellan elever som är födda i Sverige och elever som är utrikes födda. Bland elever som läst högskoleförberedande program är andelen som läst minst en kurs i moderna språk densamma bland inrikes och utrikes födda. Bland de som läst yrkesprogram var
det däremot nästan tre gånger så vanligt att utrikes födda läst moderna språk jämfört med inrikes födda.

I juni 2018 föreslog skolverket flera åtgärder för att öka andelen elever som läser moderna språk. Deras förslag omfattar utöver gymnasieskolan även grundskolan, där man idag har möjlighet att välja modersmål, svenska, svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk istället för moderna språk. Det har lett till att 24 procent av eleverna som gick ut årskurs 9 läsåret 2016/17 hade valt bort moderna språk till förmån för extra svenska eller engelska. Skolverket föreslår nu att regelverket ska förändras så att fler lär sig ett modernt språk utöver engelska.

Även Svenskt Näringsliv har uttalat sig om språkens betydelse för kompetensförsörjningen. Goda kunskaper i engelska ses som en förutsättning vid rekrytering av personal. Därutöver behövs även kunskaper i ytterligare ett främmande språk och de lyfter särskilt att kunskaper i tyska är viktiga för exportföretagen.

Men vilka språk läser ungdomar i gymnasieskolan?

I ämnet moderna språk har spanska sedan flera år varit det mest populära språket mätt i antalet kurser som eleverna har läst. På andra plats kommer tyska, följt av franska. Dessa tre språk måste erbjudas av alla skolor som erbjuder program där moderna språk är ett obligatoriskt ämne. De olika språkens andelar har varit ganska stabila under de senaste åren.

Hur bra är då eleverna på moderna språk? Det kan man undersöka utifrån två aspekter: dels vilken kursnivå (steg 1–7) eleverna uppnår som högst under gymnasietiden och dels vilka betyg de får. Bland de som gick ut gymnasiet läsåret 2016/17 var det vanligast att eleverna hade nått som högst steg 3 (31 procent) eller 4 (47 procent). 5 procent hade nått steg 5, 6 eller 7. Det är en högre andel kvinnor än män som uppnår minst steg 4 och en högre andel utrikes födda än inrikes födda som uppnår stegen 5–7.

Spanska är vanligaste språket

Kurser i ämnet moderna språk som avgångna läsåret 2016/17 har läst under sin tid i gymnasieskolan, fördelat efter språk. Procent

Nära nio av tio kurser som elever läst i ämnet moderna språk är i
spanska, tyska eller franska. Bland övriga språk är italienska vanligast,
följt av danska, arabiska och japanska.

Steg 1 och 2 motsvarar de kurser som eleverna läser i grundskolan. Elever som läst tyska, franska eller spanska i grundskolan börjar i regel med steg 3 i gymnasieskolan om de fortsätter med samma språk. Elever utan förkunskaper börjar läsa på steg 1. Varje steg omfattar 100 poäng vilket motsvarar 100 undervisningstimmar. På de program där moderna språk är ett obligatoriskt ämne måste eleverna läsa 100 eller 200 poäng men det går att välja till fler kurser.

För att undersöka betygen i moderna språk har vi tittat närmare på elever som gick ut gymnasiet 2016/17 och deras betyg i steg 3, eftersom det är den kurs som flest elever har läst i ämnet. Genomsnittsbetygen är 13,8 i spanska, 13,9 i tyska och 14,1 i franska.

Betygen för olika elevgrupper visar på samma mönster som för högsta uppnådda kursnivå: Snittbetyget är högre för kvinnor än för män och högre för utrikes än för inrikes födda. Att utrikes födda uppnår en högre kursnivå och har högre betyg än inrikes födda kan sannolikt åtminstone delvis förklaras av att en del utrikes födda elever läser det språk som talas i det land de är födda i.