Till innehåll på sidan

Ekonomisk jämställdhet långt borta i EU

Publicerad: 2018-03-05

I alla EU:s länder är det en lägre andel kvinnor än män som är sysselsatta, det vill säga har ett betalt arbete. EU har satt som mål att andelen sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år ska vara minst 75 procent år 2020, både för kvinnor och för män. Många länder i EU är långt ifrån det målet.

Jämställdhet är en viktig fråga inom EU. I EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna kan man läsa att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas på alla områden, exempelvis anställning, arbete och lön. Betydelsen av lika rättigheter för kvinnor och män förstärks ytterligare i Kvinnostadgan där två av fem principer, ”lika ekonomiskt oberoende” och ”lika lön för lika arbete”, är tydligt kopplade till ekonomisk jämställdhet. I EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning finns kvantitativa mål inom bland annat sysselsättning som ska vara uppfyllda år 2020. Ett av dessa mål innebär att 75 procent av alla kvinnor respektive alla män i åldrarna 20–64 år ska vara sysselsatta.

Kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden kan beskrivas i flera steg. Till att börja med ska vi redovisa hur stor andel av kvinnorna och männen som ingår i arbetskraften. För att ingå i arbetskraften ska man antingen ha ett arbete eller söka arbete. De som har ett arbete benämns sysselsatta och de som söker arbete benämns arbetslösa. De personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa ingår således inte i arbetskraften.

Dubbelt så många kvinnor utanför arbetskraften

I hela EU ingick 71 procent av kvinnorna och 84 procent av männen i arbetskraften 2016. Det betyder att det var nästan dubbelt så många kvinnor som män som stod utanför arbetskraften, 29 procent respektive 16 procent. Det kan också beskrivas som att nästan var tredje kvinna i EU varken hade arbete eller sökte arbete. I alla länder i EU är det en större andel kvinnor än män som inte ingår i arbetskraften.

Andelen personer 20–64 år som ingår i arbetskraften varierar kraftigt mellan EU:s länder. Sverige har högst deltagande i arbetskraften av samtliga länder i EU och det gäller såväl för kvinnor som för män. Det är i Sverige 16 procent av kvinnorna och 11 procent av männen som står utanför arbetskraften. I två EU-länder är andelen för kvinnor över 40 procent och i fyra länder är andelen för män över 20 procent.

Sverige har lägst andel utanför arbetskraften av alla länder i EU

Andel av befolkningen 20–64 år som står utanför arbetskraften i EU:s länder 2016, procent.

Andel av befolkningen 20–64 år som står utanför arbetskraften i EU:s länder 2016, procent.

I hela EU är andelen kvinnor som står utanför arbetskraften nästan dubbelt så stor som andelen män.

Många kvinnor arbetar i hemmet

Vad är då orsaken till att man inte ingår i arbetskraften? Vanliga skäl är studier eller att man tar hand om sina barn. Var tredje kvinna i EU som stod utanför arbetskraften angav, som skäl till att hon inte hade betalt arbete eller sökte arbete, att hon arbetade i hemmet, till exempel med att ta hand om barn eller annan anhörig. Bland män var det ovanligt att ange detta som skäl. Det vanligaste skälet bland män var istället sjukdom eller funktionsnedsättning. I Sverige var detta det vanligaste skälet både bland kvinnor och bland män, därefter följde studier.

Kvinnor utanför arbetskraften arbetar ofta i hemmet

Anledning till varför personer i åldern 20–64 står utanför
arbetskraften, EU, 2016. Andel, procent.

Anledning till varför personer i åldern 20–64 står utanför  arbetskraften, EU, 2016. Andel, procent.

Av dem utanför arbetskraften är det betydligt större andel av kvinnorna än av männen som är hemarbetande, till exempel tar hand om barn eller andra anhöriga.

Personerna som ingår i arbetskraften består alltså av sysselsatta och arbetslösa. För att nå sysselsättningsmålet är det viktigt inte bara att så många som möjligt ingår i arbetskraften utan också att andelen arbetslösa i arbetskraften är liten.

Högst sysselsättningsgrad för svenska kvinnor

Det officiella arbetslöshetstalet beräknas som andelen arbetslösa i arbetskraften men i denna artikel utgår vi från hela befolkningen som delas in i sysselsatta, arbetslösa och utanför arbetskraften. Antalet arbetslösa sätts i relation till hela befolkningen och det innebär att andelen arbetslösa blir lägre än det officiella arbetslöshetstalet.

Av den totala befolkningen 20–64 år i EU var 6 procent av kvinnorna och 7 procent av männen arbetslösa. Skillnaderna mellan länderna är stora och de två länder där högst andel av befolkningen var arbetslös 2016 är Grekland och Spanien med över 15 procent för båda könen. Inget annat land hade över 11 procent, varken för män eller för kvinnor. Länder som hade låg andel arbetslösa är bland andra Tyskland, Stor­britannien, Tjeckien och Malta, ungefär 3 procent i befolkningen, både bland kvinnor och bland män. I 21 av EU:s 28 länder var det en större andel av männen än av kvinnorna som var arbetslösa.

I hela EU var 65 procent av kvinnorna och 77 procent av männen i åldern 20–64 år sysselsatta. I 17 av länderna har män en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Endast i Sverige var sysselsättningsgraden för kvinnor över 75 procent.

Lägst andel sysselsatta i befolkningen 2016, både bland kvinnor och bland män, hade Grekland; där var 47 procent av kvinnorna och 66 procent av männen sysselsatta. Målet på 75 procent sysselsatta för båda könen är således ganska långt borta.

Stora skillnader i sysselsättning mellan EU:s länder

Befolkningen 20–64 år i fem EU-länder efter arbetskraftstillhörighet och arbetad tid 2016. Procent.

Befolkningen 20–64 år i fem EU-länder efter arbetskraftstillhörighet och arbetad tid 2016. Procent.

I Italien står drygt 40 procent av kvinnorna utanför arbetskraften, i Spanien, Tyskland och Nederländerna cirka 25 procent och i Sverige drygt 15 procent. Andelarna för män är betydligt lägre.

Deltid påverkar kvinnor mest

Att vara sysselsatt innebär inte med automatik en god inkomst och ekonomisk självständighet. Många, i synnerhet kvinnor, arbetar deltid vilket påverkar inkomsten. I vissa länder är det mycket vanligt med deltidsarbete, framför allt bland kvinnor, medan det i andra länder är en relativt ovanlig företeelse. I Nederländerna arbetar över hälften av kvinnorna och nästan var femte man i befolkningen deltid. I Bulgarien arbetar omkring en procent av befolkningen deltid, såväl bland kvinnor som bland män.

Kvinnor arbetar betydligt oftare deltid

Befolkningen 20–64 år i EU efter arbetskraftstillhörighet och arbetad tid 2016. Andel, procent.

Befolkningen 20–64 år i EU efter arbetskraftstillhörighet och arbetad tid 2016. Andel, procent.

Deltid är betydligt vanligare bland kvinnor. Av kvinnorna i EU arbetar 20 procent deltid, mot 6 procent av männen.

Den vanligaste orsaken för män att arbeta deltid var att de inte kunde hitta ett heltidsjobb, 40 procent av männen angav detta som skäl. Bland kvinnorna var den vanligaste orsaken att de tog hand om barn eller anhörig, 28 procent av EU:s kvinnor angav detta som skäl. I Sverige var det vanligaste skälet både bland kvinnor och bland män att de inte kunde hitta heltidsjobb. Ungefär 30 procent angav detta som orsak.

Kvinnor har lägre lön

De ekonomiska skillnaderna på arbetsmarknaden, där män i större utsträckning än kvinnor har förvärvsarbete och i större utsträckning arbetar heltid förstärks av att det även är löneskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor har inte bara lägre sysselsättningsgrad, de har också lägre lön. I hela EU var löneskillnaderna mellan kvinnor och män 17 procent. I fem länder, däribland Tyskland och Storbritannien, var löneskillnaderna mellan könen över 20 procent. I sex länder var löneskillnaden lägre än 10 procent, bland annat i Italien och Polen. I Sverige var löneskillnaden 14 procent, det vill säga något lägre än i EU totalt.

Sammantaget är skillnaderna mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden fortfarande stora i EU:s länder. Kvinnor står i större omfattning utanför arbetskraften och arbetar i större utsträckning än män deltid. Att kvinnor därutöver också har lägre löner än män förstärker att kvinnor är mindre ekonomiskt självständiga än män. Detta gäller inte bara de yrkesverksamma åren utan även åren som pensionär eftersom pensionens storlek är beroende av hur stor inkomst man har haft i sitt yrkesverksamma liv.

I EU har män 17 procent högre lön än kvinnor

Skillnad i procent mellan mäns och kvinnors lön 2014.

Skillnad i procent mellan mäns och kvinnors lön 2014.

År 2014 är det senaste året då uppgifter finns för alla länder, förutom Grekland. I Rumänien är löneskillnaden mellan män och kvinnor mindre än 5 procent, i Estland närmare 30 procent och i Sverige 14 procent.

Definitioner

Arbetskraften

Personer som är antingen sysselsatta/förvärvsarbetar eller arbetslösa.

Sysselsatta

Personer som utfört arbete minst en timme under referensveckan eller varit tillfälligt frånvarande från arbetet.

Arbetslösa

Personer som inte är sysselsatta och som har sökt arbete och kunnat arbeta.

Sysselsättningsgrad

Andelen i procent sysselsatta av befolkningen.
Vanligen arbetad tid: den arbetstid som personen skulle arbeta enligt överenskommelse.

Kontakt

Lena Bernhardtz

Telefon
010-479 65 27
E-post
lena.bernhardtz@scb.se