Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat, men orsaken till det är inte att inkomsterna har blivit lägre utan att inkomstskillnaderna har ökat.

Andelen av Sveriges befolkning som har låg ekonomisk standard har ökat under 2000-talet. År 1999 var denna andel 8 procent och 2016 hade den ökat till 14 procent. Att ha låg ekonomisk standard innebär att man har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten, det vill säga den inkomst som ligger i mitten av inkomstfördelningen. Att ha låg ekonomisk standard innebär inte att man behöver vara fattig. Man kan mycket väl ha andra tillgångar och dessa ingår inte i mätningen.

Stigande disponibel inkomst

Innebär då den ökade andelen med låg ekonomisk standard att man utan vidare kan fastslå att det var fler som hade låga inkomster 2016 än 1999? Nej, det kan man inte. Trots att antalet personer som har en inkomst relativt långt under medianinkomsten har ökat ser det annorlunda ut om man tittar på de faktiska inkomstbeloppen.

Inkomsterna har stigit kraftigt under 2000-talet. Medianvärdet för den ekonomiska standarden ökade med 60 procent mellan 1999 och 2016, räknat i fasta priser. Det innebär att också gränsen för låg ekonomisk standard ökade med 60 procent under samma tid. En ensamstående person behövde 2016 ha en disponibel inkomst på mer än 145 000 kronor för att inte hamna i gruppen med låg ekonomisk standard. År 1999 räckte det med 91 000 kronor, räknat i 2016 års priser. För en familj med 2 vuxna och 2 barn låg motsvarande belopp på 356 000 kronor år 2016 jämfört med 223 000 kronor år 1999.

Det betyder att många av de personer som låg under gränsen 2016 hade betydligt högre ekonomisk standard än många av dem som låg över gränsen 1999. Om vi låter den gräns för låg ekonomisk standard som gällde 2016 gälla även övriga år skulle andelen med låg ekonomisk standard 1999 inte vara 8 procent som statistiken visar, utan 66 procent. Två tredjedelar av befolkningen 1999 låg alltså under den gräns som 2016 räknas som låg ekonomisk standard.

Det går också att göra tvärtom, det vill säga sätta gränsen som gällde 1999, även för övriga år. Gör man det blir andelen under denna gräns år 2016 inte 14 procent, utan 3 procent.

Ökad ekonomisk standard varje år på 2000-talet

Årlig ökning av den ekonomiska standarden. Fasta priser. Procent

Den ekonomiska standarden har ökat varje år under 2000-talet. Störst var ökningen 2007 då kapitalinkomsterna var stora.  Gränsen för låg ekonomisk standard har höjts på motsvarande sätt.

Även pensionärers ekonomiska standard har ökat

Det kan också vara intressant att titta på hur det har sett ut för barn och pensionärer. År 2016 levde 18 procent av barn och unga 0–19 år i hushåll med låg ekonomisk standard och för dem som har fyllt 65 år var andelen 15 procent. Andelen med låg ekonomisk standard har under 2000-talet ökat med sju procentenheter för både barn och äldre. Detta skulle kunna tolkas som att de så kallade fattigpensionärerna har blivit fler eller att antalet fattiga barn har ökat. Men faktum är att den ekonomiska standarden har ökat också för dessa grupper, ungefär lika mycket som för befolkningen som helhet.

År 1999 hade 80 procent i åldrarna 0–19 år och 75 procent i åldrarna 65 år och äldre inkomster under gränsen för vad som 2016 räknades som låg ekonomisk standard. Man kan också uttrycka det som att fyra av fem barn och tre av fyra pensionärer hade låg ekonomisk standard 1999, räknat på 2016 års gräns. Använder vi gränsen som gällde 1999 även för övriga år blir resultatet för 2016 att 4 procent av 0–19-åringarna och drygt 1 procent av personer 65 år och äldre hade inkomster under denna nivå.

Ökade inkomstskillnader påverkar

Gränsen för när man har låg ekonomisk standard, räknat i fasta priser, har alltså höjts väsentligt. Att andelen under denna gräns har ökat under 2000-talet beror således inte på att det är fler i befolkningen som har låga inkomster, räknat i kronor, 2016 än 1999. Det beror istället på att inkomstskillnaderna har ökat. Medianvärdet ökade med 60 procent medan ökningen för den femtedel i befolkningen som hade lägst inkomst var mindre, drygt 40 procent. De som ligger i mitten av inkomstskalan har alltså under 2000-talet dragit ifrån dem som ligger på den nedre delen av skalan. Det är därför andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat, trots betydande inkomstökningar i de lägre inkomstskikten.