En studie SCB gjort för åren 1993 till 2014 visar att det finns en så kallad överrisk för att vara frånvarande när ett fotbolls-VM eller EM pågår jämfört med övriga veckor i juni och juli.

Med hjälp av data från Arbetskraftsundersökningarna (AKU) har SCB genomfört en studie av om frånvaro från arbete skiljer sig åt mellan veckor i juni-juli med stora fotbolls­mästerskap jämfört med övriga veckor. Studien sträcker sig mellan 1993 och 2014 och tar därmed upp elva mästerskap, sex världs­mästerskap och fem europa­mästerskap i fotboll för herrar. Att det är herr-mästerskapen som valts ut beror på att tittarsiffrorna varit och fortfarande är betydligt högre än för damernas mästerskap sett till mästerskapen som helhet.

För att kunna ge en rättvis bild av skillnaderna behövs först information om hur en genom­snittlig arbetsvecka ser ut. Hur mycket jobbar vi och hur mycket är vi frånvarande? Under 2014 var den vanligen arbetade tiden enligt AKU, det vill säga den överenskomna eller genom­snittliga arbetstiden, 36,7 timmar/vecka i åldersgruppen 16-64 år. Den faktiska arbetstiden är dock kortare – i genomsnitt 30,1 timmar per vecka inklusive övertiden som motsvarar 1,1 timmar per vecka. Av den avtalade arbetstiden var man frånvarande från arbetet cirka 21,8 procent, eller 8 timmar en genomsnitts­vecka. Sett som andel av sysselsatta personer innebär detta att drygt 34 procent var frånvarande antingen hela eller delar av veckan.

Vanligen arbetad tid, faktisk medelarbetstid, frånvaro och övertid

I huvudsysslan per vecka i åldern 16-64 år, efter kön, 2014

Antal timmar

Faktiskt arbetad tid är den vanligen arbetade tiden minus frånvaro­timmarna plus övertid.

Semester vanligaste skälet till frånvaro

Det kan låta mycket att drygt var tredje sysselsatt är frånvarande i alla fall delar av en genomsnitts­vecka. En tredjedel av personerna som var frånvarande från arbetet var frånvarande på grund av semester. Det motsvarar nästan hälften av frånvaro­timmarna. Det näst vanligaste skälet sett till antal personer som är frånvarande, är när en helgdag infaller på en vardag. Om man istället räknar hur många timmar man i genomsnitt är frånvarande är det att man är sjukfrånvarande eller att man är föräldraledig/vabbar som är de vanligaste skälen till att man är frånvarande näst efter semester.

Genomsnittlig andel frånvarotimmar per vecka

Efter skäl och kön, i åldern 16-64 år, 2014. Procent av vanligen arbetad tid i huvudsysslan.

Det huvudsakliga skälet till cirka hälften av frånvaro­timmarna är semester.

Stora skillnader i frånvaro

Frånvaron varierar mycket mellan olika grupper. Exempelvis är det en lägre andel bland yngre än äldre som är frånvarande på grund av semester och när en helgdag infaller på en vardag. Anledningen beror på att en högre andel yngre bara sommar­jobbar. Det är å andra sidan ytterst få personer över 55 år som vabbar eller är föräldra­lediga. Fler kvinnor än män är frånvarande. Störst skillnad är det i hur mycket män och kvinnor är hemma för vård av barn (föräldra­ledighet eller vab), men även vad gäller sjuk­frånvaro är kvinnor frånvarande mer. Andra skillnader är att inrikes födda är mer frånvarande än utrikes födda, ensamstående mindre frånvarande än samman­boende och personer som har barn under 12 år är mer frånvarande än personer som inte har det.

Frånvaron varierar också kraftigt mellan olika månader. Semester­uttaget sker främst under sommar­månaderna, medan sjuk­frånvaron normalt är högre under början av året. Att helgdagar infaller på en vardag sker oftast kring jul, påsk och under senvåren.

Högre frånvaro under fotbollsmästerskap

I AKU ställs inga frågor om frånvaron på något sätt är kopplad till externa händelser eller evenemang, eftersom syftet endast är att ta reda på hur många som arbetar eller är frånvarande en viss vecka. För att få fram information om frånvaron ser annorlunda ut under ett fotbollsmästerskap jämförs istället veckor då ett sådant pågår med veckor utan mästerskap. Därmed går det inte att säkert säga att en skillnad beror på just mästerskapet eftersom det finns andra faktorer som också kan påverka frånvaron.

För att jämförelsen mellan perioderna då det pågår eller inte pågår ett VM eller EM i fotboll ska bli rättvisande används bara data för veckor i juni och juli. Jämförelsen görs både utan att ta hänsyn till att det har skett förändringar i demografi och i data­insamlingen till AKU och med kontroller för kön, ålder, urvalsstorlek med mera. Här undersöks också endast korttids­frånvaro, det vill säga frånvaro del av veckan, för att inte personer som är lång­tids­sjuk­skrivna eller föräldra­lediga under en längre period ska räknas bland de frånvarande.

Sannolikheten för kort frånvaro var 17 procent juni och juli-veckor då inget mästerskap pågick medan den var 25 procent veckor då det var ett fotbolls­mästerskap. I jämförelsen mellan de olika perioderna tas här ingen hänsyn till skillnader mellan grupper eller data­insamlings­metoder.

Med hjälp av statistiska metoder kan analysen förbättras genom att ta hänsyn till bland annat att befolkningen har blivit äldre, att det finns en högre andel utrikes födda och att urvalet i AKU har blivit större över tid. Analysen ger ett odds för frånvaro under perioden för fotbolls­mäster­skapen. Inom statistiken innebär ett högt odds att risken för något är större, alltså tvärt emot vanliga vad­slag­nings­odds där ett lågt odds indikerar en större sannolikhet.

Oddskvoten för frånvaro del av veckan

Under veckor i juni-juli. Efter om det pågår eller inte pågår något stort fotbollsmästerskap (EM/VM för herrar)

Om oddset för kort frånvaro är 1 under veckor i juni-juli då det inte pågår ett EM eller ett VM i fotboll är det 1,65 under de veckor då det gör det. Risken för att vara frånvarande är alltså högre under veckor med ett fotbollsmästerskap.

Oddset för att vara korttidsfrånvarande är 65 procent högre under veckor då det är ett fotbolls­mästerskap jämfört med övriga veckor under juni-juli. Med andra ord finns det en överrisk för frånvaro under veckor med ett fotbolls­mästerskap när hänsyn tas till andra faktorer, som exempelvis ålder, kön och civilstånd. När analysen görs separat för kvinnor och män framkommer att det inte finns några stora skillnader mellan könen.