Majoriteten av gymnasieeleverna som uppger att de har planer på att studera på högskola eller universitet påbörjar också studier inom tre år. Men längre uppföljningar visar att det finns grupper som trots studieplaner aldrig studerar vidare på högskolan.

Allt fler läser åtminstone någon kurs på högskola eller universitet. Men det finns många individuella egenskaper och omständigheter som hänger ihop med om man påbörjar högre studier eller inte. Med utgångspunkt i undersökningar om gymnasieelevers studieintresse och uppföljningar via register kan vi se hur många som planerar att börja studera på högskolan, hur stor andel som fullföljer dessa planer, och vilka som gör det.

Gymnasieungdomars studieintresse är en undersökning där elever i gymnasieskolans årskurs 3 bland annat tillfrågas om planer på högskole- eller universitetsstudier inom tre år. Bland eleverna i årskurs 3 läsåret 2017/18 var det 67 procent av kvinnorna och 52 procent av männen som svarade att de hade planer på att börja läsa på universitet eller högskola inom de närmaste tre åren.

Andelen som avser att studera vidare varierar mellan olika gymnasieprogram. Av naturliga skäl är andelen med planer på högskolestudier betydligt större på högskoleförberedande program jämfört med yrkesprogram. På exempelvis naturvetenskapsprogrammet, som är ett högskoleförberedande program, var andelen med studieplaner 92 procent, att jämföra med i genomsnitt 26 procent för elever på yrkesprogram.

Hälften planerar högre studier

Hur väl stämmer då planerna på studier med det faktiska utfallet? Vi har använt registerdata över högskolestudier för att följa upp svaren från tidigare undersökningar av studieintresse. Generellt föreligger i det korta perspektivet en relativt hög överensstämmelse mellan hur man svarar om studieintresse och att faktiskt registreras på en högskoleutbildning. I 2013 års undersökning angav 58 procent bland eleverna i årskurs 3 (69 procent av kvinnorna och 48 procent av männen) att de tänkte börja studera inom tre år. I denna grupp av studieintresserade hade cirka 70 procent av både kvinnorna och männen påbörjat studier inom tre år. Ytterligare 8 procent hade påbörjat studier efter tre år, till och med 2018.

Bland de som inte planerade att börja studera på högskolan är det en ännu större överensstämmelse med det faktiska utfallet. 84 procent av kvinnorna och 87 procent av männen som 2013 inte hade några planer på att studera vidare har heller inte påbörjat sådana studier. Resterande 16 respektive 13 procent bland de som inte hade några studieplaner har således påbörjat studier.

Många följer sina planer om högskolestudier efter gymnasieskolan

Andel personer som registrerats på högskoleutbildning efter hur de har svarat på fråga om planer på att påbörja högskolestudier inom tre år då de gick i gymnasieskolans årskurs 3. Elever i årskurs 3 läsåren 1994/95 och 2013/14 som följts upp tom. 2018. Procent

Var tredje elev i årskurs 3 på gymnasiet läsåret 1994/95 som angav att de inte hade planer på högskolestudier har ändå påbörjat studier någon gång fram till 2018. 14 procent har aldrig registrerats på högskolan trots att de har svarat att de hade planer på det läsåret 1994/95.

Vi kan backa ytterligare i tiden och göra uppföljningar för längre perioder. År 1994 genomfördes den första undersökningen av gymnasieungdomars studieintresse med samma upplägg som idag. Det går att följa upp deltagarna, som utgjordes av elever i årskurs 3 läsåret 1994/95, till och med 2018. Det innebär att vi kan anlägga ett 23-årsperspektiv på studieplaner och påbörjade studier. Den längre tidsperioden gör att fler har hunnit att påbörja en högskoleutbildning, oavsett hur man har svarat om studieintresse, jämfört med den kortare uppföljningen av deltagarna i 2013 års undersökning.

Totalt har 86 procent som 1994 svarade att de planerade att påbörja högskolestudier gjort det till och med 2018. Bland de som inte hade studieplaner är andelen som ändå påbörjat studier 32 procent, varav majoriteten gjorde det senare än tre år efter avgång från gymnasiet. Registerstudier över övergång mellan gymnasieskolan och högskolan visar dock att det är allra vanligast att påbörja högskolestudier inom tre år efter gymnasiestudierna. Bland alla som gick ut gymnasieskolan 1995 är det förhållandevis få som har påbörjat högskolestudier för första gången längre än tre år efter gymnasiet, och efter till exempel tio år är det mycket få som börjar studera.

Betygen påverkar studievalen

Det finns en grupp som har svarat att de vill studera men som sedan inte har gjort det. 14 procent (ca 300 personer) av de som i undersökningen 1994 svarade att de ville börja studera har fram till 2018 inte påbörjat några studier. Vi vet inte anledningen till varför de inte har studerat på högskola eller universitet. Men i en jämförelse med dem som har studerat ser vi ser att det finns skillnader mellan grupperna. De som planerat att påbörja studier men som inte gjort det har i genomsnitt lägre betyg från gymnasiet jämfört med de som har påbörjat studier. Det är också en lägre andel personer som gått högskoleförberedande program bland dem som inte börjat studera. Betyg och tidigare utbildningsval tycks således ha betydelse för om man påbörjar högre studier.

I gruppen som inte har påbörjat studier trots att de har haft planer på det, är det en lägre andel som har föräldrar som har läst på högskolan. Andelen med svensk bakgrund är också lägre. Att inte påbörja studier trots att man har uppgett att man har planer på detta, hänger alltså åtminstone delvis ihop med socioekonomiska faktorer och bakgrund. Detta bekräftas även av många andra studier som visar att socioekonomisk bakgrund har betydelse för sannolikheten att börja studera på högskola eller universitet.

Lägre betyg bland personer som trots planer inte påbörjar högre studier

Egenskaper för personer som i gymnasieskolans årskurs 3 läsåret 1994/95 har svarat att de haft planer på att påbörja högskolestudier inom tre år, efter om man har/inte har påbörjat högskolestudier till och med 2018.

Det är en större andel som har utländsk bakgrund och som har föräldrar utan högskoleutbildning bland personer som inte har följt sina planer på att börja på högskolan, jämfört med de som faktiskt har börjat.