För att klara EU:s sysselsättningsmål är det viktigt att nyligen examinerade får ett arbete. Tydliga skillnader finns mellan länder och inom länder, både vad gäller kvinnor och mäns sysselsättning och mellan olika utbildningsnivåer. I Sverige är sysselsättningen bland nyligen examinerade hög och skillnaderna mellan olika grupper små.

Respektive land är ansvarigt för sin utbildningspolitik men sedan 2010 finns ett ramverk inom EU där ett av målen är att år 2020 ska andelen sysselsatta bland nyligen examinerade vara 82 procent. Målet gäller den del av befolkningen som är i åldern 20 till 34 år och ett till tre år tidigare tagit en examen från en gymnasial eller eftergymnasial utbildning och som inte studerar vidare.

I Sverige klarar både kvinnor och män målet, då 88 respektive 89 procent av de nyligen examinerade var sysselsatta år 2017. Sett till hela EU uppnåddes målet för män, men inte för kvinnor. Andelen sysselsatta bland de som nyligen tagit en examen uppgick år 2017 till 82 procent av männen och 78 procent av kvinnorna. Sett ur ett längre perspektiv är det tydligt att den ekonomiska konjunkturen spelar roll för sysselsättningsgraden. I samband med finanskrisen 2008 och 2009 och den efterföljande lågkonjunkturen sjönk andelen sysselsatta kvinnor och män, såväl i Sverige som genomsnittet för EU:s medlemsländer. I Sverige steg sysselsättningsgraden för nyligen examinerade sedan relativt fort medan EU-genomsnittet når upp till nivåerna före krisen först under senare år. För Sveriges del skedde återhämtningen något snabbare för män än för kvinnor men sedan 2013 är skillnaderna små. Sett till hela EU har skillnaden mellan kvinnor och män varit stabila under de senaste 10 åren.

Bra att ta examen på Malta

I tio av EU-länderna uppnår både kvinnor och män år 2017 en sysselsättningsgrad på minst 82 procent. Högst andel sysselsatta bland nyligen examinerade har kvinnor på Malta, där 97 procent hade ett arbete ett till tre år efter sin examen. Motsvarande för män var 92 procent. Av de tio länder där bägge könen klarar målet är det tre (Nederländerna, Österrike och Litauen) där kvinnor har en högre sysselsättningsgrad än män. I de resterande sju länderna ligger mäns sysselsättningsgrad högre än kvinnors.

Många länder uppfyller EU:s mål för sysselsättning bland nyligen examinerade

Länder i EU som klarar målet om 82 procent sysselsättning för nyligen examinerade kvinnor och män, 2017

Tio länder, varav Sverige är ett, når upp till EU:s mål om en sysselsättningsgrad på 82 procent bland nyligen examinerade kvinnor och män. En del länder når upp till målet för män men inte för kvinnor medan Belgien är det enda landet där kvinnor men inte män når målet. Sysselsättningsmålet nås varken för kvinnor eller män i länderna kring Medelhavet, i sydöstra Europa och i Estland.  

Belgien är det enda landet i EU där kvinnor uppnår målet samtidigt som männen inte gör det, andelen sysselsatta män är några procentenheter under 82 procent och andelen kvinnor strax över. I åtta länder uppnår män, men inte kvinnor, minst 82 procent sysselsatta. Bland dessa länder är det i många fall stora skillnader mellan kvinnor och män. Störst skillnad, 15 procentenheter, återfinns i Slovenien där 89 procent av männen respektive 74 procent kvinnorna är sysselsatta. Stora skillnader mellan kvinnor och män finns även i Estland och Slovakien. I de nio länder där varken kvinnor eller män klarar målet är skillnaderna mellan könen relativt små. Det är framförallt länder i östra och södra Europa där målet inte uppnås men det gäller även Frankrike. Lägst sysselsättningsgrad, både bland kvinnor och män, har Italien och Grekland. Strax över hälften av nyligen examinerade kvinnor och män i Grekland är sysselsatta ett till tre år efter sin examen. Att situationen är särskilt svår för nyligen examinerade i Grekland och Italien märks också genom att sysselsättningsgraden bland nyligen examinerade är tydligt lägre än bland befolkningen som helhet. I de flesta andra länder är andelen sysselsatta bland nyexaminerade ungefär lika hög som andelen sysselsatta i befolkningen. I många länder är andelen sysselsatta till och med betydligt högre bland nyligen examinerade.

Fördel högskoleutbildade i EU

Jämfört med gymnasieutbildade är läget på arbetsmarknaden i EU mer gynnsamt för personer med en högskoleexamen. Av de med en eftergymnasial utbildning på minst två år var 85 procent sysselsatta år 2017. Motsvarande för dem med en examen från generella eller yrkesförberedande gymnasieprogram var 64 respektive 77 procent.

I Sverige är skillnaderna mellan de som har en examen från högskolan jämfört med de med en gymnasieexamen mindre än i EU i stort. År 2017 var 83 procent av de som under de senaste tre åren tagit en examen från ett högskoleförberedande program på gymnasiet och som inte studerade sysselsatta. Detta kan jämföras med 88 procent bland de med en examen från ett yrkesprogram på gymnasiet och 92 procent bland de med en examen från högskolan eller en annan längre eftergymnasial utbildning.

I många EU-länder är skillnaderna mellan de tre grupperna större. I en del länder finns en tydlig skillnad mellan gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar, till exempel Frankrike och Spanien. I andra länder finns framförallt en skillnad mellan å ena sidan dem med en generell examen från gymnasiet och å andra sidan dem med en yrkesutbildning från gymnasiet och dem med en examen från en eftergymnasial utbildning, till exempel Tyskland och Ungern. Det är viktigt att tänka på att endast personer som inte studerar ingår i mätningen av sysselsättningsgraden. I Sverige är det till exempel vanligt att examinerade från högskoleförberedande program väntar med att påbörja vidare studier och att de istället arbetar en tid efter gymnasieskolan.

Hög sysselsättningsgrad i Sverige oavsett utbildningsnivå och typ av examen

Andel sysselsatta i åldern 20 till 34 år som under de senaste tre åren tagit en examen på gymnasial eller eftergymnasial nivå och som inte studerar, efter utbildningsnivå och typ av examen, 2017. Procent.

Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan gymnasialt och eftergymnasialt utbildade är relativt små i Sverige. I andra länder är det större skillnader, särskilt mellan studieförberedande gymnasieutbildningar och eftergymnasiala utbildningar. I Belgien skiljer det sig 37 procentenheter mellan de två examina och i Frankrike är skillnaden 32 procentenheter.

Färre yrkesutbildade i Sverige

Hur vanligt det är med gymnasiala yrkesutbildningar eller längre eftergymnasiala utbildningar skiljer sig åt mellan EU-länderna. I Sverige var det år 2016 i åldern 30 till 34 år, då de flesta studerat färdigt på högskolan, ungefär var fjärde som hade en högskoleförberedande gymnasieutbildning eller en grundskoleutbildning som högsta utbildning. Dessa personer har därmed inte deltagit i någon utbildning som haft som syfte att förbereda dem för arbetslivet. Fokus i deras utbildningar låg istället på förberedelse för vidare studier. I en del länder är denna andel mycket högre – i nio EU-länder var det mer än var tredje som saknade en utbildning som förberett dem för arbetslivet. I Italien och Grekland var det knappt 40 procent i åldersgruppen som endast hade en sådan utbildning. Sverige hör istället till de länder där mer än hälften i åldersgruppen hade en längre eftergymnasial utbildning, samtidigt som andelen med en gymnasial yrkesutbildning var mindre än i många andra länder (22 procent).