Livsmedelshandeln har ökat försäljningsvolymerna i förhållandevis jämn takt under 2000-talet. Den största livsmedelsutgiften är kött och det är också ett av de livsmedel som har ökat mest sett till försäljningsvolym under åren 2000–2016. Allra mest har dock försäljningen av sötsaker ökat.

Försäljningen inom livsmedelshandeln har ökat stadigt mellan år 2000 och 2016, men inte särskilt snabbt jämfört med sällanköpshandelns expansiva tillväxt under samma period. Livsmedelshandeln är inte lika känslig för konjunktursvängningar som sällanköpshandeln. Inköp av livsmedel är ofta mer nödvändiga och kan inte skjutas på framtiden på samma sätt som många köp inom sällanköpshandeln. Men en viss inverkan har ändå konjunkturen.

Det enda år under denna period som livsmedelshandeln redovisade svagt minskad försäljning var 2008, året då finanskrisen bröt ut. Däremot steg livsmedelshandeln åter under 2009 trots att krisen då eskalerade vilket ledde till ett BNP-fall på drygt 5 procent och en kraftigt ökad arbetslöshet.

Kött största livsmedelsutgiften

Livsmedelshandeln har i genomsnitt ökat med 2,1 procent per år mellan år 2000 och 2016 och samtliga varugrupper har ökat sin försäljning. Att Sveriges befolkning har ökat med drygt en miljon under perioden är givetvis en delförklaring till att försäljningen ökat. Men även räknat per person har försäljningsvolymen ökat. Denna artikel behandlar dock den totala försäljningen. För att fånga förändringen i den sålda kvantiteten snarare än prisförändringen är försäljningen mätt i fasta priser. När andelar anges är dessa dock mätta i löpande priser.

Köttförsäljningen har, i fasta priser, ökat med i genomsnitt 2,5 procent per år sedan 2000 och är ett av de livsmedel som vuxit allra snabbast under perioden. Det är också det livsmedel som det spenderas mest pengar på. 2016 la varje svensk i genomsnitt cirka 3 800 kronor på kött. Av den totala livsmedelsförsäljningen utgjorde kött drygt 18 procent år 2016. Det var framför allt i början av 2000-talet som köttkonsumtionen ökade kraftigt, århundradets sex första år steg köttförsäljningen med över 5 procent per år i genomsnitt. Därefter har dock ökningstakten mattats betydligt och sedan 2007 har köttförsäljningen i genomsnitt ökat med 0,9 procent per år.

Den varugrupp som haft den svagaste försäljningsutvecklingen under 2000-talet är fisk. Fiskförsäljningen har endast stigit med i genomsnitt 0,4 procent per år. Det läggs avsevärt mindre pengar på fisk än på kött, 2016 utgjorde fisk knappt 6 procent av livsmedelsinköpen.

Försäljningsvolym

Index 2000=100, fasta priser

Större konsumtion av sötsaker

Svenskarna lägger allt mer pengar på godis, choklad och glass. År 2016 spenderades det i genomsnitt ungefär 3 000 kronor per person på sötsaker. Det är, som nämnts ovan, den varugrupp som stigit allra mest mellan år 2000 och 2016. Försäljningen av sötsaker har ökat med i genomsnitt 3,2 procent per år under denna period och har accelererat under perioden 2013–2016 då den i snitt stigit med drygt 5 procent per år. Sötsakernas andel av den totala livsmedelsförsäljningen utgjorde 14,1 procent 2016. Tvärtemot övriga sötsaker har försäljningen av socker stegvis minskat år efter år, men det är endast en liten post i sammanhanget. Godis, choklad och glass är den volymmässigt stora underkategorin och det är också denna som ökat så kraftigt.

Mer frukt och grönt

Samtidigt som sötsaker har blivit en större del av inköpskorgen så har även fruktinköpen ökat, om än i ett betydligt långsammare tempo. Mellan år 2000 och 2016 ökade fruktförsäljningen med i genomsnitt 1,5 procent per år, vilket är långsammare än genomsnittet för livsmedel. Frukt är dock det livsmedel som ökat allra mest i pris under perioden så andelen av livsmedelskassan som läggs på frukt har ändå ökat och uppgick 2016 till 8,9 procent. En trolig förklaring till den kraftiga prisökningen på frukt är att försäljningen av ekologisk frukt har ökat kraftigt.

Hushållens medvetenhet gällande miljö och hälsa märks även på att konsumtionen av grönsaker har ökat relativt kraftigt. Näst efter sötsaker har försäljningen av grönsaker stått för den största ökningen. Fram till och med 2010 ökade grönsaksförsäljningen beskedligt, men därefter har den vuxit snabbt, drygt 5 procent i genomsnitt åren 2011–2016. Drygt 12 procent av livsmedelsförsäljningen utgjordes 2016 av grönsaker.

Fördelning av livsmedelsförsäljningen 2016

Löpande priser

Allt vanligare med ekologiska livsmedel

Försäljningen av ekologiska livsmedel har mångdubblats under 2000-talet även om det, jämfört med icke-ekologiska livsmedel, fortfarande handlar om en relativt liten andel totalt sett. Hur stor andel ekologiskt som säljs skiljer sig dock åt en hel del mellan olika livsmedel. Frukt är det livsmedel det säljs mest av relativt sett, alltså ekologiskt i förhållande till den totala försäljningen.

Försäljningen av ekologisk frukt har ökat lavinartat de senaste åren och vid den senaste mätningen, avseende 2016, var 20 procent av all frukt som såldes ekologisk. Det kan jämföras med 2004 när försäljningen av ekologiska livsmedel började mätas, då andelen ekologisk frukt endast var 3 procent.

Det livsmedel som det näst efter frukt säljs mest ekologiskt av är fisk, där drygt 14 procent av det som såldes 2016 var ekologiskt. Det säljs även relativt mycket ekologiska grönsaker och mejeriprodukter. Det är i synnerhet sedan 2014 som försäljningen av ekologiska livsmedel tagit fart på allvar. Godis och andra sötsaker säljs det dock inte särskilt mycket ekologiskt av, andelen har legat kring 2 procent sedan 2010. Även kött säljs det förhållandevis lite ekologiskt av. Andelen var drygt 3 procent 2016.

Andel ekologiskt per livsmedel

Procent av total försäljning i löpande priser