Ju högre utbildningsnivå, desto vanligare är det att ägna sig åt någon form av ideellt arbete. Det gäller både i Sverige och i övriga EU-länder. Norden tillhör de länder i Europa där ideellt arbete är vanligast.

År 2015 innehöll EU:s undersökning om levnadsförhållanden, SILC (Statistics on Income and Living Conditions), en fråga om deltagande i organiserat volontärarbete, även kallat ideellt arbete. Det avser oavlönat, frivilligt arbete. Det kan till exempel handla om att vara volontär vid en idrottstävling eller en festival, på ett sjukhus eller ett äldreboende eller att vara idrottstränare. Att vara så kallad läxhjälpare eller mentor åt ungdomar eller nyanlända är andra exempel.

Starkt föreningsliv i Norden

Drygt en av tre svenskar, 36 procent, i åldern 16 år och äldre uppgav att de hade ägnat sig åt ideellt arbete under de senaste 12 månaderna. I undersökningen framgår inte vilken typ av ideellt arbete som intervjupersonerna har deltagit i. Undersökningar om medborgerligt engagemang som Ersta Sköndal högskola har genomfört visar dock att ideellt arbete i Sverige är vanligast inom idrottsrörelsen.

För många föreningar och organisationer är ideella insatser viktiga och ibland en förutsättning för verksamheten. Forskning har också visat att ett engagemang i föreningsliv och ideellt arbete kan vara positivt för den enskilda individen på olika sätt, bland annat genom att man blir en del av en social gemenskap och att inflytandet i den demokratiska processen kan öka.

Många frivilligarbetare i norra Europa

I Europa är det Nederländerna, Luxemburg, Schweiz och länderna i Norden som har högst andel av befolkningen som arbetar ideellt. I Norge och
Nederländerna var andelen 48 respektive 40 procent år 2015. Rumänien har lägst andel, 3 procent, följt av Bulgarien och Serbien där andelen var 5 procent. Det är således stora skillnader inom EU, där också ett geografiskt mönster kan urskiljas där de nordiska länderna och några ytterligare länder i norra och västra Europa har höga nivåer av ideellt arbete, samtidigt som länder i de södra och östra delarna ligger betydligt lägre. En bakgrund till den bilden kan vara den starka föreningstraditionen i Norden.

Ideellt arbete är vanligast i Norge

Andel av befolkningen 16 år och äldre som arbetat ideellt minst en gång de senaste 12 månaderna. År 2015. Procent.

I Norge hade 48 procent arbetat ideellt under de senaste 12 månaderna. I Sverige var motsvarande andel 36 procent. Genomsnittet för de 28 EU-länderna var 19 procent.

Utbildningsnivå påverkar, men olika mycket

Det är vanligare att personer med hög utbildning arbetar ideellt än dem med lägre utbildningsnivå. Det gäller i alla länder som deltog i undersökningen och för både män och kvinnor. I Sverige hade 28 procent av de med högst förgymnasial utbildning ägnat sig åt någon form av ideellt arbete, jämfört med 41 procent bland dem med en eftergymnasial utbildning på minst två år. Skillnaderna mellan dessa två utbildningsgrupper är dock betydligt större i till exempel Norge, Nederländerna, Luxemburg och Österrike. I genomsnitt, för samtliga 28 EU-länder, hade 12 procent med högst förgymnasial utbildning arbetat ideellt, jämfört med 28 procent bland dem med en minst tvåårig eftergymnasial utbildning.

När det gäller kvinnor och män finns det å andra sidan inget genomgående mönster mellan de olika europeiska länderna. Andelen som arbetat ideellt var i vissa länder ungefär lika stor bland kvinnor och män, medan den i vissa länder var högre bland män än kvinnor, och tvärtom i andra länder. I Sverige hade 37 procent av männen och 34 procent av kvinnorna engagerat sig i någon form av volontärarbete. Totalt sett i EU hade en av fem, kvinnor såväl som män, arbetat ideellt någon gång under de senaste 12 månaderna.

Vanligare arbeta ideellt bland personer med högre utbildning

Andel av befolkningen 16 år och äldre som arbetat ideellt minst en gång de senaste 12 månaderna, efter högsta utbildning. Rangordning efter andel med högst utbildningsnivå som arbetat ideellt i de 3 länder med högst respektive lägst andel som arbetat ideellt samt Sverige och EU-genomsnitt. År 2015. Procent.

Ju högre utbildningsnivå, desto vanligare är det att såväl kvinnor som män arbetat ideellt. I EU-28 var andelen som arbetade ideellt 2015 mer än dubbelt så hög för personer med en längre eftergymnasial utbildning jämfört med personer med högst förgymnasial utbildning.

Många föräldrar verkar arbeta ideellt

En uppdelning i olika åldrar visar inte heller på något övergripande mönster mellan länderna. I Sverige, liksom i övriga nordiska länder, var det vanligast att personer i åldern 35–49 år hade ägnat sig åt volontärarbete. I Sverige var det 47 procent av männen och 43 procent av kvinnorna i åldern 35–49 år som hade arbetat ideellt. Det kan jämföras med andelen ideellt arbetande i åldersgruppen 25–34 år, som i Sverige var 29 procent bland männen och 28 procent bland kvinnorna. I EU som helhet var ideellt arbete ungefär lika vanligt i åldersgrupperna mellan 35–74 år.

I Sverige, liksom i Danmark, Finland, Norge och Nederländerna, var det en högre andel som arbetat ideellt bland de som hade barn i hushållet jämfört med de som inte bodde med några barn. I Sverige var andelen som hade engagerat sig i någon form av volontärarbete 40 procent bland dem i vars hushåll det fanns barn, jämfört med 33 procent bland dem som inte hade några barn i sitt hushåll.

I Sverige är ideellt arbete vanligast i åldern 35–49 år

Andel av befolkningen 16 år och äldre som arbetat ideellt minst en gång de senaste 12 månaderna, efter kön, ålder och hushållstyp för Sverige och EU-genomsnitt. År 2015. Procent.

Högst andel som engagerat sig ideellt återfinns i Sverige bland personer i åldern 35–49 år. I Sverige är det också vanligare bland personer med barn i hushållet att arbeta ideellt, medan förekomsten av barn i hushållet inte har någon större betydelse för EU-genomsnittet.