Hur ser arbetsmarknaden ut för utrikes födda i de nordiska länderna? Det försöker ett nytt nordiskt samarbetsprojekt skildra med en gemensam statistikdatabas. Petter Wikström och Karin Lundström har deltagit i arbetet för SCB:s räkning.

Det har naturligtvis funnits statistik om integration och arbetsmarknad tidigare, i alla de nordiska länderna. Det nya är att man bearbetat nationella siffror så att de blir jämförbara mellan länderna.

– De nordiska ländernas statistiksystem har en liknande historia och är ofta registerbaserade. Det skiljer vår statistik från andra EU-länders där det oftare bygger på urvalsundersökningar, säger Karin Lundström som liksom kollegan Petter Wikström arbetar med befolkningsstatistik på SCB.

Skillnader i nordisk statistik

Men samarbetet har inte varit helt utan utmaningar. Även om man samlar in data med liknande register och samma metoder så kan både avgränsningar och definitioner skilja sig åt. Andra skillnader som påverkar är till exempel hur skolsystemet ser ut, vilket kan påverka sysselsättningen bland unga.

– Under arbetet med att ta fram en fickbok om integration i Norden på uppdrag av
Arbetsmarknadsdepartementet så insåg man att det kräver lite mer arbete än man trodde för att ta fram jämförbar statistik. Men man upptäckte också intresset för att fortsätta och utveckla det nordiska samarbetet, säger Karin Lundström. Den nya databasen är ett resultat av detta och tanken är att det ska vara så jämförbart som möjligt.

All statistik i den nya databasen bygger på uppgifter från totalräknade register och redovisas uppdelat efter världsdel samt ett urval av enskilda ursprungsländer. Det är ett nytt sätt att presentera svensk statistik. De 20 länderna är en sammanvägd lista av de största grupperna av utrikes födda i de olika länderna.

– I den svenska statistiken har vi inte redovisat dessa variabler utifrån ursprungsland tidigare, men det är något vi vet att många kan vara intresserade av, säger Petter Wikström.
Förutom statistik om ursprungsland och förvärvsarbete finns även statistik om utbildningsnivå, studieresultat och om personer som varken arbetar eller studerar. Vissa uppgifter finns dock inte tillgängliga för alla länder. I nuläget finns statistik endast för år 2016 men tabellerna kommer uppdateras årligen.

– Vi hoppas också kunna fördjupa statistiken, säger Karin, och till exempel få med statistik om förvärvsarbete även från Island där invandringen ser annorlunda ut, med en mycket större andel europeiska invandrare. Till exempel är nästan hälften, 38 procent, av de utrikes födda från Polen.

Grannländer ofta största invandringsland

Hur gruppen utrikes födda ser ut i de andra nordiska länderna kan också skilja sig betydligt åt, även om invandringen från grannländerna i flera fall är tydligt störst. Många från Finland har flyttat till Sverige, och på samma sätt har många från Estland flyttat till Finland.

– Under arbetet har jag bland annat slagits av skillnaderna i integrationen på lång sikt, säger Petter. I Finland och Sverige är andelen förvärvsarbetande högst för de som varit längst i landet. I Danmark och Norge är dock förvärvsfrekvensen lägre efter mer än 15 år i landet jämfört med de som varit 8–15 år i landet. Det kan visa på att den utrikes födda befolkningen ser olika ut i de olika länderna, kanske i ålder, eller beroende på anledningen till att man invandrat.

Nu när det grundläggande metodarbetet är klart börjar analysarbetet.

– Det är viktigt att göra detta tillgängligt för allmänhet och forskare att analysera. Det finns mycket att titta på för både SCB och andra. Med en öppen databas möjliggör vi för alla att gräva djupare, säger Petter Wikström.