Många i Sverige firar sin födelsedag på våren och har således blivit till under sommaren. Den vanligaste födelsemånaden är mars, men nio av de tio vanligaste födelsedagarna är i april. Vårens dominans har dock rubbats. Under 2000-talet har barnafödandet förskjutits och idag är det vanligare att födas på sommaren eller försommaren.

Under andra halvan av 1800- och början av 1900-talet föddes många nio månader efter högtider som midsommar och jul.

Barnafödandet följer relativt stabila säsongsmönster. När under året barn föds skiljer sig normalt sett väldigt lite åt mellan två år. Men dessa mönster förändras långsamt över tid.

Man kan tala om två typer av förändringar, dels de snabba och tillfälliga och dels de långsamma mer bestående. De tillfälliga präglas av särskilda händelser som gjort att man avvaktat med barnafödandet, beteendet återgår sedan till det för tiden normala mönstret. Exempel på händelser som påverkat kortsiktigt är spanska sjukan och andra världskriget. Även ekonomiska kriser som nödåren 1867–1869 och finanskrisen på 1990-talet följdes av perioder med minskat antal födda.

De långsamma beteendeförändringarna kan istället kopplas till olika typer av samhällsförändringar såsom lagstadgad semester, medicinsk utveckling och användandet av preventivmedel.

Spanska sjukan nådde Sverige under hösten 1918 och verkar ha påverkat barnafödandet. Under 1919 föddes få barn under sommarmånaderna, det vill säga nio månader efter utbrottet. Mot slutet av året vände åter den nedåtgående trenden och fler barn föddes.

Andra världskriget påverkade barnafödandet

Även andra världskriget påverkade den svenska befolkningens barnafödande. Den 9 april 1940 invaderades Norge och Danmark av Tyskland. Oron att Sverige kunde vara på tur medförde en beredskapshöjning och många män mobiliserades. Under januari och februari 1941, alltså nio månader senare, föddes färre än 13 procent av barnen det året, en ovanligt låg andel då det brukar födas omkring 16–17 procent av årets barn dessa månader. Under februari 1941 föddes 6 389 barn vilket är en de månader med det lägsta antalet födda som noterats av Statistiska centralbyrån. Bara vid ett fåtal månader under år med lågt barnafödande har färre barn fötts.

I diagrammet ser vi hur fördelningen vid åren 1919 och 1941 skiljer sig jämfört med hur det normalt såg ut. Där medelvärdet för perioden mellan dessa båda år det vill säga 1920–1940 som visar en för tiden mer normal fördelning.

Andel födda per månad i Sverige 

I diagrammet nedan ser vi att under sommarperioden, då det idag föds flest barn, föddes få barn under andra halvan av 1800-talet. Mycket vanligare under den tiden var vintermånaderna december – januari, en period då färre barn föds i idag.

Andel födda per månad i Sverige olika perioder 1851–2017

Främst är det mars, följt av september som sticker ut som de vanligaste månaderna på 1800-talet. Att mars så genomgående varit en av årets vanligaste födelsemånader fram till nyligen har ibland förklaras av att många barn blivit till under midsommar.

Septemberbarnen föds i sin tur nio månader efter julen. Det ligger alltså nära till hands att tro att högtiderna förr påverkade när barn blev till på ett annat sätt än idag. Troligen därför att det främst var i samband med högtider man var ledig då.

Många firar sin födelsedag under våren

Många i dagens Sverige firar sin födelsedag under våren. Av personerna födda under perioden 1945–2002 är vårmånaderna mars, april och maj vanligast. De infaller nio månader efter juni–augusti som är och länge har varit semestermånader. Framförallt juli var länge förknippat med industrisemestern, en period då många företag gick på sparlåga och gav personalen ledigt. Blickar man fram nio månader från juli hamnar man i april, och nio av de tio vanligaste födelsedagarna förra året var i april samt en dag i mars. Den vanligaste dagen var 10 april.

Vanligaste födelsedag bland sverigefödda 2017 

Flest barn föds under försommaren och sommaren

Idag föds flest barn under försommaren och sommaren vilket betyder att sensommaren och hösten är den vanligaste tiden för barnalstrande. Det är en förskjutning jämfört med tidigare år. Det finns ännu inget tydligt svar på varför sommaren blivit en vanligare tid att föda barn på, men ett förändrat semesterbeteende är en tänkbar delförklaring. Sommaren är inte längre lika dominerande som ledighetsperiod. Ett förändrat arbetsliv har gjort det möjligt att sprida ut ledigheterna över året på ett annat sätt än tidigare.  För att ett sommardatum ska bli det vanligaste födelsedatumet behöver dock det nuvarande mönstret bestå en längre tid eftersom vårmånaderna så länge varit dominerande.

Antal födda 2017 tio vanligaste födelsedagar 

Av de 10 vanligaste födelsedagarna under 2017 är maj mest frekvent förekommande. Den vanligaste födelsedagen är vanligtvis en vardag, eftersom det är då planerade födslar som igångsättningar och kejsarsnitt äger rum. Samtliga datum i tabellen ovan är onsdagar och torsdagar (utom 21 juli som är en fredag).