Till innehåll på sidan

Många får nytt jobb efter nedläggning

Publicerad: 2018-04-23

De flesta som drabbas av en arbetsplatsnedläggning eller personalneddragning får ett nytt arbete. En genomgång av alla nedläggningar av större arbetsplatser i Sverige mellan åren 1990–2015 visar att mellan 69–95 procent av de drabbade fått nya jobb fyra år efter neddragningarna började.

I Sverige är det väldigt sällsynt att stora arbetsplatser läggs ned eller att kraftiga personalminskningar genomförs. När det händer brukar avvecklingen genomföras över några år. Mellan åren 1990–2015 är det totalt 50 arbetsplatser som går från att vara mer än 700 anställda till att tre år senare vara färre än 250. Årligen berörde personalnedskärningarna under perioden mellan 700 och nästan
4 300 förvärvsarbetande.

Strukturomvandlingar i ekonomin är oundvikliga men när nedläggningar inträffar blir konsekvenserna – inte minst på regional nivå – stora eftersom många personer drabbas samtidigt. Det är heller inte helt ovanligt att nedläggningarna sker i mindre kommuner som drabbas hårdare. Volymmässigt utgör personalneddragningarna på stora arbetsplatser dock endast en bråkdel av de dryga 200 000 personer som årligen går från att vara förvärvsarbetande till att vara icke förvärvsarbetande.

Stora nedläggningar i början på 2000

Antal stora arbetsställen som drabbats av kraftig personalnedskärning, perioden 1993–2015.

Antal stora arbetsställen som drabbats av kraftig personalnedskärning, perioden 1993–2015.

Källa: RAMS och egna beräkningar.

7 av 10 får nytt jobb

Det är betydligt vanligare att anställda på stora arbetsplatser återgick till arbete efter en nedläggning jämfört med anställda på övriga arbetsplatser. På de två företag som mellan 1990–1993 drabbades av kraftiga personalneddragningar arbetade nästan 1 400 personer 1990. Drygt 1 000 av dem var under 64 år och bodde kvar i Sverige 1994. Nästan 69 procent av dem hade fått nya jobb samma år som nedskärningarna. Liknande tal har sedan tagits fram för alla de större företag som drabbats av nedskärning mellan 1993 och 2015. Lägst andel att återgå till förvärvsarbete var de som drabbades av nedskärningar under 1990-talskrisen.

Om dessa tal jämförs med de som inte jobbade på stora arbetsplatser är skillnaden stor. Av de som gick från att vara förvärvsarbetande till att bli icke förvärvsarbetande under perioden 1990–1991, var endast drygt 40 procent förvärvsarbetande 1994.

Alla får inte nytt jobb lika snabbt

Andel icke förvärvsarbetande som återigen blev förvärvsarbetande, uppdelat på stora arbetsställenedläggningar och personer totalt som drabbas av en period av icke förvärvsarbetande, 1993–2015.

ndel icke förvärvsarbetande som återigen blev förvärvsarbetande, uppdelat på stora arbetsställenedläggningar och personer totalt som drabbas av en period av icke förvärvsarbetande, 1993–2015.

Källa: RAMS och egna beräkningar.

900 lämnade AstraZeneca i Lund

Ett exempel på en stor nedläggning är AstraZeneca. I mars 2010 beslutade företaget att avveckla forskningsenheten i Lund. I december 2012 var all verksamhet nedlagd. Innan nedläggningsbeskedet var AstraZeneca en av Skånes största arbetsplatser. Effekten på antalet personer som arbetade inom life science i Skåne blev stor.

9 av 10 hade jobb efter ett år

Av de nästan 900 personer som arbetade på AstraZeneca 2009 hade 70 procent en eftergymnasial utbildning. 60 procent av de anställda var kvinnor. För de som var 64 år eller yngre 2013 hade 89 procent av de tidigare AstraZeneca-anställda återigen blivit förvärvsarbetande 2013. Drygt 80 personer förvärvsarbetade i Danmark, till största delen inom den danska life science sektorn.

Nästan 85 procent av de förvärvsarbetande bodde kvar i Skåne, resterande 15 procent hade främst flyttat till Västra Götaland. Den generella bilden är att de som lyckades jobba kvar inom life science-sektorn inte behövde minska sina inkomster medan de som ej blev kvar inom life science sektorn hade sänkt sina inkomster jämfört med när de arbetade på AstraZeneca.

I Fokus på näringsliv och arbetsmarknad finns en fördjupningsartikel om vad som hände personalen som jobbade på AstraZenecas verksamhet i Lund.

Hur gick det för de förvärvsarbetande på AstraZeneca i Lund? 

Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

I den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) anges vilka individer som klassas som förvärvsarbetande eller inte för respektive år.

För att kunna identifiera arbetsställen som drabbats av stora personalnedskärningar/nedläggning väljs arbetsställen som hade fler än 700 förvärvsarbetande år t och färre än 250 förvärvsarbetande år t+3 ut. För att mäta förvärvsgraden selekteras sedan de individer som klassades som förvärvsarbetande på arbetsstället år t men jobbade någon annanstans eller var icke förvärvsarbetande år t+4.

Förvärvsgraden anger andelen av de som slutade på arbetsställena mellan åren t till t+3 men som var förvärvsarbetande t+4. Metoden har utarbetats för att kunna identifiera arbetsställen som drabbats av stora personalneddragningar, liknande den som skedde på AstraZenecas anläggning i Lund.

Life science sektorn refererar till företag inom branscherna läkemedel, bioteknik och medicinteknik.

Kontakt

Fredrik W. Andersson, nationalekonom, SCB

Telefon
010-479 62 61
E-post
fredrik.andersson@scb.se