Svenska kvinnors barnafödande har minskat under senare år. Tidigare nedgångar i fruktsamheten har haft kopplingar till ekonomin eller familjepolitik men det är svårt att hitta tydliga förklaringar till dagens nedgång.

I Sverige har fruktsamheten varierat mycket över åren jämfört med många andra europeiska länder. Det finns mycket som kan påverka benägenheten att få barn olika år, exempelvis ekonomiska konjunkturer och deltagande i arbetsliv samt utbildning. Även samhällsfaktorer som vilken familjepolitik som bedrivs påverkar.

Stora variationer i barnafödande

Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, födda utomlands samt totalt 1970–2017

Som högst var fruktsamheten år 1990. Då var fruktsamhetstalet för Sverigefödda kvinnor 2,10. Som lägst var det under åren 1998 och 1999. Utrikes födda kvinnor har generellt något högre fruktsamhet, ofta på grund av en så kallad migrationseffekt.

Utrikes föddas barnafödande

Utrikes födda kvinnor har totalt sett ett högre barnafödande än Sverigefödda kvinnor när det gäller periodvisa fruktsamhetstal. Det beror bland annat på att fruktsamheten ofta är högre den första tiden i Sverige efter invandring. En högre fruktsamhet de första åren beror på att det är vanligt att flytta till Sverige för att bilda familj eller att de har ett uppskjutet barnafödande vid invandring exempelvis på grund av att de varit på flykt. Det kan beskrivas som en migrationseffekt. Nyligen invandrade personer bidrar därför till viss del till att höja fruktsamhetstalet för utrikes födda. Studier av utrikes föddas fruktsamhet i Sverige visar däremot att utrikes födda med tiden får en fruktsamhet som liknar Sverigeföddas. Det beror även på att in- och utflyttning gör att inte alla utrikes födda kvinnor finns i Sverige under hela sin fruktsamma period. En tidigare studie gjord på SCB visade att det genomsnittliga antalet barn utrikes födda kvinnor fött vid 45 års ålder, både i Sverige och utomlands, var ungefär detsamma som för inrikes födda.

Tidigare nedgångar har koppling till ekonomin eller familjepolitiken

Från slutet av 1960-talet till mitten av 1980-talet skedde en nedgång i barnafödandet. Det berodde till stor del på att det var en period då fler och fler kvinnor började lönearbeta men även på bättre och säkrare preventivmedel. Minskningen ersattes av en uppgång åren runt 1990, vilket kan förklaras dels av en stark ekonomisk konjunktur men även av förändringar i familjepolitiken. Den mest bidragande politiska förändringen var införandet av den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen. Det medförde att många valde att få sina barn tätare än tidigare. År 1990 var det summerade fruktsamhetstalet, det genomsnittliga antalet barn kvinnor föder under ett aktuellt år, för Sverigefödda kvinnor 2,10 barn per kvinna.

Ekonomisk kris ledde till nedgång

Under senare delen av 1990-talet var det återigen en nedgång i barnafödandet. Den ekonomiska krisen i början av decenniet medförde att speciellt yngre personer fick svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Allt fler gick vidare till högre studier och sköt barnafödandet på framtiden. Det gjorde att åldern vid första barnets födelse ökade eftersom många väntade med att få barn tills de studerat färdigt. I slutet av 1990-talet hade fruktsamheten för Sverigefödda kvinnor sjunkit till 1,44 barn per kvinna. Under början av 2000-talet ökade sedan fruktsamheten varje år fram till 2010 då fruktsamhetstalet var 1,95 barn per kvinna. Därefter har barnafödandet åter minskat och år 2017 var fruktsamhetstalet för kvinnor födda i Sverige 1,69.

De senaste åren har barnafödandet sjunkit i de flesta åldersgrupper. Uppgången i fruktsamhet under åren 2000 till 2010 var störst i åldrarna 30–34 år. Efter 2010 har barnafödandet dock minskat i denna grupp från i genomsnitt nästan 0,73 barn per kvinna till 0,64. En tydlig nedgång går även att se i åldrarna 20–24 där barnafödandet var relativt stabilt fram till år 2010 för att sedan minska. År 2017 var fruktsamhetstalet för denna åldersgrupp 0,13 barn per kvinna.

Högst fruktsamhet i åldrarna 30–34 år

Åldersspecifik fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige, 2000–2017

Efter ett ökat barnafödande i åldrarna 30–34 år under början av 2000-talet har fruktsamheten minskat bland kvinnor i dessa åldrar. År 2017 minskade fruktsamheten i samtliga åldersgrupper jämfört med året innan.

Lika vanligt med tre eller fyra barn som tidigare

Variationer i barnafödandet kan även bero på i vilken utsträckning kvinnor får sitt första, andra barn etc. Under perioden 2000–2010, då det totala fruktsamhetstalet ökade, var det framförallt fruktsamheten för första och andra barnet som ökade. När fruktsamheten gick ned efter år 2010 blev det mindre vanligt bland Sverigefödda kvinnor att få sitt första och andra barn. Fruktsamheten för tredje och fjärde barnet har legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet. Det har alltså blivit mindre vanligt att få sitt första barn medan mammor med fler än två barn föder i samma utsträckning som tidigare.

Fruktsamhetstalet för det första barnet har under senare tid minskat i de flesta åldrar. Mellan år 2010 och 2017 har det procentuellt sett minskat mest bland de allra yngsta, kvinnor 19 år och yngre, följt av kvinnor 20–24 år. Den enda åldersgruppen där det har blivit vanligare att föda sitt första barn är kvinnor 40 år och äldre.

De allra yngsta och de allra äldsta står dock för en mycket liten del av barnafödandet och påverkar inte den totala förstabarnsfruktsamheten speciellt mycket. För de åldrar då det är vanligast att få sitt första barn, 25–29 och 30–34 år, har förstabarnsfruktsamheten minskat med 15 procent mellan år 2010 och 2017.

Minskad fruktsamhet för både första och andra barnet

Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige uppdelat på barnets ordningsnummer, 2000–2017

Fruktsamheten för både första och andra barnet har minskat sedan år 2010. Fruktsamheten för det tredje och fjärde barnet har legat på ungefär samma nivå sedan år 2000.

Ökad förstabarnsfruktsamhet endast bland 40-plussare

Skillnad i åldersspecifik fruktsamhet för första barnet år 2017 jämfört med 2010. Kvinnor födda i Sverige. Procent

Fruktsamheten för första barnet har minskat procentuellt sett mest för
kvinnor 19 år eller yngre när år 2017 jämförs med 2010. Den enda ålders-
gruppen som har en ökad fruktsamhet är kvinnor 40 eller äldre. Dock är fruktsamheten bland de yngsta och äldsta förhållandevis liten vilket gör att det har liten påverkan på det totala barnafödandet.

Liten skillnad för kvinnor med utlandsfödda föräldrar

Ytterligare ett sätt att studera Sverigefödda kvinnors fruktsamhet är att dela upp befolkningen efter föräldrarnas födelseland. I och med att en allt större andel av Sveriges befolkning är utrikes födda ökar även andelen födda i Sverige med minst en utrikes född förälder. Av kvinnorna i de åldrar då många får barn, 25–35 år, hade 87 procent två Sverigefödda föräldrar år 2000. År 2017 var samma andel 83 procent. Andelen med en utrikes född och en Sverigefödd förälder har under samma tidsperiod ökat från 9 till 10 procent och andelen med två utrikes födda föräldrar har ökat från 4 till 7 procent av kvinnorna i åldrarna 25–35 år.

År 2000 var det små skillnader i fruktsamhet mellan de med båda, en eller ingen förälder född i Sverige. När fruktsamheten ökade mellan år 2000 och 2010 ökade också skillnaderna mellan grupperna. Kvinnor med två föräldrar födda i Sverige är de med högst fruktsamhet och de med två utrikes födda föräldrar har lägst fruktsamhet. Kvinnor med en Sverigefödd och en utrikes född förälder har en fruktsamhet mellan de två andra grupperna.

Skillnaderna mellan de med två Sverigefödda föräldrar och de med två utrikes födda föräldrar var störst år 2009, 1,91 respektive 1,65 barn per kvinna, en skillnad på 0,26 barn per kvinna. År 2017 hade skillnaderna mellan grupperna minskat till 0,14 barn per kvinna och fruktsamhetstalen var då 1,71 respektive 1,57.

Äldre vid första barnet

Vad de senaste årens nedgång i barnafödande beror på finns inga tydliga förklaringar till. Det har varit en nedgång i de flesta åldrar och för både första och andra barnet. Åldern vid första barnets födelse har ökat något de senaste åren vilket kan ha bidragit till nedgången. Denna senareläggning av barnafödandet kan vara kopplat till lågkonjunkturen som drabbade Sverige hösten 2008 och större delen av 2009. Osäkerhet på arbetsmarknaden har tidigare visat sig drabba framförallt yngre personer.

Då påverkas barnafödandet ofta negativt eftersom allt fler skjuter barnafödandet på framtiden. Föräldrapenningens storlek beror på tidigare inkomst av förvärvsarbete. Därför väntar många med att få barn tills de är etablerade på arbetsmarknaden och får en högre föräldrapenning.

Kommer det en uppgång?

De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige och det har inte fattats några politiska beslut som borde drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Med tanke på hur det sett ut historiskt bör nedgången följas av en uppgång. När det vänder är dock svårt att förutspå.

Antalet födda barn har, trots nedgången i det summerade fruktsamhetstalet under de senaste åren, inte minskat lika mycket. Det beror att fler kvinnor är i de mest barnafödande åldrarna. Exempelvis föddes många barn runt år 1990, vilka de senaste åren kommit upp i åldrarna med förhållandevis högt barnafödande. Mellan år 2011 och 2016 var minskningen i antalet födda barn mycket liten, 2016 föddes ungefär 850 färre barn än 2011. Mellan 2016 och 2017 var minskningen dock större, år 2017 föddes närmare 3 000 färre barn av en Sverigefödd mamma jämfört med föregående år.

Högst barnafödande bland kvinnor med sverigefödda föräldrar

Summerad fruktsamhet för kvinnor födda i Sverige efter föräldrarnas födelseländer, 2000-2017

Kvinnor med bägge föräldrarna födda i Sverige har högre fruktsamhet än kvinnor med minst en utrikes född förälder. Sedan 2010 har barnafödandet dock minskat i alla grupper oavsett föräldrarnas födelseland.

Antalet som föds relativt stabilt trots nedgång i fruktsamheten

Antal barn födda av Sverigefödd mamma, 2000–2017

Sju av tio barn som föds i Sverige har en Sverigefödd mamma. Antalet födda barn med en Sverigefödd mamma var strax över 70 000 år 2000 för att sedan öka till nästan 90 000 år 2010. Därefter har antalet födda legat något lägre och år 2017 föddes drygt 80 000 barn av en Sverigefödd mamma.