Öppna data ger bättre insyn i riksdagens arbete
Publicerad: 2018-06-04
När alliansen bildade regering 2010–2014 röstade de lika i näst intill samtliga omröstningar. På samma sätt har Socialdemokraterna och Miljöpartiet röstat lika under nuvarande mandatperiod. I opposition har dessa partier däremot röstat olika i en mängd frågor. Denna typ av analyser möjliggörs av riksdagens öppna data.
År 2010 öppnade riksdagen sina databaser så att alla som vill kan använda innehållet fritt. Dessa öppna data är ett viktigt verktyg för att ge insyn i riksdagens arbete och beslut. Offentlighetsprincip en har varit grundlagsreglerad sedan 1700-talet och ger medborgare rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Men även om rätten har funnits har informationen inte alltid varit lättåtkomlig, speciellt när det handlar om stora mängder information.
SCB:s valstatistik har sedan lång tid tillbaka redovisat parti, kön och ålder för de ledamöter som väljs in vid riksdagsvalet. Men riksdagens öppna data kan även berätta om vad dessa invalda gör under mandatperioden, vilka positioner de har, vilka utskott de sitter i, hur de arbetar med propositioner och motioner samt hur de röstar.
En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen om till exempel en ny lag, ändringar av redan gällande lagar eller förslag till riktlinjer av olika slag. Under de fyra senaste mandatperioderna har antalet lagda propositioner legat på i genomsnitt 200 per riksdagsår (höst + vår).
Mandatperioderna följer samma mönster oavsett politiskt styre: Färst propositioner läggs det första riksdagsåret och flest det sista. Detsamma gäller antalet motioner, men antalet motioner är betydligt fler. Under de senaste fyra mandatperioderna har det i snitt lagts 3 700 motioner varje riksdagsår. En motion är ett förslag som kan komma från en eller flera riksdagsledamöter.
Flest propositioner och motioner i slutet av mandatperioderna
Antal propositioner per riksdagsår
Antal motioner per riksdagsår
De röda staplarna visar åren med Socialdemokraterna som största regeringsparti och de blå staplarna visar åren då Alliansen bildade regering. Oavsett regering har såväl antalet propositioner som antalet motioner varit flest i slutet av mandatperioderna.
Illustrationen visar mandatfördelningen i riksdagen 2014 efter parti.
Riksdagens öppna data ger alltså även en inblick i hur partier och ledamöter röstar i olika ärenden. Det framgår tydligt att regeringspartierna har hållit ihop sitt röstande. Åren 2010–2014 röstade Alliansen gemensamt i nästan alla frågor och 2014–2018 har Socialdemokraterna och Miljöpartiet hittills gjort detsamma.
Med hjälp av öppna data kan man även se i vilken utsträckning enskilda ledamöter röstar emot partimajoriteten. Skillnaden blir tydlig mellan mandatperioderna för framförallt Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna. Antalet avvikelser har under båda mandatperioder varit mer frekventa då partierna är i opposition.
Regeringspartierna röstar nästan alltid lika
Andel omröstningar där partier har röstat lika. Procent
Mandatperioden 2010–2014
Mandatperioden 2014–2018
Matrisen visar i hur stor andel av omröstningarna som partier röstade lika. Mandatperioden 2010–2014 röstade till exempel KD och C lika i 99,3 procent av omröstningarna. S och MP röstade lika drygt hälften av gångerna. Mandatperioden 2014–2018 har KD och C hittills röstat lika i 69 procent av omröstningarna medan S och MP har röstat lika i 99,6 procent av fallen. För den nuvarande mandatperioden, 2014-2018, ingår data till och med april 2018.
Avvikande röstning vanligare i opposition
Antalet tillfällen en ledamot röstat emot partimajoriteten, efter parti
Under åren i opposition 2010–2014 röstade socialdemokratiska ledamöter emot partimajoriteten vid drygt 250 tillfällen. Under åren i regeringen 2014–2018 har det hittills hänt 50 gånger. Samma mönster ser vi hos alliansen. I regeringsställning hände det 60 gånger att en ledamot röstade emot sitt parti. I opposition under de senaste åren har det hänt vid 180 tillfällen. Uppgifterna i diagrammet tar inte hänsyn till hur många mandat partierna har.
Riksdagens öppna data
Artikeln bygger på riksdagens öppna data. Uppgifterna omfattar bland annat:
- Dokument så som motioner, propositioner och beslut. Vissa dokumenttyper finns från 1961.
- Ledamöter som sitter och har suttit i riksdagen. Uppgifterna inkluderar information om ledamoten, uppdrag samt vad ledamoten har gjort och sagt.
- Voteringar i ärenden där kammarens ledamöter varit oense i frågor. Uppgifterna finns från och med riksmötet 2002/03.
Analyserna i artikeln bygger på uppgifter för mandatperioderna 2010–2014 och 2014–2018. För den nuvarande mandatperioden, 2014–2018, ingår data till och med april 2018.
Kontakt
- Telefon
- 010-479 42 43
- E-post
- mikaela.jarnbert@scb.se