Genom historien har det varit dramatiska händelser som svält, katastrofer och epidemier som påverkat hur befolkningen utvecklats. Men för att beskriva dagens befolkningsutveckling handlar det istället om att försöka hitta mönster i många små händelser.

– För de allra flesta händer ingenting på ett år. De lever som vanligt, får inte barn och flyttar inte utomlands. Det enda är att de blir ett år äldre, säger Johan Tollebrant som arbetar på SCB med att följa hur Sveriges befolkning och framförallt barnafödandet sett ut och utvecklas i framtiden.

Sett till hela befolkningen blir de personliga besluten som att flytta eller att få barn större befolkningsförändringar som påverkar hur många förskolor och vårdplatser som behövs, hur mycket skatt som betalas in och hur mycket bidrag som ska betalas ut. Så när SCB:s Befolkningsframskrivning publiceras en gång om året är det många som väntar på resultatet för att planera sin verksamhet.

– I Sverige kan vi göra mycket detaljerade framskrivningar, säger Johan Tollebrant. Vi har ett mycket bra underlag eftersom vi baserar våra beräkningar på registerdata med hög kvalitet som går långt tillbaka i tiden. Vi kan redovisa och göra de beräkningar som framskrivningen bygger på baserat på långa historiska tidsserier.

– Men för att få en bild av den närmsta utvecklingen följer vi också mycket aktuella indikatorer. Till exempel följer vi barnafödandet från vecka till vecka för att kunna ge en framskrivning av barnafödandet på kort sikt. Den beräkningen är till nytta för Försäkringskassan som ska betala ut föräldrapenning och barnbidrag.

Tydliga mönster

När det gäller just barnafödande kan till exempel konjunkturen påverka på kort sikt, men den nedgång i barnafödandet som märkts de senaste åren antas inte påverka utvecklingen särskilt mycket på lång sikt. Mönstren är snarare väldigt bestående sedan den demografiska omvandling som skedde under 1800-talet.

– Kvinnor födda på 1700-talet och under första hälften av 1800-talet fick i genomsnitt mellan fyra och fem barn. Därefter minskade barnafödandet snabbt och var nere i under två barn per kvinna för de generationer kvinnor som fötts efter 1900, ett mönster som alltså verkar bestå. Idag verkar det finnas en trend med lite sjunkande barnafödande på lång sikt, samtidigt som tvåbarnsnormen verkar vara mycket livskraftig.

En annan trend är att mammorna blivit äldre när man föder första barnet. Men den förändringen är inte lika drastisk som den kan se ut om man bara tittar några generationer tillbaka i tiden.

– Det är lite problematiskt, många av våra statistiska serier börjar på 1970-talet, då förstagångsföderskorna var mycket yngre än idag. Men går man ännu längre tillbaka verkar 1960-och 1970-talets unga mödrar vara undantaget. Under lång tid fick de allra flesta sitt första barn en tid efter att man gifte sig. När välfärden ökade efter kriget blev det lättare att bilda familj och medelåldern för dem som födde sitt första barn sjönk för att sedan stiga igen. Det var faktiskt betydligt högre andel av de nyfödda som hade mammor över 40 år vid 1900-talets början än idag.

Attityderna verkar bestå

Det är alltså viktigt att alltid titta på flera faktorer som kan påverka och se hur de stämmer överens för att få en tydligare bild.

– Vi tittar också på olika undersökningar om ungas attityder, och det finns inget som tyder på att man inte kommer att vilja ha barn i framtiden på samma sätt som idag. Konjunkturen och trender kan göra att man skjuter på det något år, men de flesta får de barn de vill ha, vilket i Sverige oftast är två barn, säger Johan Tollebrant. Att inte vilja få barn eller välja att avstå ett syskon är i Sverige ett stort beslut. Historiskt är det också färre kvinnor som är barnlösa idag. Bland kvinnor födda på 1800-talet kan så många som var fjärde ha slutat som barnlös. Bland dem som fyllde 50 år 2017 så var 14 procent av kvinnorna och 21 procent av männen barnlösa.

Just män är en faktor Johan Tollebrant faktiskt vet ganska lite om, trots att de har en stor del i barnafödandet.

– Vi vet att män i genomsnitt får färre antal barn än kvinnor, men det beror delvis på att det finns fler män i befolkningen, och att det finns barn där pappan inte är känd. Och vi vet att fler män än kvinnor får barn i en andra relation. Men, vi gör inte så mycket studier på papporna.