Sveriges befolkning växer och förväntas fortsätta göra så även i framtiden. Så här beräknar SCB den framtida befolkningens storlek och sammansättning.

År 2028, om tio år, beräknas Sveriges folkmängd passera 11 miljoner. Då väntas det vara 231 000 fler barn och unga, 399 000 fler i åldrarna 19–64 år, och 309 000 fler som är 65 år och äldre jämfört med idag. Allra mest, i procent, ökar de som är 80 år och äldre och år 2028 beräknas de vara 255 000 fler än idag, en ökning med 50 procent.

Denna typ av resultat publicerar SCB varje år i en så kallad befolkningsframskrivning som visar hur befolkningen väntas utvecklas de kommande åren. Befolkningsframskrivningen används bland annat som underlag för planering av Regeringskansliet och andra myndigheter. Den används också som underlag för framskrivningar av befolkningen i olika regioner i landet.

Själva beräkningen för att göra en befolkningsframskrivning är enkel:

Befolkningen ett år =
Befolkningen året innan
+ antalet födda
– antalet döda
+ antalet som invandrar
– antalet som utvandrar

Dessa beräkningar görs för varje ålder (ettårsklasser) och kön.

Det som är svårt är att förutse hur många som kommer att födas, avlida, invandra eller utvandra. För var och en av dessa fyra komponenter görs antaganden om hur utvecklingen kommer att se ut. Till hjälp har vi historiken som beskriver hur utvecklingen varit hittills, analyser av vad som påverkat utvecklingen samt bedömningar av hur utvecklingen kommer att fortsätta i framtiden.

När vi gör beräkningarna delar vi in befolkningen, förutom efter ålder och kön, i sju grupper efter deras födelseland. Det görs olika antaganden för barnafödande och migration för de olika födelselandsgrupperna, men för antagandet om dödlighet görs ingen skillnad mellan de olika födelselandsgrupperna.

Politik kan inte beräknas

Det finns något som vi inte kan, och inte heller försöker, förutse och det är politiska beslut. De framskrivningar vi gör av befolkningen förutsätter att de lagar och regler som finns idag fortsätter att gälla. Det gäller främst migrationen där politiska beslut både i Sverige och i andra länder påverkar hur många som vill söka sig till Sverige, möjligheten att kunna ta sig till Sverige och möjligheterna att få stanna i Sverige. Tydliga exempel är EU-utvidgningarna 2004 och 2007 som möjliggjorde en invandring till Sverige från de nya EU-länderna. Efter det höga antalet asylsökande hösten 2015 har flera beslut påverkat invandringen till Sverige, till exempel gränskontroller och den tillfälliga asyllagen. Samtidigt har överenskommelsen mellan EU och Turkiet minskat antalet flyktingar som tar sig från Turkiet och vidare in i EU.

Ordet prognos används många gånger istället för framskrivning. En prognos är den mest sannolika utvecklingen av den framtida befolkningen och på kort sikt kan SCB:s framskrivning betraktas som en prognos. På längre sikt är det inte möjligt att göra en prognos över befolkningen. I framtiden kommer det högst troligt komma år med högre migration och år med lägre migration. Likväl kommer det att komma år med högre barnafödande och år med lägre barnafödande och år där medellivslängden ökar i snabbare och långsammare takt. Dessa svängningar mellan åren kan till exempel bero på förändrade lagar och regler, situationen i omvärlden och konjunktursvängningar. Exakt vilka år detta kommer att inträffa är omöjligt att förutse och på sikt ska antagandena ses som ett medelvärde över flera år.

Avlidna

Antaganden om dödlighet Hur många som avlider under året beror på åldersfördelningen i befolkningen. Under 1940-talet föddes många och de är snart i de åldrar då många avlider, det gör att antalet avlidna förväntas öka under 2020-talet. I beräkningen av den framtida dödligheten i åldrarna 60–100 år används en statistisk modell som utgår från utvecklingen sedan 1985 i varje ålder och för kvinnor respektive män. I åldrarna under 60 år är det relativt få som avlider och de historiska trenderna har varit slumpmässiga och otydliga under senare år. I dessa åldrar utgår antagandena istället från den historiska utvecklingen i hela åldersgruppen i medeltal. Detsamma gäller i de äldsta åldrarna, de som är 100 år och äldre, där det är en liten befolkning.

Födda

Antaganden om barnafödande Hur många som föds ett år beror dels på hur många kvinnor det finns i barnafödande åldrar, dels på hur många barn de i genomsnitt föder. Hur många barn varje kvinna föder skiljer sig åt mellan olika åldrar och i de olika födelselandsgrupperna. Runt år 1990 föddes många barn och de är snart i de åldrar då det är vanligt att föda barn och det leder till att antalet födda kommer att öka. För kvinnor födda i Sverige görs antaganden om hur många som är barnlösa vid slutet av de barnafödande åldrarna och hur många av de som föder ett första barn som även får ett andra och tredje barn (eller fler). En annan viktig parameter är vid vilken ålder kvinnor får barn. Kvinnor har blivit allt äldre när de föder sitt första barn, en förklaring är att allt fler studerar på högskolan och etablerar sig senare på arbetsmarknaden. I framtiden antar vi att mammans ålder vid första barnet fortsatt kommer att öka något. För utrikes födda kvinnor görs antagandena på ett annat sätt. Deras barnafödande förväntas på sikt likna de Sverigeföddas men variera på olika nivåer beroende på födelselandsgrupp.

Utvandrare

Antaganden om utvandring Det är vanligare att utvandra i vissa åldrar än i andra och det är också skillnad mellan olika grupper. Personer födda i Sverige med utrikes födda föräldrar utvandrar i större utsträckning än de med två föräldrar födda i Sverige. De som kommit till Sverige för att arbeta eller studera utvandrar i högre grad än de som kommit till Sverige som anhöriga eller flyktingar. När det blir fler i befolkningen i grupper som har hög benägenhet att utvandra ökar antalet som utvandrar och vice versa. Utvandringen beror också på konjunkturen både i Sverige och i andra länder. Till exempel har utvandringen till Norge minskat de senaste åren, en effekt av att ekonomin i Norge inte är lika stark som den varit tidigare.

Invandrare

Antaganden om invandring Antalet som invandrar varierar kraftigt från en period till en annan och är på lång sikt närmast omöjligt att förutse. När vi gör framskrivningen av antalet som invandrar delar vi upp analyserna i olika grupper. Hur många av de som är födda i Sverige som tidigare utvandrat och återinvandrar beräknas med en modell som bygger på den historiska återinvandringen. För att beräkna antalet som flyttar till Sverige för att bilda familj, antingen till en person född i Sverige eller till en utrikes född person, används också en modell som utgår från hur många kvinnor och män som historiskt flyttat till kvinnor och män i olika åldrar. För personer födda utanför Norden och EU, som behöver uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige, använder vi för de närmast kommande åren de prognoser Migrationsverket gör. Vi gör också antaganden om hur många av invandrarna som är kvinnor och hur många som är män och i vilka åldrar de är. Till exempel är anhöriginvandrare oftare kvinnor och arbetskraftsinvandrare oftare män.

Fler äldre att vänta om tio år

Befolkning efter ålder år 2017 och framskrivning år 2028. Antal