År 2010 fanns det 42 bryggerier i Sverige. Sju år senare hade siffran ökat till 392 stycken. Det gör bryggeribranschen till den snabbast växande branschen i Sverige sett till antal företag. Det är de små bryggerierna som står för tillväxten.

I slutet av 1800-talet fanns det flera hundra bryggerier i Sverige. 1914 förbjöds försäljning av starköl, 1917 infördes motboken som permanentades efter omröstningen om ett rusdrycksförbud 1922. Detta var starten på den så kallade bryggeridöden då många små bryggerier lades ner eller slogs ihop till ett fåtal stora bryggerikoncerner.

Mellan 1993 och 2010 ökade antalet bryggerier från 16 till 42 stycken. Därefter accelererar utvecklingen. I slutet av 2017 finns det 392 bryggerier, flera av dem är mikrobryggerier, i Sverige. Det är en ökning med 816 procent under sju år. Det gör bryggeribranschen till den snabbast växande branschen mätt som procentuell förändring av antal företag.

Stor ökning av bryggerier sedan 2010

Antal bryggerier enligt Företagsdatabasen (FDB) och nettoförändringen per år

Små bryggerier med få anställda

De nya bryggerierna som bildats sedan 2010 är överlag små med få anställda. Antalet anställda per bryggeri har i snitt minskat kraftigt, från cirka 80 anställda per bryggeri i början av 2000-talet till under 5 anställda år 2017.

Färre än fem anställda i genomsnitt

Antal anställda per företag

I undersökningen Företagens Ekonomi delas företagen upp i storleksgrupper baserat på antal anställda: mikro (0–9), små (10–49), medel (50–249) och stora (250–). Denna uppdelning visar tydligt att fördelningen av bryggeriföretag förändrats kraftigt mellan 1993 och 2015. Under perioden har mikroföretagen nästan dubblerat sin andel. Mikroföretagen står för 262 av 270 nya företag mellan 1993 och 2015.

Allt fler mikroföretag 

Andel företag uppdelat på storleksgrupper

Låg omsättning och vinst för de minsta bryggerierna

Den genomsnittliga omsättningen per bryggeri har minskat från 237 miljoner kronor i början av 2000-talet till 17 miljoner år 2015. Fördelningen mellan storleksgrupperna visar här ett omvänt förhållande jämfört med antal företag.

Mikroföretagen har en betydligt lägre marknadsandel jämfört med de stora företagen. Mikro- och små-företagen har dock plockat andelar från 1993 till 2015. Samtidigt har de stora bryggerierna har ökat sin andel av den totala omsättningen.

Medelstora bryggerier tappar marknadsandelar

Andel omsättning uppdelat på storleksgrupper

Vid en beräkning av genomsnittlig vinst per företag uppvisar företagen vinst under alla år förutom 1995 och början av 2000-talet. Intressant är att bryggerierna gjorde vinster även under finanskrisen mellan 2009 och 2011.

Minskad vinst per bryggeri

Vinst i miljoner kronor per företag och år

När vinsten delas upp på storleksgrupper är det främst de stora företagen som redovisar vinster. Flera mikro- och småföretag hade förluster eller gick jämnt upp. 2015 uppvisade mikroföretagen en förlust på 15 miljoner kronor jämfört med de stora bolagen som uppvisade en vinst på 192 miljoner kronor.

Lönsamheten varierar med storleken

Vinst i miljoner kronor per företag uppdelat på storlek

Dyrare och mer varierad ölkonsumtion

Bryggeriboomen grundar sig i ett ökat intresse för öl i Sverige , något som syns i Systembolagets statistik. När utbudet från mindre bryggerier har ökat så har konsumtionen blivit mer varierad. Till exempel visar Systembolagets statistik över ölförsäljningen att andra ölsorter än den dominanta lager-ölen tar marknadsandelar. De har ökat från 2,8 procent till 8,6 procent de senaste tio åren.

Folk köper också dyrare öl idag. Konsumtionen av öl som kostar 60 kronor per liter och uppåt har ökat. Före 2010 var det bara några promille av ölen som kostade så mycket. 2017 hade andelen ökat till 6 procent.