I Sverige lever 18 680 unga vuxna i ett särskilt utsatt område. Men det innebär inte att de alla lever samma liv. Förutom tydliga skillnader mellan män och kvinnor finns det också skillnader mellan unga i olika särskilt utsatta områden och mellan särskilt utsatta områden och de kommuner där de är belägna.

Ett särskilt utsatt område kännetecknas av bland annat en högre grad av social och ekonomisk utsatthet jämfört med övriga Sverige. I fråga om utbildning och försörjning undersöks här skillnader mellan unga vuxna i fem av Polismyndighetens definierade särskilt utsatta områden och övriga personer i samma åldersgrupp i samma kommun. Som jämförelse redovisas även en sammanslagning av de femton särskilt utsatta områden som definierades år 2015 samt av de kommuner där dessa områden är belägna.

De fem utvalda utsatta områdena är Biskopsgården i Göteborg, Rinkeby/Tensta i Stockholm, Rosengård i Malmö, Vivalla i Örebro samt Araby i Växjö. Biskopsgården, Rinkeby/Tensta och Rosengård är valda eftersom de till befolkning är de största särskilt utsatta områdena i de tre storstadskommunerna. Vivalla och Araby är valda för att visa hur bilden ser ut för unga vuxna utanför storstadsområdena.

Flest utrikes födda i Vivalla

År 2016 var 8 150 personer i åldern 20 till 25 år folkbokförda i de fem utvalda områdena. Flest bodde i Rinkeby/Tensta, 3 230 personer, lägst antal återfanns i Araby, 700 personer. Den demografiska strukturen skiljer sig åt mellan alla områden. I de fem utvalda områdena var andelen utrikesfödda unga vuxna högre än den var i respektive kommun där området ligger. Det var också fallet om man jämför en sammanslagning av alla femton särskilt utsatta områden med de kommuner som de ligger i.

Högst andel utrikesfödda återfanns i Vivalla, 63 procent, vilket kan jämföras med 13 procent i Örebro kommun i övrigt. Lägst andel utrikesfödda fanns i Biskopsgården, 43 procent, vilket var 28 procentenheter högre än i Göteborgs kommun. Rosengård hade högst andel personer som var födda i Sverige med föräldrar som var födda utomlands, 48 procent.

Befolkning efter område och bakgrund, 20–25 år, 2016

Procentuell fördelning

Av de utrikesfödda i de fem utvalda områdena var nära tre fjärdedelar, eller 73 procent, 13 år eller äldre när de senast folkbokfördes i Sverige. Högst andel hade Biskopsgården, 79 procent, medan lägst andel återfanns i Vivalla, 69 procent. I kommunerna där de fem särskilt utsatta områdena är belägna var motsvarande siffra 68 procent. Den vanligaste åldern för senast invandring bland de utrikesfödda var 16 år för män och 20 år för kvinnor i de fem särskilt utsatta områdena.

Andelen som slutfört gymnasiet varierar

Ett första steg på vägen ut i arbetslivet är oftast att genomgå en gymnasieutbildning. I de fem utvalda områdena varierade andelen som slutfört gymnasiet. I Biskopsgården hade 52 procent av kvinnorna och 45 procent av männen slutfört gymnasiet, medan i Vivalla var motsvarande siffror 41 procent av kvinnorna och 38 procent av männen. Skillnader återfanns också mellan unga vuxna i utsatta områden och övriga i respektive kommun. Siffrorna från Vivalla kan exempelvis jämföras med övriga unga vuxna i Örebro kommun där 85 procent av kvinnorna och 80 procent av männen hade en slutförd gymnasieutbildning.

Generellt sett var skillnaderna mellan särskilt utsatta områden och den kommun där området är beläget mindre i storstadskommunerna än den var i Örebro och Växjö när det gäller andel med slutförd gymnasieutbildning. Över lag var det en även högre andel kvinnor som slutfört gymnasiet jämfört med män, oavsett bostadsområde.

Vistelsetid i Sverige har betydelse för möjlighet att slutföra gymnasiet. Av de utrikesfödda som var 13 år eller äldre när de folkbokfördes i Sverige och som någon gång varit registrerad på gymnasiet hade 24 procent av både kvinnorna och männen i de fem särskilt utsatta områdena slutfört gymnasiet innan år 2017. Motsvarande siffror för övriga i de fem kommunerna var 39 procent av kvinnorna och 31 procent av männen. Bland de utrikesfödda som folkbokförts före 13 års ålder och någon gång varit registrerad på gymnasiet var andelen som slutfört gymnasiet 64 procent för kvinnorna och 54 procent för männen i de fem särskilt utsatta områdena. Bland övriga i kommunerna var motsvarande siffror 76 procent av kvinnorna och 68 procent av männen.

Befolkning som slutfört gymnasieskolan, område och kön, 20–25 år, 2016

Andel (%) av alla i gruppen och antal i gruppen

Även andelen som förvärvsarbetar varierar

Bland de utrikesfödda var andelen som förvärvsarbetade i de flesta fall lägre än bland de som var inrikes födda, oavsett bostadsområde. Det var bara bland männen i Rinkeby/Tensta som de utrikesfödda hade en högre förvärvsintensitet än de inrikes födda (med utrikes födda föräldrar), 57 respektive 51 procent.

Kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar förvärvsarbetade i lika stor, eller högre grad, än män med samma bakgrund, oavsett bostadsområde. Särskilt stor var skillnaden i Araby där förvärvsintensiteten var 69 procent för kvinnor och 56 procent för män.

Bland utrikesfödda kvinnor var andelen förvärvsarbetande lägre än bland utrikesfödda män, förutom i Vivalla, där kvinnor hade en högre förvärvsintensitet än män, 40 procent jämfört med 34 procent. I Araby och Biskopsgården var andelen förvärvsarbetande utrikesfödda kvinnor högre än bland kvinnor med samma bakgrund i övriga kommunen.

Förvärvsarbetande efter område, bakgrund och kön, 20–25 år, 2016

Andel (%) av alla i gruppen

Bland de som inte förvärvsarbetade skiljde sig den huvudsakliga inkomstkällan åt. Både mellan de olika särskilt utsatta områdena och mellan kön. Det som är utmärkande i de fem utvalda områdena är främst studier och ekonomiskt bistånd. Bland kvinnor var det många som studerade, med även vård av barn och ekonomiskt bistånd var vanlig försörjning i vissa särskilt utsatta områden. I Rosengård fick exempelvis nära en fjärdedel av kvinnorna ekonomiskt bistånd och i Araby och Vivalla vårdade cirka en fjärdedel av kvinnorna barn.

Bland männen som inte förvärvsarbetade i de fem utvalda områdena var ekonomiskt bistånd en vanlig försörjning. I Rinkeby/Tensta och Araby var det dock vanligast att männen försörjde sig med en låg inkomst, även om de inte klassificerades som förvärvsarbetande. Andelen som helt saknade inkomst skiljde sig inte mycket åt mellan de unga vuxna i särskilt utsatta områden och de som bor i övriga delar i kommunen, förutom mellan Araby och Växjö där skillnaderna var större. I flera fall var andelen som saknade inkomst lägre i de särskilt utsatta områdena än i den omgivande kommunen.

Ej förvärvsarbetande efter huvudsaklig inkomstkälla, område och kön, 20–25 år, 2016

Procentuell fördelning

I kategorin Övrigt ingår de som hade sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, var arbetslösa eller ingick i en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.