Är du ung och bor i Sverige, då är chansen störst att du heter Emma eller Oscar. Det är de allra vanligaste förnamnen bland 12–18-åringar. Bor du dessutom i ett hus i Stockholms län tillsammans med två föräldrar – ja, då är du som allra ”vanligast”, i alla fall statistiskt sett.

Men livet för en ung person i Sverige kan förstås se ut på många olika sätt. Med hjälp av statistiken kan vi få en tydligare bild av detta.

Sammanlagt finns det knappt 779 000 unga personer i åldern 12–18 år i Sverige (2017). Det är närmare 8 procent av hela befolkningen på 10,1 miljoner. Den största andelen 12–18-åringar (23 procent) bor i Stockholms län. I den här åldersgruppen är 84 procent födda i Sverige, och de vanligaste födelseländerna är Syrien (2,8 procent) samt Somalia och Irak (1,7 respektive 1,4 procent).

Flest unga bor i hus

Över hälften av 12–18-åringarna bor i småhus (66 procent). Det kan vara till exempel i en villa eller ett radhus. Ungefär en tredjedel bor i en lägenhet i ett flerfamiljshus (31 procent) och några i ett annat slags, eller okänd, bostad (3 procent).

Av de som är födda utomlands bor 61 procent i flerfamiljshus medan 30 procent bor i småhus.

Lite fler än hälften av 12–18-åringarna bor med två föräldrar (62 procent). Drygt en tredjedel (35 procent) har föräldrar som inte bor ihop. Alla 12–18-åringar är inte folkbokförda tillsammans med föräldrar. En del bor själva, med ett äldre syskon eller på annat sätt.

Mammor har oftare tid att prata

Hur väl kommer dagens ungdomar överens med sina föräldrar? Bra, tycker många unga i Sverige. I åldrarna 12–18 år svarar drygt 90 procent att de kommer överens med sin mamma respektive pappa. Lika många tycker också att de får vara med och bestämma om saker som rör dem, som till exempel vilken tid de ska vara hemma på kvällen eller vad de ska hjälpa till med.

Att föräldrarna har tid när man vill prata kan vara viktigt för att det ska fungera bra hemma. Så gott som alla ungdomar svarar att mamma brukar ha tid för det (97 procent). Nästan lika många (91 procent) anger att pappa har tid när de vill prata.

Många unga idrottar på fritiden

På fritiden är det ganska vanligt att syssla med någon sport. Bland barn som är 12–15 år är det sju av tio som idrottar i någon klubb eller förening minst en gång i veckan. Bland de som är 16–18 år är det färre, där fem av tio gör motsvarande. I denna åldersgrupp är det även skillnad mellan pojkar och flickor, där 56 procent av pojkarna idrottar i klubb eller förening, jämfört med 38 procent bland flickorna.

Andel av 12–18-åringar som idrottar i klubb eller förening, 2016–2017

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

Men det går även att träna och sporta på egen hand, som till exempel ta en joggingtur, spela fotboll med kompisar eller gå på gym. Bland de äldre är detta mer vanligt än att sporta i en klubb eller förening, då sju av tio väljer att träna på egen hand minst en gång i veckan.

Man kan även välja andra aktiviteter än att idrotta på sin fritid. Bland de som är 12–15 år är det 23 procent som deltar i någon aktivitet med vuxen ledare minst en gång i veckan (exklusive sport). Det kan till exempel röra sig om scouter, teater, musikskola eller kör. I åldern 16–18 år är det 15 procent som gör motsvarande.

Pojkar spelar mer än flickor

Ett annat fritidsintresse är att spela spel på dator, mobil eller tv, där det är fler pojkar än flickor ägnar sig åt detta. Bland pojkarna är det 26 procent som spelar minst tre timmar en vanlig vardag jämfört med 4 procent av flickorna. Det är ingen skillnad mellan åldrar.

Hälften av alla barn i åldern 12–15 är ute på internet minst tre timmar per vardag på sin fritid. Bland de som är 16–18 är det fler, där sju av tio barn gör motsvarande. Det är ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Att vara ute på internet kan handla om att se film på Youtube, läxläsning (söka fakta), spela spel med mera. På internet kan man även umgås med sina kompisar, vilket nio av tio barn gör minst en gång i veckan.

Tyvärr finns det ungdomar som råkat ut för att andra har skrivit något till dem eller om dem på internet som medfört att han eller hon har blivit ledsen, arg eller orolig. Under det senaste halvåret har 13 procent av 12–18-åringarna råkat ut för detta. Det finns ingen skillnad mellan de yngre och äldre barnen.

Yngre barn läser böcker mer än äldre

Hälften av 12–18-åringarna läser andra böcker än skolböcker minst en gång i veckan på sin fritid. Som vi kan se i diagrammet är fritidsläsningen vanligare bland de yngre, där 58 procent av 12–15-åringarna gör detta jämfört med 38 procent bland 16–18-åringarna.

Ett sätt att få tillgång till böcker är att besöka biblioteket, vilket 64 procent av de unga gjort på sin fritid under det senaste halvåret.

Fler flickor än pojkar är stressade

Fler flickor än pojkar har känt sig stressade minst en gång i veckan den senaste månaden. I den yngre åldersgruppen (12–15 år) är det 46 procent av flickorna som känner av denna stress, vilket kan jämföras mot 23 procent bland pojkarna. För de äldre barnen (16–18 år) stiger sedan dessa andelsvärden till 72 procent bland flickorna mot 37 procent av pojkarna.

Andel av 12–18-åringar som känt sig stressade minst en gång i veckan den senaste månaden, 2016-2017

Källa: Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), SCB

Det är även vanligare att flickor ofta känner stress på grund av läxor eller prov jämfört med pojkarna. Bland de som är 12–15 år är andelen flickor 35 procent mot 18 procent bland pojkarna. Stressen på grund av läxor och prov är högre bland de äldre barnen 16–18 år, där det är 58 procent av flickorna och 26 procent bland pojkarna.

Hjälpsamma lärare och trivsel i skolan

Även om det känns stressigt ibland så finns det även stunder där man känner att man trivs och kan umgås med sina klasskompisar. Sex av tio barn anger att de trivs mycket bra i sin klass (64 procent). Inkluderas även de barn som trivs ganska bra så är det nära på alla barn som trivs i skolan (97 procent). Nio av tio har minst en nära väns i klassen (92 procent). Åtta av tio får för det mesta den hjälp de behöver från lärarna (79 procent).

Även om många elever huvudsakligen trivs i skolan kan det även inträffa negativa och jobbiga situationer. Till exempel anger 9 procent av barnen att det under det senaste halvåret har hänt att en lärare har behandlat dem illa. 15 procent av barnen har angett att det hänt att andra elever har behandlat dem illa. Att bli illa behandlad inkluderar här de fall där barnet har tagit illa vid sig eller mått dåligt i samband med händelsen (barn 12–18 år).

De flesta känner sig trygga – men inte alla

Det är viktigt att känna sig trygg i sin vardag, både hemma och i skolan. Fler pojkar än flickor känner sig mycket trygga i klassrummet, där 87 procent av pojkarna känner denna trygghet jämfört med 77 procent bland flickorna. På väg till och från skolan är det också fler pojkar än flickor som anger att de känner sig mycket trygga, 83 procent bland pojkarna jämfört med 69 procent bland flickorna.

Drygt hälften av 16–18-åringarna sommarjobbar

Många unga kan berätta om hur svårt det kan vara att hitta ett sommarjobb. Bland de yngre, 13–15 år, är det 13 procent som har sommarjobbat den senaste sommaren och bland de äldre (16–18 år) är motsvarande andel 55 procent.

Utöver sommarjobb finns det även ungdomar som arbetar för att tjäna pengar under övriga tiden på året. Även detta är mer förekommande hos de äldre ungdomarna, där 30 procent gör detta minst en gång i månaden jämfört med 11 procent bland de yngre.

Pengar är i en del familjer ett hinder för att de unga ska kunna delta på aktiviteter tillsammans med kompisarna. Ungefär ett av tio barn har under det senaste halvåret varit med om att inte ha råd att följa med kompisar på aktiviteter. Ibland händer det även att det har kostat för mycket att köpa något som man vill ha och som många andra i samma ålder har, vilket två av tio barn har varit med om.