Till innehåll på sidan

Vanligast att barn bor hos mamma

Publicerad: 2018-12-10

Nära tre av tio barn som inte bor med båda sina föräldrar bor växelvis halva tiden hos sin mamma och sin pappa. Även barn som enbart bor med en förälder har ofta regelbunden kontakt med den andra föräldern.

De flesta barn, omkring tre av fyra, bor tillsammans med båda sina föräldrar. Andra barn bor inte längre, eller har aldrig bott, tillsammans med båda föräldrarna. Hur vanligt är det då att barn som inte har båda föräldrarna boende i samma hushåll regelbundet träffar båda sina föräldrar, antingen genom att de bor en del av sin tid hos mamman och en del hos pappan, eller genom att de regelbundet träffar den förälder de inte bor med?

Vanligast att barn bor hos mamma

Boende för barn 0–18 år som inte bor tillsammans med sina båda föräldrar. År 2016–17. Procent

Diagram Boende för barn 0–18 år som inte bor tillsammans med sina båda föräldrar.  År 2016–17. Procent

I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) får föräldrar svara på frågor om hur deras barn bor. För de barn som inte bor med båda föräldrarna i samma hushåll är det vanligast att bo med sin mamma hela tiden. Det gör nära hälften, eller 47 procent av barnen 0–18 år. Ytterligare 10 procent bor mest hos sin mamma. Att bo lika mycket hos sin mamma och sin pappa, så kallat växelvis boende, gäller 28 procent av barnen medan 15 procent bor mest eller bara hos sin pappa.

Många bor hos båda föräldrarna

Växelvis boende är olika vanligt bland barn i olika åldrar. Det är vanligast i åldern 6–12 år, där vart tredje barn bor lika mycket hos sin mamma och sin pappa. Äldre barn har i mindre utsträckning växelvis boende. Det finns flera möjliga förklaringar till att äldre barn i mindre utsträckning bor växelvis, det kan exempelvis handla om att äldre barn i större utsträckning själva väljer hur de ska bo och då väljer bort växelvis boende. Det är också något vanligare att äldre barn har sin ena förälder boende längre bort, vilket kan påverka barnets möjlighet till växelvis boende.

Växelvis boende vanligast bland barn 6–12 år

Andel växelvis boende bland barn som inte bor tillsammans med sina båda föräldrar, efter barnets ålder. År 2016–17. Procent

Diagram Andel växelvis boende bland barn som inte bor tillsammans med sina båda  föräldrar, efter barnets ålder. År 2016–17. Procent

En tidigare undersökning av barns boende visar att växelvis boende är vanligare bland barn där båda föräldrarna är födda i Sverige, har eftergymnasial utbildning, hög inkomstnivå och inte var unga då barnet föddes.

En förutsättning för att barn ska kunna bo växelvis hos sin mamma och sin pappa är att föräldrarna bor geografiskt relativt nära varandra. Detta kan mätas genom avståndet mellan den förälder ett barn är folkbokförd hos och barnets andra förälder.

Många har nära till båda föräldrar

För barn under 18 år som inte bor med båda sina föräldrar, men där båda föräldrarna finns vid liv och bor i Sverige, har tre av tio barn den förälder de inte är folkbokförda med inom mindre än 2 km avstånd. Ytterligare tre av tio barn har föräldern inom 2–10 km avstånd. Totalt har alltså sex av tio den förälder de inte bor tillsammans med inom högst 10 km avstånd. Det är vanligare idag att ha den förälder barnet inte är folkbokförd med på nära avstånd jämfört med situationen på 1970–1990-talet, då det var vanligare med ett långt avstånd mellan barn och föräldrar.

Även barn som enbart bor med en av föräldrarna kan regelbundet träffa sin andra förälder. Uppgifter från ULF/SILC visar att en tredjedel av barnen som bor enbart med en förälder träffar den andra föräldern minst en gång i veckan. Inkluderas även de barn som träffar sin förälder varannan vecka ökar andelen till drygt hälften av barnen. Vart fjärde barn i denna grupp träffar sin andra förälder någon gång i månaden eller mer sällan och nära vart femte barn har inte någon kontakt alls med den andra föräldern.

Hur mår då barn som bor i samma hushåll som båda föräldrarna, hos en av sina föräldrar eller som flyttar mellan sina föräldrar?

Samband boende hälsa

I en forskningsöversikt från Stockholms universitet och Karolinska institutet går man igenom de studier som finns gällande barns boende, hälsa och välbefinnande. Flera studier av barn i skolåldern tyder på att barn som bor i en kärnfamilj tillsammans med båda sina föräldrar har den bästa hälsan men det finns också studier som tyder på att det inte finns någon skillnad i hälsa mellan barn som bor i en kärnfamilj och barn som har växelvis boende.

I en majoritet av studierna tycks växelvis boende barn ha mindre psykisk ohälsa och bättre välbefinnande än de som bor med bara en förälder. En möjlig förklaring till detta kan vara att barn med växelvis boende har tillgång till och stöd från båda sina föräldrar. Barn i växelvis boende har också oftare en god relation till båda sina föräldrar än de som bor med enbart eller mest med en förälder.

Fakta

Barns familjetyp och boende hämtas från:

Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC)

I ULF/SILC frågar man om boendet för alla barn som är biologiskt barn till intervjupersonen eller intervjupersonens maka/make/sambo. Andelen växelvis boende (samt andel boende hos sin mamma respektive pappa) beräknas därmed på alla barn som bor med en biologisk förälder, vilket innebär att barnets andra förälder kan bo utomlands, vara avliden eller vara okänd. Fosterbarn och adoptivbarn ingår inte i redovisningen.

Uppgifter om i vilka grupper växelvis boende är vanligast bygger på rapporten:

Olika familjer lever på olika sätt – om barns boende och försörjning efter en separation (pdf) 

Geografiskt avstånd mellan barn och föräldrar hämtas från:

Barn- och familjestatistik

Bo nära eller långt bort? Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation 1975–2013 (pdf)

Uppgifter om hälsa och boende kommer från:

Fransson, Bergström och Hjern (2015) Barn i växelvis boende – en forskningsöversikt. Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet/Karolinska Institutet.

Kontakt

Helena Rudander

Telefon
010-479 41 24
E-post
helena.rudander@scb.se