Mellan 2008 och 2017 har antalet förvärvsarbetande i stålindustrin minskat med över 18 procent, från cirka 35 053 till 28 452. Både arbetare och tjänstemän räknas som förvärvsarbetande.

Stålindustrin följer samma mönster som hela tillverkningsindustrin, där minskningen av antalet förvärvsarbetande under samma period var 17 procent.

Förvärvsarbetande i stålindustrin

Antal förvärvsarbetande i stålindustrin

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), 2008-2017

Trots minskningen av antalet förvärvsarbetande har stålindustrin behållit sin ställning inom tillverkningsindustrin. År 2008 var 5,3 procent av det totala antalet förvärvsarbetande verksamma inom stålindustrin. Motsvarande siffra år 2017 låg på 5,2 procent.

Minskad amerikansk efterfrågan

Exporten av stålprodukter har legat på en relativt jämn nivå de senaste 20 åren. På senare år går det dock att se en tendens till minskad efterfrågan från USA.

En stor del av den svenska stålindustrins intäkter, cirka 60 procent, kommer från export till andra länder. En minskad efterfrågan från andra delar av världen skulle därför kunna påverka sysselsättningen i stålindustrin.

Svensk export av stål

Exportandel för stålprodukter över tid fördelat på avsättningsmarknad (exportmarknad) i procent

Källa: Utrikeshandel med varor, 1998–2017

Stålindustrins samlade export till USA skapar förvärvsarbete för 2 670 personer i Sverige. Ungefär 1 300 av dem är verksamma i underleverantörsbranscher.

Sandviken störst i stålindustrin

Vissa kommuner är mer beroende av stålindustrin än andra. I Oxelösund, Hofors, Hagfors och Sandviken finns majoriteten av alla industrijobb inom stålindustrin. Sysselsättningen i dessa kommuner skulle därför påverkas i större utsträckning än andra om exporten av stål minskade. Om man däremot tittar på det totala antalet förvärvsarbetande i stålindustrin ligger kommunerna Sandviken, Oxelösund, Borlänge och Luleå i topp.

Topp 10-listan på kommuner i stålindustrin

Antalet förvärvsarbetande i kommunens näringsliv, antalet förvärvsarbetande i stålindustrin samt andelen verksamma inom stålindustrin av samtliga industriarbetare i kommunen

Kommun	Antalet förvärvsarbetande i näringslivet	Antal förvärvsarbetande i stålindustrin	Andelen förvärvsarbetande i industrin som är verksamma i stålindustrin (procent)
Sandviken	12 889	4 310	66
Oxelösund	3 964	2 208	90
Borlänge	19 415	1 781	53
Luleå	27 497	1 295	32
Hofors	2 687	1 127	76
Skellefteå	23 108	961	19
Västerås	54 431	954	10
Hagfors	3 294	937	70
Finspång	7 734	823	19
Avesta	7 139	809	32

Källa

SCB

Sveriges officiella statistik

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), 2017

Mansdominerad bransch

Den genomsnittliga könsfördelningen i stålindustrin är cirka 81 procent män och 19 procent kvinnor. Det mönstret är genomgående för alla kommuner med en stålindustri.

Andelen förvärvsarbetande kvinnor i stålindustrin har dock ökat något. Av totalt 28 452 förvärvsarbetande 2017 var 23 129 män och 5 323 kvinnor. Motsvarande siffror år 2008 var 28 900 män och 6 153 kvinnor.

Västerås är den kommun som sticker ut. Där är det nästan 29 procent förvärvsarbetande kvinnor i stålindustrin. Det kan till viss del förklaras av den höga andelen kvinnor som arbetar som tjänstemän.

Fakta om statistiken

Statistiken över förvärvsarbetare har hämtats från registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS.

Exportdata utgår från SCB:s undersökning av utrikeshandeln med varor. Undersökningen innehåller information om export- och importflöden, destinationsland och produkter.

Hur exporten av stålprodukter påverkas går att se i input- och outputstatistik. Statistiken visar varuflöden mellan olika produktgrupper eller branscher i ett land. Bruttoproduktionen i en bransch utgör input i andra sektorer. Ett exempel är att det för produktion av stål behövs leveranser till stålverken från järnmalmsgruvor, kolgruvor eller elverk.