I början av 1950-talet stod mat, dryck, kläder och skor för över 50 procent av hushållens utgifter. Konsumtionen var då en relativt enkel affär som utgick från ett begränsat sortiment av varor och tjänster.

Snabbspolar vi framåt femtio år är konsumentkorgen mer komplex och varierad. Gränsen mellan varor och tjänster är också suddigare. Dessutom väcker digitaliseringen i vår tid frågan om tillgång och ägande – vad behöver man ha och vad kan man låna i ett mer hållbart samhälle?

Att trender kommer och går kanske inte överraskar, men vi ska titta på vilka skiftningar i samhället som påverkat hushållens konsumtion på ett djupare plan de senaste sjuttio åren, från 1950-talet till idag.

Livsmedel tar störst plats i korgen på 1950- och 60-talet

Under efterkrigstiden upplevde Sverige de så kallade rekordåren med en stor BNP-tillväxt och ökade lönenivåer. Samtidigt ökade också utrikeshandeln, och ny arbetskraft kom till Sverige.

Samhället blev mer urbant och traditionella branscher fick ställa om i högre grad. Tillverkning, handel och- tjänstesektorn blev större, och livsmedels- och alkoholransoneringen försvann under mitten på 1950-talet. På 1960-talet kom föräldraledigheten för arbetande kvinnor och femdagars arbetsvecka.

Det här innebar att hushållen fick mer fritid och större förmögenhet, vilket ledde till en ökad konsumtion. Under den här tiden stod livsmedel och dryck för ungefär 40 procent av konsumentkorgen, och i den ingick bland annat tandkräm, blodpudding, falukorv, snus och analog kamera.

Miljön viktigare på 1970- och 80-talet

Under 1970- och 80-talet blev samhället alltmer påverkat av omvärlden.  Rekordåren hämmades av två oljeprischocker under 1970-talet, och den genomsnittliga KPI-inflationen låg länge på höga 10 procent. Samtidigt urholkades den svenska konkurrenskraften, där vissa branscher skulle förlora marknadsandelar som de aldrig skulle få tillbaka. En större andel produkter från internationella leverantörer började dyka upp i konsumentkorgen. 

Intresset för miljö ökade och det blev direkt synligt i korgen, som började fyllas av fler produkter kopplade till friluftsaktiviteter. Bland dessa fanns till exempel husvagnar, fiskeredskap, joggingskor och tält. 

De ekonomiska och sociala skiftena ledde till en mer varierad korg av varor och tjänster med ett större utbud. De utgifter som relativt sett ökade under den här tiden var fordon, möbler, och utgifter inom rekreation och kultur.

Teknikboom på 1990-talet

1990-talet inleddes med en stor skattereform, och  de största effekterna på konsumentkorgen märktes inom boendeutgifterna som ökade kraftigt. Skattereformen sammanföll med en omfattande global lågkonjunktur, i samma veva höjdes marginalräntan till rekordhöga 500 procent i ett försök att rädda den svenska kronan. När det inte gick släpptes kronan fri, men inriktningen var fortfarande att nå stabilitet och strax därefter infördes ett inflationsmål på 2 procent.

Miljön fortsatte vara en viktig fråga, och i riksdagen beslutade man att 10 procent av Sveriges jordbruksmark skulle odlas ekologiskt. 

Revolutionen av mobiltelefoner, persondatorer och internet innebar också en betydande förändring i konsumentkorgen. Exempelvis skaffade fler tidningar sina första webbplatser 1994, och det var ett första steg i digitaliseringen av nyheter. 

De största utgiftsökningarna skedde inom boendekostnader och olika teletjänster. Samtidigt fortsatte utgifterna för rekreation, kultur och ekologiska produkter att öka.

Digitaliseringen ger konsumenten större möjlighet att välja

Under 2000-talet blev boendeutgifterna mer stabila, men stod fortfarande för den största delen av konsumentkorgen. IT-bubblan i början av millennieskiftet och den globala finanskrisen 2008 tog båda ut sin rätt på konsumtionen, men orsakade inte något strukturellt skifte på konsumentbeteendet.

De största förändringarna i konsumentkorgen under 2000- och 2010-talet skedde på produktnivå där  utbudet blev mer förfinat. Till exempel tillkom produkter som streamingtjänster, läkemedel till husdjur, smart teknik och pellets för uppvärmning.

Ett urval av certifierade hållbara varor och tjänster dök upp på marknaden och konsumenten kunde också bli mer aktiv i sina val. Digitaliseringen gjorde så att det var lättare att göra informerade val om sin konsumtion, och tillät konsumenter att enklare ställa kvalitet och pris mot varandra. För vissa digitala produkter blev att tillgång till dem  viktigare än att äga. Det har gjorts möjligt genom streaming- och delningstjänster.

Så ser konsumtionen ut idag

Idag står mat, dryck, kläder och skor för drygt 20 procent av hushållens konsumtion, medan investeringar i boende och upplevelser har ökat desto mer. Fördelningen i procent av till exempel utgifterna på transport samt den på rekreation och kultur är nästan lika stor i ett typiskt hushåll idag.

Utgifter av varor och tjänster i hushållens konsumtion i procent, 2019

Hur konsumtionen sett ut över tid är alltså inte bara en berättelse om Sveriges tillväxt, utan skapar också förståelse för de politiska, ekonomiska, sociala, miljömässiga och tekniska faktorer som påverkat samhället. Och det görs genom aktuell och tillgänglig statistik.

En längre version av artikeln finns att läsa här:

Konsumentkorgen speglar konsumtionen över tid

FAKTA

Varför är hushållens konsumtion viktig i KPI?

De svenska hushållens konsumtion översättas ofta i en korg som innehåller alla de varor och tjänster som hushållen köper under ett år. 

Den här konsumtionskorgen ligger till grund för aggregering och beräkning av KPI (konsumentprisindex). Varje månad samlar SCB in priser för hundratusentals transaktioner på de varor och tjänster som ingår i konsumentkorgen. 

Eftersom det inte är praktiskt möjligt att mäta priset på samtliga varor och tjänster som konsumeras samlas priser in för ett urval av varor och tjänster. Prisindex för allt från wienerbröd, färsk lax till järnvägsresor beräknas sedan och vägs samman med olika vikter till det totala KPI. Vikterna baseras på hur stor andel de olika varorna och tjänsterna står för av de svenska hushållens totala konsumtionsutgifter. 

En gång per år uppdateras sammansättningen av de produkter som ingår i korgen och deras vikter. Konsumentkorgen tar på så vis hänsyn till att konsumtionens sammansättning förändras. 

KPI började tas fram redan på 1830-talet, men sedan 1950-talet beräknas och publiceras KPI varje månad på ett relativt likartat sätt.