Till innehåll på sidan

Kort analys

Bor du nära en galgbacke?

Senast uppdaterad: 2021-10-28

De två sista offentliga avrättningarna i Sverige ägde rum för 145 år sedan då Konrad Tector och Gustav Hjert halshöggs, dömda för ett dubbelmord. I dag bor över en halv miljon svenskar, de flesta förmodligen utan att veta om det, mindre än en kilometer från platser där personer avrättats offentligt. SCB vet var.

Bild: Galgbacken i Visby.  Foto: Hannes Grobe

År 1876 dömdes Konrad Petterson Lundqvist Tector och Gustav Adolf Eriksson Hjert till döden för ett dubbelmord i Sörmland. De båda herrarna avrättades genom halshuggning på samma dag, men på olika platser – Gustav Hjert norr om Malmköping, Konrad Tector i Stenkumla på Gotland. Halshuggningen av Konrad gick dock inte som den skulle, publiken svimmade, och möjligen bidrog det till att dessa två avrättningar blev de sista offentliga i Sverige. Vi återkommer till Konrads öde längre fram.

Motionsrunda på galgbacken

Från Jukkasjärvi i norr till Trelleborg i söder finns 542 registrerade platser som kan förknippas med offentliga avrättningar. Många av de en gång så fasansfulla platserna är i dag fridfulla motions- och friluftsområden, rullstensåsar eller har kommit att ingå i stadens årsringar som delar av parker. Några av dem har byggts bort med tiden, andra har lyfts fram med minnesmärken och skyltar.

- Att det en gång förekommit offentliga avrättningar på dessa platser känner möjligen delar av den äldre generationen till för att den kan ha fått det berättat för sig i unga år, men de flesta av oss är antagligen helt ovetande om avrättningsplatsernas existens, säger Stefan Svanström, GIS-expert på SCB.

Galgbacken utanför stan

En avrättningsplats eller galgbacke låg många gånger utanför dåtidens stadsgräns. Den var ofta placerad på någon höjd eller i en backe för att synas och bli en del av människors medvetande. På landsbygden kunde avrättningsplatserna i stället ligga längs vägar för att passerande skulle veta vad som hände där. På dagens kartor gör sig det förflutna ofta påmint med platsnamn som Galgbacken eller Galgberget.

De allra flesta, fyra av fem, av våra gamla galgbackar och avrättningsplatser återfinns utanför dagens tätortsgränser. Trots det är det ändå en relativt stor befolkning som bor i deras närhet.

Över en halv miljon bor nära gamla avrättningsplatser

Nästan 557 000 invånare i Sverige har som längst en kilometer till en tidigare avrättningsplats. Om avståndet utökas till max tre kilometer berörs i stället en fjärdedel av landets befolkning.

Antal boende inom olika avstånd till platser som kan förknippas med en tidigare offentlig avrättningsplats.

Antal boende inomAvrättnings- och galgplatserAndel av landets befolkning
500 meter 168 389 2%
1 kilometer 556 886 5%
2 kilometer 1 507 307 15%
3 kilometer 2 467 187 24%
5 kilometer 4 249 653 41%
10 kilometer 7 692 692 74%

Källa: SCB

Dåtidens städer flyttade ut sina avrättningsplatser i takt med att befolkningen växte. För Stockholms del flyttades den permanenta avrättningsplatsen utanför dåtidens stadsgräns till dagens Hammarbyhöjden.

– På 1600-talet kallades den galgbacken vid Skanstull och dåtidens enda väg söderut var Götgatan där den dödsdömde fick vandra sin sista färd, berättar Stefan Svanström.

Tectors halshuggning kan ha stoppat publika avrättningar

Närmare 30 000 personer bor inom en kilometer från den tidigare avrättningsplatsen i Hammarbyhöjden. Den revs 1877 i samband med att de offentliga avrättningarna avskaffades. Och nu återkommer vi till frågan om det kan ha varit halshuggningen av Konrad Tector 1876 i Stenkumla som gjorde att de offentliga avrättningarna avskaffades i Sverige.

– Omkring 700 personer hade samlats för att bevittna avrättningen av dubbelmördaren Tector. Det sägs att folk hade klättrat upp i träden för att kunna se bra, men flera i publiken svimmade då skarprättaren fick hugga flera gånger för att lyckas med halshuggningen, berättar Stefan Svanström.

Tättbebott nära galgbackarna i Stockholm och Malmö

Allra flest boende i sitt närområde har i dag Pelarbacken, som var en medeltida avrättningsplats på Södermalm i Stockholm. Fler än 61 000 personer bor inom en kilometer från Pelarbacken.

– Även Malmö har två centrala avrättningsplatser registrerade där det i dag bor 42 000 respektive 30 000 personer inom en kilometer. Ett tiotal städer i landet har tidigare avrättningsplatser där det i dag bor 10 000 eller fler inom en kilometers radie, säger Stefan Svanström.

Karta över platser som kan förknippas med offentliga avrättningar

Källa: Riksantikvarieämbetet (RAÄ)

Falköping i Västra Götaland har flest registrerade avrättningsplatser i landet, nämligen tio stycken. Endast en av dessa finns i en tätort, Vartofta, resterande ligger på landsbygden. Både Linköping och Norrköpings kommuner i Östergötland liksom Kristianstad i Skåne har nio avrättningsplatser var. För Linköpings del finns fyra av dem inom kommunens tätorter.

Av landets 290 kommuner saknar 80 registrerade platser där avrättningar tidigare skett – i alla fall vad vi vet.

Kommuner med flest platser som kan förknippas med offentliga avrättningar

 Avrättningsplatser
Kommuninom tätortutanför tätortTotalt
Falköping 1 9 10
Norrköping 2 7 9
Linköping 4 5 9
Kristianstad 2 7 9
Växjö 2 6 8
Gotland 0 8 8
Uppsala 1 6 7
Vadstena 2 5 7
Ljungby 0 7 7
Tierp 0 6 6
Hallsberg 0 6 6
Eksjö 1 5 6
Sala 0 6 6
Norrtälje 1 5 6
Örebro 1 5 6

Källa: Riksantikvarieämbetet och SCB

Länk till lista över samtliga kommuner och befolkningen inom olika avstånd (xlsx)

Hitta din närmaste avrättnings- eller galgplats

Vill du veta hur det ser ut hos dig? Om det finns en registrerad galgbacke, plats med tradition eller kulle där det tidigare avrättats invånare? Klicka på länken till informationspanelen så kommer du till en interaktiv karta där du kan söka på platser och se antalet boende i närheten. Därifrån kan du också länka dig vidare till Riksantikvarieämbetet och läsa mer om platsen.

LÄNK: Till informationspanel/Dashboard

Om undersökningen

Platser förknippade med avrättningar och galgplatser har hämtats från Riksantikvarieämbetets Fornsök som innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige. I praktiken fanns fler platser än vad som är registrerade i dag, då de medeltida avrättningsplatserna ibland saknar en registrering. I exempelvis Stockholm nämns i annan litteratur både Stortorget i Gamla stan och Brunkebergsåsen som tidiga avrättningsplatser. Uttaget gjordes 2021-08-04. Platserna har hittats genom multipla sökningar mot flera fält i registret. Därefter har de gallrats på dubbletter och de fall där de legat för nära varandra utan information om att platsen flyttats. Med stöd av geografiska informationssystem har platserna kopplats samman med registret över totalbefolkningen 2020 som matchats mot adresser och annan geodata.