Vart fjärde år, i september månad, är det allmänna val i Sverige. Våra röstberättigade medborgare får då rösta i riksdags-, region- och kommunvalen för att välja representanter till våra folkvalda församlingar.

Riksdagsledamöter har högre utbildningsnivå än kommunpolitiker

Under de senaste årtiondena har andelen eftergymnasialt utbildade personer i samhället markant ökat, vilket innebär att utbildningsnivån skiljer sig mellan äldre och yngre. Av våra röstberättigade svenska medborgare 2018 hade totalt 22 procent en eftergymnasial utbildning som var tre år eller längre (så kallad lång eftergymnasial utbildning). Bland våra folkvalda representanter är den siffran betydligt högre. Den generella trenden är att ju högre upp i den politiska hierarkin vi tittar, desto högre är också andelen högutbildade ledamöter. Hälften av riksdagspolitikerna har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Bland kommunpolitikerna är motsvarande siffra en dryg tredjedel, vilket är lägst när vi jämför utbildningsnivån bland ledamöterna i våra folkvalda församlingar. När det gäller utbildningsnivå är alltså Sveriges kommunpolitiker mer lika sina väljare än vad riksdagspolitikerna är.

MP och V har högst andel högutbildade ledamöter

Mellan riksdagspartierna finns stora skillnader i andelen eftergymnasialt utbildade ledamöter. Miljöpartiet och Vänsterpartiet toppar listan över andelen högutbildade med 75 respektive 64 procent. Noterbart är att på grund av partiernas totala antal mandat så har varje ledamot en relativt stor påverkan på den totala andelen. Det nyaste riksdagspartiet, Sverigedemokraterna, har lägst andel högutbildade ledamöter, 34 procent. Resterande riksdagspartier ligger mellan 47 och 57 procent högutbildade.

Sex av tio riksdagsledamöter är yngre än 50 år

Lite drygt sex av tio riksdagsledamöter är yngre än 50 år. Bland den röstberättigade befolkningen är motsvarande andel 46 procent. Även här finns skillnader mellan partierna. Högst andel riksdagsledamöter under 50 år har Sverigedemokraterna (77 procent) och Vänsterpartiet (75 procent). Lägst andel har Liberalerna (55 procent), Kristdemokraterna (55 procent), Socialdemokraterna (57 procent) och Centerpartiet (58 procent).

Högst andel högutbildade mellan 30 och 49 år

Högst andel högutbildade personer återfinns i åldersgruppen mellan 30 och 49 år. Det gäller såväl riksdagspolitiker, ledamöter i de övriga folkvalda församlingarna, som den röstberättigade befolkningen. Men även här finns skillnader mellan riksdagspartierna. Yngre socialdemokratiska riksdagsledamöter är relativt mer välutbildade än sina äldre kollegor, medan förhållandet är det motsatta i Moderaterna. Skillnaden bland Moderaternas ledamöter är marginell, fyra procentenheter, medan skillnaden bland Socialdemokraternas ledamöter är dryga 30 procentenheter.

Högutbildade kvinnor vanligare än högutbildade män i riksdagen

Det är något fler män, 54 procent, som är invalda i riksdagen jämfört med kvinnor, 46 procent. Av kvinnorna är 56 procent högutbildade medan motsvarande nivå för männen är 46 procent. Mellan partierna märks också stora skillnader när det gäller andelen högutbildade kvinnor. Både inom Centerpartiet och inom Vänsterpartiet är det exempelvis en markant högre andel kvinnor som är högutbildade jämfört med andelen män. Däremot inom Sverigedemokraterna är förhållandet det motsatta, där andelen högutbildade kvinnor är markant lägre än andelen högutbildade män.

Flest med utbildningar inom pedagogik/humaniora/samhällsvetenskap

Bland ledamöter med lång eftergymnasial utbildning är drygt hälften utbildade inom områdena samhällsvetenskap, juridik, handel eller administration. Näst största utbildningsområdet är pedagogik och lärarutbildning (17 procent). Betydligt färre riksdagsledamöter har studerat t.ex. naturvetenskap, matematik och data (5 procent), teknik och tillverkning (6 procent), humaniora och konst (6 procent) eller medicin (11 procent).

Om vi slår ihop pedagogik och lärarutbildning, humaniora och konst samt samhällsvetenskapliga utbildningar till en grupp, återfinns nästan tre av fyra högutbildade riksdagsledamöter här. Motsvarande andel i befolkningen är 52 procent. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har högst andel ledamöter inom denna utbildningskategori, medan Sverigedemokraterna har lägst. Flest ledamöter med teknisk utbildning finns bland Sverigedemokraterna.

Fakta 

Undersökningen bygger på SCB:s valstatistik 2018. I den publicerade valstatistiken används uppgifter för den högsta utbildningsnivån vårterminen 2017, medan i den korta analysen används utbildningsnivån för vårterminen 2018. Ambitionen är att ledamöternas utbildningsnivå bättre ska spegla den utbildningsnivå de har på valdagen. Förändringen innebär att det finns marginella skillnader mellan valstatistiken och uppgifterna som presenteras i den korta analysen.  

Statistiken berättar historier

Läs fler korta analyser