I Sverige har det genomförts folkräkningar sedan 1749. Sedan 1910 ingår även uppgifter om befolkningens bostäder och i dem beskrivs bland annat hur hushållens storlek förändrats. En bra sammanfattning av den äldre statistiken finns i publikationen Historisk statistik för Sverige.

Historisk statistik för Sverige Del 1. Befolkning Andra upplagan 1720-1967

För den som vill veta lite mer om befolkningens utveckling precis efter kriget finns fler upplysningar i Folkräkningen 1945.

Där står det bland annat om hur befolkningen vuxit sedan folkräkningen 1920, men att antalet hushåll vuxit ännu snabbare och att hushållen därför i genomsnitt blivit mindre sedan dess.

”I likhet med vad som iakttagits vid tidigare folkräkningar har hushållens antal alltså tillväxt i starkare proportion än folkmängden, och följaktligen har hushållens genomsnittliga storlek minskats. Flerpersonshushållen omfatta sålunda i medeltal 3,4 personer år 1945 mot 4,4 personer 25 år tidigare."

S 6*, Folkräkningen den 31 december 1945. VII:1 (pdf)

Färre barn i familjerna

Det var alltså en nyhet att de flesta hushåll hade tre personer 1945. I texten utreder man att detta främst beror på att det i familjerna blivit färre barn, och även färre personer som jobbar som till exempel hembiträde och bor i familjerna.

Ännu en anledning är att fler och yngre flyttar ifrån storfamiljen och lever i egen bostad. Det har också blivit betydligt fler enpersonshushåll 1945.

"Särskild uppmärksamhet förtjänar i detta sammanhang enpersonshushållens ökning. Medan enpersonshushållen åren 1920 och 1930 utgjorde 21,9 resp. 20,0 % av samtliga personhushåll, steg denna procentsats till 23,3 år 1940 och 25,2 år 1945."

S 7*, Folkräkningen den 31 december 1945. VII:1 (pdf)

Läs gärna mer om svenska familjer och deras storlekar i den korta analysen: 

Sveriges befolkning – från stora familjer till singlar