Redaktionellt
Hushåll väljer andra aktörer när de lånar till konsumtion
Senast uppdaterad: 2022-03-10
Hushållens konsumtionslån har vuxit stadigt de senaste åren. Mellan 2010 och 2021 ökade de med 81 procent. Lånen ges allt oftare av nischbanker och säljfinansieringsbolag som är aktiva inom e-handeln.
Totalt sett har konsumtionslånen till svenska hushåll vuxit från 150 miljarder kronor i september 2010 till 273 miljarder kronor i december 2021.
SCB har tittat närmare på vilka finansiella grupper som står bakom de växande konsumtionslånen. Långivarna har delats in storbanker, nischbanker, säljfinansieringsbolag, kortbolag och övriga banker.
– Vi ser att aktörer som tidigare inte var så dominerande på privatlånemarknaden nu tar allt större marknadsandelar. Under de senaste elva åren har nischbankerna stått för 63 procent av tillväxten och säljfinansieringsbolagen för 13 procent, säger Lucille Lejoned, nationalekonom på SCB.
Konsumtionslån per bolagsgrupp
Storbankerna har satsat mindre på konsumtionslån till sina kunder, deras andel av den totala mängden har sjunkit från 46 procent i september 2010 till 28 procent i december 2021. Under samma period ökade nischbankerna sin marknadsandel från 27 procent till 43 procent.
Säljfinansieringsbolag, som ofta ger ut lån i samband med e-handel, har också blivit en större grupp på konsumtionslånemarknaden. Från att ha stått för 1 procent av utlåningen i september 2010 har dessa bolag nu drygt 6 procent i december 2021.
Kortbolagen har legat stilla bland långivarna på konsumtionslånemarkanden. De har stått för ungefär 12 procent av andelen utgivna konsumtionslån under 2010 – 2021.
Marknadsandelar för respektive finansiell grupp
I januari 2022 hade hushållens konsumtionslån en tillväxttakt på 6,4 procent jämfört med samma månad 2021, enligt finansmarknadsstatistiken som publicerades den 25 februari.
Fakta: Om statistiken
Konsumtionslån i statistiken är lån utan säkerhet. I Sverige samlar vi inte in statistik över lånens ändamål utan uppgifter över lån fördelat på olika säkerheter.
I SCB:s statistik om konsumtionslån ingår till exempel konto- och kortkrediter, privatlån och handpenningslån, men inte så kallade snabblån eller sms-lån.
Konsumtionslånen delas upp i tre kategorier: hushåll, företagarhushåll samt övriga hushåll. Det som vi i artikeln kallar för hushåll är den största kategorin: övriga hushåll. I december 2021 var 90 procent av de utställda lånen utgivna till övriga hushåll, 9 procent till företagarhushåll och 1 procent till hushållens icke vinstdrivande organisationer.
Långivarna är indelade i följande grupper: storbanker (generellt mer heltäckande utbud av produkter. Både lån med och utan säkerhet), nischbanker (ofta specialiserade inom ett eller få områden, exempelvis billån eller liknande typer av konsumtionslån), säljfinansieringsbolag (ger lån direkt vid köp av vara/tjänst, till exempel vid e-handel), kortbolag (främst kortkrediter) och övriga banker (de som inte kan definieras av ovanstående grupper). Definitionerna kommer från Finansinspektionens bolagsindelning.
Konsumtionslånen utgör en mindre del av hushållens totala lånestock, men enligt en rapport från Finansinspektionen står dessa lån för cirka hälften av hushållens låneinbetalningar i räntor och amorteringar.
Länkar
Bundna bolåneräntor för nya avtal ökar (scb.se)
Bostadsägare väljer oftare bundna bolån (scb.se)
Bolåneräntor på lägsta nivån sedan 2005 (scb.se)
Konsumtionslånen ökar under pandemin (scb.se)
Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB