Julbordsmenyer kommer i lika många varianter som det finns bord. Men en titt på varugrupperna där flera julbordsklassiker ingår ger en bred bild av hur priserna på julmat utvecklats sedan 2010.

– Julbordet vi har satt ihop har sedan 2010 ökat i linje med den generella prisutvecklingen för livsmedel, som i sin tur har utvecklats snabbare än inflationen i Sverige, säger John Eliasson, ekonom på SCB.

Potatis är den vara som stigit mest i pris på julbordet SCB dukat upp. Sedan 2010 har priset på lösviktspotatis stigit med nästan 60 procent. Därefter kommer sillkonserver och färsk lax, som båda stigit med lite drygt 40 procent.

Under samma period har priset på brännvin, choklad och godis stigit med mellan 7 och 10 procent.

Billigare godis och brännvin

Som jämförelse har den generella prisutvecklingen på konsumtionsvaror och tjänster i Sverige stigit med 15,1 procent sedan 2010. De totala priserna på livsmedel och alkoholfria drycker har under samma period stigit med 20,5 procent, medan alkohol har blivit 15 procent dyrare.

– Livsmedel i stort har blivit relativt dyrare, men godis och brännvin har blivit billigare jämfört med andra varor de senaste tio åren, säger John Eliasson och fortsätter:

– Generellt kan man säga att färsk lax som för elva år sedan kostade 100 kronor i dag kostar 140 kronor. Choklad som för elva år sedan kostade 100 kronor får du i dag för knappt 109 kronor.

Prisutvecklingen 2010–2021*

^{*Prisnivåerna som jämförs är helåret 2010 med november 2021}

Jämfört med förra året har det totala priset för SCB:s julbord stigit med 0,5 procent. Det är lägre än både inflationen enligt Konsumentprisindex (KPI) och den generella prisutvecklingen för livsmedel, som är 3,3 respektive 1 procent.

– Anledningen till att KPI är högre än livsmedelspriserna på årsbasis kan i princip förklaras av årets höga el- och bensinpriser. Att vårt julbord är lite billigare än livsmedel generellt beror lite på urvalet. Vi har till exempel inte tagit med bröd, läsk och kaffe eller nötkött, som är några produkter vars priser ökat mest i år, säger John Eliasson.

Rejäla prissänkningar

Över tid stiger priserna på julbordsmaten relativt stabilt, men över ett år kan de variera kraftigt. Sillen är exempelvis en vara som ofta åker bergochdalbana i Konsumentprisindex. Prisfallen kommer i regel vid olika högtider.

– Vid jul, påsk och midsommar gör livsmedelsbutikerna ofta rejäla prissänkningar på sill. Exakt varför vet vi inte, men kanske ser de sillen som en så kallad lockvara.

Under julen 2020 sjönk priserna på sill med närmare 7 procent jämfört med månaden före. Men efter nyår steg de med nästan 14 procent. I januari i år var priserna på sill de högsta på flera år.

För griskött och godis är det tvärtom.

– De senaste åren har priserna på griskött och godis höjts lagom till jul, för att sedan sjunka igen i januari.

Prisutvecklingen månad för månad sedan 2010

Fakta: Konsumentprisindex

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och bland annat påverkar ändringar i indirekta skatter och subventioner.

Utvecklingen räknas för närvarande från 1980, som är KPI:s basår.

I artikeln jämförs prisnivåerna för helåret 2010 med priserna i november 2021. Konsumtionsandelarna i SCB:s julbordsindex är fasta över hela jämförelseperioden och är baserade på livsmedelsförsäljningen 2019.

KPI används bland annat för att beräkna prisbasbeloppet och används främst för kompensationsändamål. KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) används av Riksbanken som målvariabel för inflationen.

Länkar

Sillen blir allt dyrare jämfört med godis och ägg

Dyrare skinka men billigare sill är julens melodi

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB