Redan året efter att han blivit kung bestämde Gustav Vasa att det skulle göras en lista över alla gårdar i Sverige, det vill säga över dem som kunde betala skatt. Den nye kungen hade nämligen ett stort behov av pengar för att kunna betala till exempel den armé som behövde byggas upp i det nya landet. Dessa listor kallades jordeböcker och användes som bas för beskattning in på 1900-talet.

Jordeböckerna blev också ett mönster för framtidens statistik om till exempel boende och markanvändning.

Drar in kyrkans egendomar

Några år senare, 1527, hölls riksdag i Västerås och Gustav Vasa drev igenom en brytning med den katolska kyrkan i Rom. I stället upprättades en svensk reformerad statskyrka som alla svenskar skulle tillhöra. Den katolska kyrkans egendomar och dess inkomster tog kungen hand om.

Statskyrkan fick fler och fler uppgifter, och på 1600-talet fick den i uppgift att föra bok över alla som tillhörde kyrkan. Eftersom alla måste vara medlemmar blev detta ett första register över befolkningen i Sverige.

Könsuppdelad statistik

Svenska kyrkan hade i uppgift att samla in information om befolkningen fram till 1991 då Skatteverket tog över. Staten hade också ett stort intresse av att få reda på hur många soldater som skulle kunna finnas i landet. Därför delades statistiken redan från början upp på män och kvinnor. Idag ger det oss en unik inblick i hur män och kvinnor utvecklats sedan långt tillbaka i tiden. 

Läs mer om SCB:s och svensk statistiks historia