Hushållens boende 2021
Hushåll i flerbostadshus ökade mest under 2021
Statistiknyhet från SCB 2022-04-21 8.00
Vid utgången av 2021 var småhus med äganderätt den vanligaste boendeformen i Sverige följt av hyresrätter i flerbostadshus. Jämfört med 2020 ökade antalet hushåll i småhus med äganderätt marginellt. Den största ökningen under 2021 stod hushållen i flerbostadshus för. I absoluta tal ökade hyresrätterna mer än bostadsrätterna, men bostadsrätter i flerbostadshus hade en procentuellt större ökning.
Den 31 december 2021 fanns det 4 831 811 hushåll i Sverige, vilket var en ökning med 55 572 hushåll eller 1,2 procent jämfört med året innan. Den vanligaste boendeformen var småhus med äganderätt, 40 procent av hushållen, följt av flerbostadshus med hyresrätt, 29 procent, och flerbostadshus med bostadsrätt, 21 procent. Jämfört med 2020 har hushållen i alla boendeformer ökat, men ökningen under 2021 var främst koncentrerad till boendeformerna hyres- eller bostadsrätt i flerbostadshus. Den relativt största ökningen under 2021 hade boendeformen specialbostäder, men de stod endast för 3 procent av hushållens boendeformer per den 31 december 2021.
Drygt hälften av hushållen i 12 av 21 län bor i småhus
I samtliga län, förutom Stockholms län, var småhus oavsett upplåtelseform den vanligaste boendeformen. I Stockholms län var flerbostadshus med bostadsrätt vanligast, 38 procent av hushållen, följt av flerbostadshus med hyresrätt, 28 procent.
I 12 av 21 län hade minst hälften av hushållen boendeformen småhus oavsett upplåtelseform. I Hallands län var andelen högst, 60 procent av hushållen. Lägst andel hushåll boende i småhus var det i Stockholms län, 26 procent.
Ensamstående kvinnor bor främst i hyresrätter i flerbostadshus
Boendeformen skiljer sig mellan olika typer av hushåll. Hushållstyperna sammanboende och övriga hushåll, med eller utan barn, bor främst i småhus. Högst andel boende i småhus oavsett upplåtelseform hade sammanboende med två barn, 73 procent. Ensamstående, med eller utan barn, bor däremot främst i flerbostadshus med hyresrätt. Det finns dock en tydlig skillnad mellan könen. För ensamstående män 65 år eller äldre utan barn och ensamstående män med barn 0–24 år var småhus oavsett upplåtelseform den vanligaste boendeformen.
Drygt hälften av de ensamstående männen med barn 0–24 år hade boendeformen småhus oavsett upplåtelseform. I motsvarande grupp för kvinnor bodde hälften av hushållen i flerbostadshus med hyresrätt. Lägst andel i boendeformen småhus oavsett upplåtelseform, 14 procent, hade gruppen ensamstående kvinnor yngre än 65 år utan barn.
Andel hushåll efter typ av hushåll och boendeform, 31 december 2021
Störst bostadsarea per person i småhus med äganderätt
Den genomsnittliga bostadsarean i Sverige vid utgången av 2021 var 42 kvadratmeter (kvm) per person vilket är oförändrat jämfört med 2020. Hushåll med boendeformen småhus med äganderätt var vid utgången av 2021 i genomsnitt störst, 2,6 personer per hushåll, samtidigt som de hade den största bostadsarean per person, 47 kvm per person. Personer boende i småhus med bostads- eller hyresrätt, bodde trängre, 41 respektive 40 kvm per person. Boende i flerbostadshus med hyresrätt hade i genomsnitt 35 kvm per person vilket var fem kvm per person mindre än för de som bodde i flerbostadshus med bostadsrätt. Minst genomsnittlig bostadsarea hade boende i specialbostad, så som studentbostäder och äldreboenden, 29 kvm per person.
Genomsnittlig bostadsarea per person och personer per hushåll efter boendeform, 31 december 2021
Ensamstående män med barn bor större än motsvarande kvinnor
Störst bostadsarea per person hade enpersonshushållen och då främst hushållstypen ensamstående 65 år eller äldre utan barn. Den genomsnittliga bostadsarean för ensamstående män 65- år utan barn var vid utgången av 2021, 80 kvm per person medan bostadsarean var något mindre för motsvarande grupp kvinnor, 78 kvm per person. Yngre ensamstående män och kvinnor utan barn hade mindre bostadsarea än de äldre vilket till största del kan förklaras av att en lägre andel bodde i småhus och en högre andel bodde i hyresrätter i flerbostadshus.
Av flerpersonshushållen hade sammanboende utan barn den största bostadsarean, 52 kvm per person. Hushållstypen ensamstående män med barn 0–24 år hade i genomsnitt 9 kvm per person större bostadsarea än ensamstående kvinnor med barn 0–24 år. Det kan till största del förklaras av att de ensamstående männen med yngre barn oftare bor i småhus medan ensamstående kvinnor med yngre barn ofta bor i hyresrätt i flerbostadshus. Även att den genomsnittliga hushållstorleken är något större för ensamstående kvinnor med barn är en del av förklaringen.
Drygt 7 av 10 sammanboende med två barn 0–24 år bor i småhus. Trots att småhus generellt har större bostadsyta än andra hustyper har dessa hushåll endast en bostadsarea på i genomsnitt 30 kvm per person. Det förklaras främst av att bostadsytan delas av fyra personer.
Bostadsarea per person var minst i Stockholms län
I genomsnitt har hushållen i Stockholms län den minsta bostadsarean per person, 37 kvm per person. Det beror på att andelen hushåll i småhus med äganderätt är lägst i landet. Småhus med äganderätt var den vanligaste boendeformen i 266 av 290 kommuner. Av de 24 kommuner där andra boendeformer var vanligast ligger 10 kommuner i Stockholms län. Lägst andel småhus med äganderätt hade Solna, Sundbyberg och Stockholm där färre än 10 procent av hushållen bodde i småhus med äganderätt. I genomsnitt hade hushållen i Kalmar län och Värmlands län den största bostadsarean, 47 kvm per person. Bland kommunerna hade hushållen i Sundbybergs kommun i genomsnitt den minsta bostadsarean, 33 kvm per person, och Ydre kommun hade den största bostadsarean, 55 kvm per person.
Stora skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund
Den 31 december 2021 hade drygt var fjärde person i befolkningen utländsk bakgrund. Det finns stora skillnader i boendet mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund. Drygt hälften av alla personer med svensk bakgrund hade boendeformen småhus med äganderätt. För personer med utländsk bakgrund var hyresrätter i flerbostadshus vanligast, 44 procent. Totalt hade 46 procent av alla personer med boendeformen flerbostadshus med hyresrätt utländsk bakgrund.
Definitioner och förklaringar
Centralt i boendestatistiken är redovisningen av personers/hushålls boendeform. De definieras utifrån uppgift om i vilken hustyp hushållet bor (småhus, flerbostadshus eller annat) tillsammans med hur hushållet förfogar över bostaden. Det vill säga om hushållet äger eller hyr bostaden.
Statistiken baseras på Registret över totalbefolkningen och uppgifter om lägenheter i SCB:s register över bostadsbeståndet.
Ett hushåll består av alla personer som är folkbokförda på samma bostad. En person kan endast vara folkbokförd i en bostad.
Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus.
Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller fler lägenheter inklusive loftgångshus.
Småhus med äganderätt avser lägenheter som ägs av fysiska personer eller dödsbon.
Äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt utgår från fastighetens ägarförhållande och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.
Hushåll i äganderätt är hushåll som bor i en bostad som ägs av en privatperson. De som är folkbokförda på bostaden är inte nödvändigtvis ägare till bostaden.
Bostadsrätt avser bostäder som ägs av bostadsrättsföreningar eller bostadsföreningar. Bostadsrätt innehåller även personer som hyr sin lägenhet av bostadsrättsförening eller hyr av bostadsrättsinnehavaren.
Flerbostadshus med hyresrätt avser lägenheter som inte är ägarlägenheter och som ägs av andra ägare än bostadsrättsföreningar.
Hushållstyp anger hushållets sammansättning. I statistiken över hushållens boende delas variabeln in i hushållstyperna Ensamboende, Ensamstående med barn, Sammanboende med eller utan barn samt Övriga hushåll med och utan barn.
Antal hushåll och individer som redovisas i statistiken över hushållens boende överensstämmer med den registerbaserade hushållsstatistiken. Däremot finns det skillnader i indelningen av hushållstyper.
Hushållstyper i registrerad hushållsstatistik jämfört med hushållstyper i statistiken över hushållens boende
| Registerbaserad hushållsstatistik | Hushållens boende |
| ensamstående utan barn | ensamstående kvinnor -64 år utan barn |
| ensamstående kvinnor 65- år utan barn | |
| ensamstående män -64 år utan barn | |
| ensamstående män 65- år utan barn | |
| ensamstående med barn 0–24 år | ensamstående kvinnor med barn 0–24 år |
| ensamstående män med barn 0–24 år | |
| ensamstående med barn 25+ år | övriga hushåll utan barn 0–24 år |
| sammanboende utan barn | sammanboende utan barn |
| sammanboende med barn 0–24 år | sammanboende med barn 0–24 år, 1 barn |
| sammanboende med barn 0–24 år, 2 barn | |
| sammanboende med barn 0–24 år, 3+ barn | |
| sammanboende med barn 25+ år | övriga hushåll utan barn 0–24 år |
| övriga hushåll utan barn | övriga hushåll utan barn 0–24 år |
| övriga hushåll med barn 0–24 år | övriga hushåll med barn 0–24 år |
| övriga hushåll med barn 25+ år | övriga hushåll utan barn 0–24 år |
Personer med utländsk bakgrund
Avser personer som är utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
Då uppgift om förälders födelseland saknas gäller följande:
- För person född i Sverige antas förälder vara inrikes född
- För utrikes född person antas förälder vara utrikes född
Nästa publiceringstillfälle
Statistik för 2022 publiceras i slutet av april 2023.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.