Livsmedel och alkoholfria drycker blev 26 procent dyrare i butikerna mellan januari 2022 och juli 2024, enligt SCB:s harmoniserade konsumentprisindex (HIKP). Prisuppgången under 2022 sticker ut i ett historiskt perspektiv. Inte sedan början av 1950-talet har matpriserna ökat så mycket på kort tid. Sedan början av 2023 har livsmedelspriserna ökat i en beskedligare takt än under 2022.

Det är inte bara i Sverige som matpriserna har ökat utan det har skett i hela Europa och i nedanstående diagram kan vi se att matpriserna i Sverige utvecklat sig ungefär som i EU i stort. Prisuppgången under 2022 berodde till stor del på olika globala störningar som bland annat leveransproblem i efterdyningarna av pandemin och kriget i Ukraina. Den försvagade kronan har samtidigt bidragit till ökade importpriser. Från januari 2022 till juni 2024 har den svenska kronan försvagats med 7 procent gentemot Riksbankens kronindex (KIX).

Matpriserna sköt i höjden 2022 men har sedan planat ut

Prisindex på livsmedel för konsumenterna (HIKP), 2019=100

Källa: Harmoniserat konsumentprisindex, HIKP (Eurostat)

 

En fråga som har diskuterats och analyserats, av såväl SCB som andra myndigheter, är om livsmedelsbranscherna har passat på att öka vinsterna samtidigt som konsumenternas köpkraft har försämrats. Förra året skrev SCB en fördjupningsartikel kring detta tema och denna artikel är en fördjupad version med uppdaterade siffror till och med första halvåret 2024. De slutsatser SCB drog förra året står sig i den nya analysen vilket i stort innebär att lönsamheten i livsmedelsbranscherna inte ökat under inflationsperioden 2022 till 2023.

SCB har studerat fyra olika livsmedelsbranscher, för att se lönsamheten i alla led från ax till limpa till konsument. Branscherna är jordbruk, jakt och fiske, tillverkning av livsmedel och alkoholfria drycker, partihandel med livsmedel och alkoholfria drycker samt dagligvaruhandel (butikerna). Nytt i denna artikel är att partihandeln har delats upp så att det även är möjligt att följa dagligvaruhandelns huvudsakliga grossister. I partihandeln ingår förutom dagligvaruhandelns grossister även grossister till restauranger.

Lönsamhet kan mätas på olika sätt

Det finns olika sätt att mäta lönsamheten i en bransch, i denna artikel studeras främst rörelseresultatet och rörelsemarginalen. Rörelsemarginalen beräknas genom att ta rörelseresultatet som andel av rörelseintäkterna.

 

Skillnaden mot den artikel som SCB skrev för ett år sedan om livsmedelsbranschernas lönsamhet är att rörelseresultatet nu även inkluderar avskrivningar. Det leder till bättre jämförbarhet mellan branscher. Inte minst påverkar det jordbrukets rörelseresultat då branschen har mycket större investeringar än övriga livsmedelsbranscher och som därmed får större avskrivningar. Rörelseresultatet efter avskrivningar ska täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst. Ett alternativt mått hade varit att titta på resultatet efter finansiella poster, men där har SCB idag ingen bra data i den kortperiodiska kvartalsstatistiken.

Det kan även vara värt att lyfta fram att vi i denna artikel estimerat en arbetskostnad för jordbrukets enskilda näringsidkare, som normalt inte tar ut så mycket i lön utan snarare lever på vinsterna i företaget. Även detta görs för att få en bättre jämförbarhet med de övriga branscherna. Jämförelser mellan branscher bör dock tolkas med viss försiktighet och det gäller särskilt jordbruket. I tabellen senare i artikeln visas även rörelsemarginaler för jordbruket utan justering för arbetskostnaden.

Det bör dessutom poängteras att rörelsemarginalen inte är det enda relevanta måttet för att beskriva lönsamheten. Företag och branscher kan till exempel öka rörelseresultaten när rörelseintäkterna ökar, även om rörelsemarginalen hålls oförändrad eller minskar.

 

Lägre rörelsemarginal inom livsmedelsbranscherna

Livsmedelsbranscherna hade en rörelsemarginal på 2,0 procent under 2023 vilket var en försämring mot 2022 och något lägre än genomsnittet under perioden 2012–2021. Första halvåret 2024 hade livsmedelsbranscherna en rörelsemarginal på 1,1 procent vilket var lägre än både första halvåret 2022 och 2023.

1,1 %

Rörelsemarginal i livsmedelsbranscherna första halvåret 2024

Livsmedelsindustrin har haft en svag lönsamhet sedan konsumentpriserna för livsmedel började stiga. Inom dagligvaruhandeln har marginalen sjunkit något jämfört med genomsnittet under 2012–2021. Anledningen till att denna genomsnittsperiod har valts är att dagligvaruhandelns grossister inte går att särredovisa tidigare. I nästa avsnitt finns data tillbaka 2008.

Dagligvaruhandels marginaler minskade under 2023

Rörelsemarginal i de olika livsmedelsbranscherna, procent

 

	Medel 2012-2021	2022	2023	2024H1
Jordbruk, jakt och fiske	-0,4	2,9	1,3	-4,2
Jordbruk, jakt och fiske (ej justerat) *	13,8	16,5	17,4	12,8
Livsmedelsindustri	3,3	-0,1	-0,4	0,0
Partihandel	2,5	3,0	3,2	1,9
- varav dagligvaruhandelns grossister	2,6	1,9	2,0	2,4
Dagligvaruhandel	2,8	2,7	2,4	2,5
Livsmedelsbranscherna totalt	2,4	2,2	2,0	1,1
Dagligvaruhandel + grossister	2,7	2,4	2,2	2,5

Källa: Företagens ekonomi, bokslutsberäkningar och Ekonomisk statistik på kvartal (SCB)

*Utan estimat för arbetskostnaden för de enskilda näringsidkarna inom jordbruk, jakt och fiske

Siffrorna visar att prisökningarna på livsmedel inte har lett till ökade rörelsemarginaler för livsmedelsbranscherna under åren 2022 till 2024.

Diagrammet nedan visar livsmedelsbranschernas rörelsemarginaler uppdelat på halvår för perioderna då matpriserna ökade kraftigt. Det går inte heller här att se att livsmedelsbranscherna totalt sett har ökat sin rörelsemarginal under denna period. Fördelat på bransch är det inga större förändringar under perioden för partihandeln eller dagligvaruhandeln. Livsmedelsindustrin hade väldigt små marginaler under 2022 till och med första halvåret 2024. För jordbruk, jakt och fiske har marginalerna varierat stort under perioden.  

Lägre lönsamhet inom livsmedelsbranscherna 2024

Rörelsemarginal inom livsmedelsbranscherna, procent

Källa: Företagens ekonomi, Ekonomisk statistik på kvartal och bokslutsberäkningar (SCB)

Rörelseintäkter och kostnader steg kraftigt 2022

För att få en bild av livsmedelsbranschernas utveckling över en längre tidsperiod används undersökningen Företagens ekonomi som innehåller jämförbara årsuppgifter för åren 2008–2022. I diagrammen har även data för 2023 tagits med vilka är preliminära men som bygger på data från i stort sett samtliga företags bokslut.

Både rörelseintäkterna och rörelsekostnaderna inom livsmedelsbranscherna ökade i en jämn takt under perioden 2008–2021. Under 2022 hände något då båda steg kraftigt. Uppgången förklaras främst av de stigande priserna.  

Intäkterna och kostnaderna har utvecklats på samma sätt

Rörelseintäkter och rörelsekostnader för livsmedelsbranscherna, miljarder kronor 

Källa: Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

Generellt låga marginaler i livsmedelsbranscherna

Den genomsnittliga rörelsemarginalen i näringslivet har under de senaste femton åren uppgått till 5,1 procent. Rörelsemarginalen inom livsmedelsbranscherna är betydligt lägre och har under samma period endast uppgått till i genomsnitt 2,2 procent.

Rörelsemarginalen inom livsmedelsbranscherna förbättrades under 2020 och 2021. Dessa år präglades av pandemin då fler jobbade och studerade hemifrån än tidigare år och därmed köpte mer mat i butik, när skolor och lunchrestauranger tappade sina gäster. Dagligvarubutikerna utökade även hemkörning av matvaror under denna period. Under 2022 då livsmedelspriserna steg kraftigt sjönk både rörelsemarginalen och rörelseresultatet tillbaka. Nedgången fortsatte under 2023 och första halvåret 2024. 

Lägre rörelseresultat och marginal sedan livsmedelspriserna började öka

Rörelseresultat efter avskrivningar i miljarder kronor (vänster) och rörelsemarginal i procent (höger) inom livsmedelsbranscherna totalt. För åren 2022–2024 har rörelseresultatet delats upp på första halvåret (mörkblå ) och andra halvåret (ljusblå )

Källa: Företagens ekonomi, Ekonomisk statistik på kvartal och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

Jordbruk, jakt och fiske har lägre rörelseresultat under hela tidsperioden än de andra undersökta branscherna efter att arbetskostnaden för enskilda näringsidkare inkluderats. Under många perioder blir till och med rörelseresultatet negativt. Vidare kan vi se att rörelseresultatet inom livsmedelsindustrin låg nära noll under 2022 och 2023. Livsmedelsindustrin är beroende av import som i sin tur är beroende av växelkursen. Eftersom kronan försvagats har rörelsekostnaderna för tillverkningsindustrin ökat. Rörelseresultaten för dagligvaruhandeln har varit relativt konstanta över tid med en viss uppgång under pandemiåren och en nedgång under inflationsåren 2022 och 2023. För partihandeln har rörelseresultatet ökat under 2023.

Högst rörelseresultat inom partihandeln 2023

Rörelseresultat efter avskrivningar, miljarder kronor

Källa: Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

Då det gäller rörelsemarginalen varierar den något mellan branscher och över tid. Lägst rörelsemarginal har jordbruk, jakt och fiske där marginalen varit negativ i många år. I samband med finanskrisen 2008–2009 var rörelsemarginalen särskilt svag. Observera att jämförelse mellan branscher bör göras med försiktighet och det gäller särskilt för jordbruket.

Livsmedelsindustrins marginaler sjönk både 2022 och 2023

Rörelsemarginal efter avskrivningar inom livsmedelsbranscherna, procent

Källa: Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

Livsmedelsindustrins marginaler sjönk kraftigt då matpriserna började stiga 2022 och låg kvar på en låg nivå under 2023. Parti- och dagligvaruhandel har haft en relativt konstant rörelsemarginal under den studerade tidsperioden. Dagligvaruhandelns rörelsemarginaler steg 2020 och 2021 men har sedan sjunkit tillbaka till tidigare nivå 2022 och 2023.

Minskat rörelseresultat för dagligvaruhandeln och dess grossister

I detta avsnitt studeras dagligvaruhandeln och dess huvudsakliga grossister. Det främsta skälet till detta är att partihandeln för livsmedel inte enbart består av dagligvaruhandelns grossister. Den innehåller även grossister till restauranger. Som tabellen med rörelsemarginaler visade var partihandelns rörelsemarginaler drygt en procentenhet högre under 2022 och 2023 än rörelsemarginalen för dagligvaruhandels grossister.  

De totala rörelseintäkterna för dagligvaruhandeln och dess grossister uppgick till 557 miljarder kronor 2023. Detta var en ökning med 15,1 procent sedan 2021. Ökningen under perioden förklaras främst av prisökningar eftersom försäljningsvolymen utvecklats svagt under 2022 och 2023. De totala rörelsekostnaderna uppgick till 545 miljarder kronor vilket var en ökning med 16,2 procent sedan 2021. Kostnaderna för dagligvaruhandeln och dess grossister har alltså ökat mer än intäkterna under inflationsperioden vilket gör att rörelseresultatet minskat med 18,4 procent mellan 2021 och 2023. 

 

För livsmedelsbranscherna totalt sett ökade intäkterna med 18,5 procent och kostnaderna med 19,5 procent mellan 2021 och 2023.

”Dagligvaruhandelns rörelsemarginaler steg 2020 och 2021 men har sedan sjunkit tillbaka till tidigare nivå 2022 och 2023”

Rörelsekostnaderna ökade mer än rörelseintäkterna

Resultaträkning för dagligvaruhandeln och dess grossister. Rörelseresultat, miljarder kronor, löpande priser och rörelsemarginal i procent

	2021	2022	2023	Utveckling 2023/2021 (procent)
Rörelseintäkter	484	520	557	15,1
Rörelsekostnader	469	508	545	16,2
Rörelseresultat efter avskrivningar (mdr kr)	15	12	12	-18,6
Rörelsemarginal (procent)	3,2	2,4	2,2
Bruttovinst	112	116	121	8,3
Bruttovinstmarginal	23,2	22,4	21,8

Källa: Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

 

I nedanstående diagram studerar vi bruttovinsten tillsammans med övriga kostnader och rörelseresultat för dagligvaruhandeln. Övriga kostnader består av personalkostnader, övriga rörelsekostnader och avskrivningar. Handelsvarukostnaderna ingår i bruttovinsten.

Stigande bruttovinst men sjunkande rörelseresultat för butikerna

Bruttovinst, övriga kostnader samt rörelseresultat i miljarder kronor inom dagligvaruhandeln

Källa: Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

 

Bruttovinsten inom dagligvaruhandeln ökade stadigt mellan 2012 och 2023. Men det gjorde även övriga kostnader vilket ledde till att rörelseresultatet ökade från 5 till 11 miljarder mellan 2012 och 2021 för att sedan sjunka tillbaka under åren 2022 och 2023. Bilden är i stort sett identisk för dagligvaruhandelns grossister men med andra nivåer. Slutsatsen är att dagligvaruhandeln och dess huvudsakliga grossister inte har förbättrat lönsamheten, mätt som rörelseresultat, trots ökade bruttovinster.

Stigande bruttovinst men närmast oförändrat rörelseresultat för grossisterna

Bruttovinst, övriga kostnader samt rörelseresultat i miljarder kronor för dagligvaruhandelns grossister

Källa: Företagens ekonomi och bokslutsberäkningar för 2023 (SCB)

 

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 9 - 2024.

Ladda ner nummer 9 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv