Förändringar inom den ekonomiska företagsstatistiken
Statistiska vägval - institutionell eller funktionell statistik?
Ökad globalisering ställer nya krav på den ekonomiska statistiken
Industrins andel av den svenska ekonomin kommer att öka

2021 nr 11 (pdf)

Halvledarbristen bromsar fordonsindustrin

2021 nr 10 (pdf)

Vad ligger bakom de höga producentpriserna?

2021 nr 9 (pdf)

Återhämtning på arbetsmarknaden
Stora geografiska skillnader i arbetsmarknadsutvecklingen

2021 nr 7-8 (pdf)

Alla har en personlig inflation
Coronakrisens effekt på fondsparandet

2021 nr 6 – Tema offentlig ekonomi (pdf)

Sverige klarade EU:s krav om hållbara finanser
Över 200 miljarder i coronastöd
Ökad vårdskuld för hälso- och sjukvården

2021 nr 5 (pdf)

KPI påverkas av ändrade konsumtionsmönster under pandemin
Utdelningsstopp ökar överskottet i bytesbalansen

2021 nr 4 (pdf)

Oklar brexiteffekt på varuhandeln
Fler stora företag från 2022

2021 nr 3 (pdf)

Stabila investeringar trots pandemin
Många nya aktieägare senaste åren
AGI-data ger nya analysmöjligheter av arbetsmarknaden

2021 nr 2 (pdf)

Stora skillnader mellan olika handelsbranscher under pandemin

2021 nr 1 (pdf)

Tufft år för restaurangbranschen

2020

2020 nr 4 (pdf)

Svensk internationell konkurrenskraft under coronapandemin
Näringslivets krisbranscher
Tvära kast på arbetsmarknaden

2020 nr 3 – Tema priser (pdf)

Konsumentkorgen speglar konsumtionen över tid
Stora datamängder är den nya priskatalogen
Inflationsstatistiken behöver bli mer jämförbar mellan länder
Kvalitetsvärderingar i prisindex
Köpkraftsparitet kan liknas vid en real växelkurs
BNP i fasta priser – hur går det till?

2020 nr 2 – Tema coronapandemin (våren 2020) (pdf)

Stor effekt på hushållens kontosparande
Kraftiga nedgångar i näringslivet
Vad kan pandemin 1957–1958 säga oss idag?
Svårt att räkna KPI i coronatider
Statens krismiljarder i statistiken
Ny statistik visar stor påverkan på svensk ekonomi

2020 nr 1 (pdf)

Ny statistik från nationalräkenskaperna: BNP-indikatorn
Stora skillnader i sparande mellan hushåll
Nytt system jämnar ut kommunernas ekonomi

2019

2019 nr 4 (pdf)

Användningen av BNI i EU:s budget
Ekonomisk tillväxt och resursförbrukning
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer i nationalräkenskaperna

2019 nr 3 – Tema BNP (pdf)

Högre BNP efter översyn av tidsserien
Vad mäter BNP?
Utlandsproduktionens påverkan på BNP

2019 nr 2 (pdf)

BNP-nivån höjs preliminärt med 1 procent helåret 2015
Varför görs en allmän översyn av nationalräkenskaperna?
Företagens ekonomi beskriver utvecklingen för näringslivet
Enhetlig källa för produktionsberäkningarna

2019 nr 1 – Tema regional statistik (pdf)

Högre tillväxt i tjänstespecialiserade län
Högst disponibla inkomster i Danderyd, lägst i Lessebo
Stora regionala skillnader i klimatpåverkan
2018 – Ett händelserikt producentprisår

2018

2018 nr 4 (pdf)

Högst aktieförmögenhet i storstäder
Fortsatta problem med ohållbara offentliga finanser i EU
Ny tabell ska ge bättre överblick över pensionsskulden

2018 nr 3 (pdf)

Privata företag allt vanligare inom vård, skola och omsorg
Förändrad statistisk redovisning av public service
Volymberäkningar för offentlig produktion

2018 nr 2 – Tema miljöräkenskaperna (pdf)

Miljöräkenskaperna kopplar ihop ekonomi och miljö
Miljöskatter i Sverige och internationellt
Industriföretagens kostnader för minskad miljöpåverkan oförändrade
Utsläpp från oljeprodukter minskar
Input-Outputanalys som verktyg i miljöräkenskaperna

2018 nr 1 (pdf)

Profilering i den ekonomiska statistiken
Mot minskade skillnader mellan finansräkenskaperna och betalningsbalansen
Digitalisering och makroekonomiska mått

2017

2017 nr 4 (pdf)

Bättre konsistens i säsongrensningen till följd av mindre turbulens i ekonomin
Störst revideringar för gruv- och tillverkningsindustrin samt övrig varuproduktion
Forskning och utveckling i det statistiska systemet

2017 nr 3 (pdf)

BNP drygt 30 gånger så hög idag som år 1800
Tandvårdskostnaden per capita ökade år 2015
Minskad positiv bias i revideringarna av BNP

2017 nr 2 (pdf)

Lönerna har utvecklat sig i samma takt som bärkraften
Konjunktursvängningar och finansiellt sparande
Hushållens disponibla inkomster i nationalräkenskaperna och i inkomst- och taxeringsregistret

2017 nr 1 (pdf)

Effekter för hushållens ekonomi i statens budget för 2017
Stora IKT-investeringar inom el- och fastighetsbranschen
Multifaktorproduktivitet står för en tredjedel av tillväxten

2016

2016 nr 4 – Tema byggbranschen (pdf)

Bostadsbyggandet präglar utvecklingen i byggbranschen
Ökad internationalisering i byggbranschen
Vanligast med överskott inom ROT-branscher

2016 nr 3 (pdf)

Billigare livsmedel i södra Sverige
Ökad FoU genererar större intäkter från utlandet
Utbildning och forskning anställer flest i det civila samhället

2016 nr 2 (pdf)

Nationalförmögenheten ger en bättre bild av hushållens tillgångar
Sänkt risknivå i hushållens sparande
Ny dokumentation av nationalräkenskaperna

2016 nr 1 (pdf)

Fler asylsökande höjer BNP
Asylinvandringen skapar utmaningar för statistiken
Större BNP-effekt från produktskatterna
Tjänstesektorn i storstäderna stark drivkraft

2015

2015 nr 4 (pdf)

NR påverkas av den ökade migrationen
BNP per capita ett relevant mått vid befolkningstillväxt
Svårt att kringgå EU:s regler för sparande och skuld
Sveriges skuldkvot betydligt lägre än på 90-talet

2015 nr 3 (pdf)

Ökat tjänsteinnehåll i konsumtionen sedan 80-talet
Hushållen med högst inkomster ökade sparandet mest

2015 nr 2 (pdf)

Valutakursens påverkan på inflationen
Redovisningen av import och export av FoU påverkas av ENS 2010
Makroekonomiska obalanser i Sverige och Europeiska unionen

2015 nr 1 (pdf)

Tjänsteexporten allt viktigare för ekonomin
Valutakursens påverkan på importprisindex
Balansräkningarnas kopplingar till investeringar

2014

2014 nr 4 (pdf)

Omläggningen till ENS 2010 medför ändrad EU-avgift
Förändrad redovisning av premiepensionen

2014 nr 3 (pdf)

Anpassning av nationalräkenskaperna till ENS 2010
Ingen dramatisk nedgång av tjänstepriserrna
Nya inflationsmått från 2014

2014 nr 2 (pdf)

Uppdaterat regelverk och allmän översyn av beräkningarna höjer BNP
Uppdaterat regelverk ändrar redovisningen av nationalräkenskaperna
Vad händer i NR när FoU blir investering i ENS2010?

2014 nr 1 (pdf)

Betydande omfördelningseffekter mellan inkomstgrupper

2013

2013 nr 4 (pdf)

Ökad tydlighet och detaljeringsgrad i finansräkenskaperna med ENS 2010
Förändrad redovisning av pensioner i nationalräkenskaperna

2013 nr 3 (pdf)

Globala värdekedjor och flytt av produktion
HUKO – ny månadsindikator för hushållskonsumtion
Förändringar i nationalräkenskaperna av nya förordningen ENS 2010
Nya vikter från årsberäkningen i BNP

2013 nr 2 (pdf)

ENS 2010 ska bättre fånga den ökade globaliseringen
Nya konjunkturindikatorer på SCB

2013 nr 1 (pdf)

Regional matchning under 2012
Multifaktorproduktivitetsutvecklingen i näringslivet 1993–2012

2012

2012 nr 4 (pdf)

Nytt produktionsindex över näringslivet
Stor lagereffekt under finanskrisen

2012 nr 3 (pdf)

En indikator för kvartalsvis produktivitetsutveckling
Nytt regelverk mot ekonomiska obalanser

2012 nr 2 (pdf)

Vem använder välfärdstjänster?

2012 nr 1 (pdf)

Nationalräkenskaper och industriproduktionsindex – skillnader i teori och praktik
Skillnader mellan betalningsbalansen och NR:s utlandskonton

2011

2011 nr 4 (pdf)

Det första steget i att belysa det civila samhället
Organisationens betydelse för företaget

2011 nr 3 (pdf)

Globalisering – en process i ständig förändring
Så här påverkar en ränteförändring beräkningen av hushållens konsumtion och sparande
Ny branschindelning i nationalräkenskaperna

2011 nr 2 (pdf)

Sverige – tigerekonomi eller bara uppstuds i konjunkturen?
Störst revideringar för industrin i nationalräkenskaperna

2011 nr 1 (pdf)

Hushållens skuldsättning fortsätter att öka i snabb takt
Små länder och stora banksektorer
Egnahemsposten i KPI har justerats

2010

2010 nr 4 (pdf)

Importjusterade bidrag – en alternativ bild av BNP
Positiv bias i revideringarna av BNP
Ökade skillnader i löneutveckling mellan NR och KLP

2010 nr 3 (pdf)

Nya finanspolitiska förutsättningar

2010 nr 2 (pdf)

SCB:s nya säsongrensningsmetod ger mindre inkonsistenser

2010 nr 1 (pdf)

Svårt med säsongrensning i rådande konjunkturläge
Tjänstehandeln allt viktigare för utrikeshandeln
Utländska portföljinvesteringar påverkades märkbart under krisen

2009

2009 nr 4 (pdf)

Kraftig påverkan från finanskrisen på ekonomins balansräkningar
Lägre inkomster i företagssektorn och i offentlig sektor

2009 nr 3 (pdf)

Likviditetsbristen i banksystemet har upphört

2009 nr 2 (pdf)

Mer analys av balansräkningarna behövs
Hushållens skuldsättningsgrad mot smärtgränsen
Finansiella stockar och flöden i ett längre perspektiv
Offentliga sektorns sparande och skuld i lågkonjunktur

2009 nr 1 (pdf)

Statistiken antyder relativt väl fungerande kreditmarknad

2008

2008 nr 4 (pdf)

Bankernas balansräkningar är nästan tre gånger större än BNP
Valt inflationsmått färgar analysen
Skattekvoten sjunker i Sverige

2008 nr 3 (pdf)

Starka svängningar i driftsöverskotten
Input-Outputtabeller – ett viktigt analyshjälpmedel
Rekordomsättning på bostadsmarknaden 2007
Anpassning till förändrat näringsliv med SNI 2007

2008 nr 2 (pdf)

Olika valutakurser ger konsistensproblem
Produktivitet och konkurrens viktiga för prisutvecklingen i Norden
Klarare bild av pensionsskulden

2008 nr 1 (pdf)

Tjänstehandeln ökar på bekostnad av traditionell varuexport
De oberäkneliga lagerinvesteringarna
Den finansiella kreditoron och värdet av FISIM
Högre inflationstakt

2007

2007 nr 4 (pdf)

Nytt index för tjänsteproduktion
BNP från inkomstsidan – ett annat sätt att räkna

2007 nr 3 (pdf)

Bättre kvalitet på tidsserierna med reviderade nationalräkenskaper
Ny redovisning av export och import
Vändning i utvecklingen av terms of trade

2007 nr 2 (pdf)

Offentliga sektorns långsiktiga utveckling
Offentliga sektorns tillgångar och skulder
God offentlig ekonomi i de nordiska länderna
Nämnden för konsumentprisindex tänker nytt i egnahemsfrågan

Om ni vill läsa tidigare nummer än 2007 nr 2 kan ni skicka ett mail till ekstat@scb.se.

2007

2007 nr 1

Saldomål och skuldstabilitet i offentliga finanserna
Ny statistisk bild av det offentliga sparandet
Köpkraftsparitetsindex – olika användningsområden och begränsningar
Bruttoregionprodukten - bättre mått på regional tillväxt

2006

2006 nr 4

Ger investeringar i kunskap en tillväxtbonus?
Nya metoder för volymberäkning av offentlig produktion
Bättre möjligheter att följa tjänstenäringarna
Handelns produktion och dess fastprisberäkning
PPM-flytt ändrar bilden av sparandet

2006 nr 3

Kalenderkorrigering i NR
Penningmängdens innehåll och betydelse

2006 nr 2

Huspriserna har störst effekt på hushållens konsumtion
Förändringsmåtten är ibland svårtolkade
Sveriges tillväxt i ett EU-perspektiv
Avstämning av nationalräkenskaperna
Arbetslöshet – ett vidsträckt begrepp

2006 nr 1

Exporten viktig för tillväxten
Hushållskonsumtionens utveckling över tid
Prismätningsmetoden förklarar inte produktivitetstillväxten
BNP-tillväxten och miljön

2005

2005 nr 4

Sveriges utlandsberoende ofta underskattat
Olika metoder för fastprisberäkning orsak till skillnader i statistiken

2005 nr 3

Ny metod att beräkna banktjänster höjer bruttonationalprodukten
Omsättningsstatistiken är en av flera källor till hushållens konsumtion
Stormen Gudrun lämnade synliga spår efter sig i ekonomin

2005 nr 2

Den dolda ekonomin
Försöksberäkningar av illegala aktiviteter

2005 nr 1

Säsongmönster i KPI
Nya metoder för beräkning av IPI

2004

2004 nr 4

Metodändringar i konsumentprisindex
Revideringar och säsongrensning
Arbetsmarknaden i ekonomins olika faser

2004 nr 3

Vad betyder de stora bytesbalansöverskotten för den svenska ekonomin?

2004 nr 2

Kalendereffekter på BNP
Jämförelse av konjunkturindikatorer

2004 nr 1

Timlöneutvecklingen 2000–2003
BNI säger mer om en nations konsumtionsmöjligheter än BNP