Till innehåll på sidan

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv

Innehåll i tidigare nummer.

2021

2021 nr 7-8 (pdf)

Alla har en personlig inflation
Coronakrisens effekt på fondsparandet

2021 nr 6 – Tema offentlig ekonomi (pdf)

Sverige klarade EU:s krav om hållbara finanser
Över 200 miljarder i coronastöd
Ökad vårdskuld för hälso- och sjukvården

2021 nr 5 (pdf)

KPI påverkas av ändrade konsumtionsmönster under pandemin
Utdelningsstopp ökar överskottet i bytesbalansen

2021 nr 4 (pdf)

Oklar brexiteffekt på varuhandeln
Fler stora företag från 2022

2021 nr 3 (pdf)

Stabila investeringar trots pandemin
Många nya aktieägare senaste åren
AGI-data ger nya analysmöjligheter av arbetsmarknaden

2021 nr 2 (pdf)

Stora skillnader mellan olika handelsbranscher under pandemin

2021 nr 1 (pdf)

Tufft år för restaurangbranschen

2020

2020 nr 4 (pdf)

Svensk internationell konkurrenskraft under coronapandemin
Näringslivets krisbranscher
Tvära kast på arbetsmarknaden

2020 nr 3 – Tema priser (pdf)

Konsumentkorgen speglar konsumtionen över tid
Stora datamängder är den nya priskatalogen
Inflationsstatistiken behöver bli mer jämförbar mellan länder
Kvalitetsvärderingar i prisindex
Köpkraftsparitet kan liknas vid en real växelkurs
BNP i fasta priser – hur går det till?

2020 nr 2 – Tema coronapandemin (våren 2020) (pdf)

Stor effekt på hushållens kontosparande
Kraftiga nedgångar i näringslivet
Vad kan pandemin 1957–1958 säga oss idag?
Svårt att räkna KPI i coronatider
Statens krismiljarder i statistiken
Ny statistik visar stor påverkan på svensk ekonomi

2020 nr 1 (pdf)

Ny statistik från nationalräkenskaperna: BNP-indikatorn
Stora skillnader i sparande mellan hushåll
Nytt system jämnar ut kommunernas ekonomi

2019

2019 nr 4 (pdf)

Användningen av BNI i EU:s budget
Ekonomisk tillväxt och resursförbrukning
Hushållens icke-vinstdrivande organisationer i nationalräkenskaperna

2019 nr 3 – Tema BNP (pdf)

Högre BNP efter översyn av tidsserien
Vad mäter BNP?
Utlandsproduktionens påverkan på BNP

2019 nr 2 (pdf)

BNP-nivån höjs preliminärt med 1 procent helåret 2015
Varför görs en allmän översyn av nationalräkenskaperna?
Företagens ekonomi beskriver utvecklingen för näringslivet
Enhetlig källa för produktionsberäkningarna

2019 nr 1 – Tema regional statistik (pdf)

Högre tillväxt i tjänstespecialiserade län
Högst disponibla inkomster i Danderyd, lägst i Lessebo
Stora regionala skillnader i klimatpåverkan
2018 – Ett händelserikt producentprisår

2018

2018 nr 4 (pdf)

Högst aktieförmögenhet i storstäder
Fortsatta problem med ohållbara offentliga finanser i EU
Ny tabell ska ge bättre överblick över pensionsskulden

2018 nr 3 (pdf)

Privata företag allt vanligare inom vård, skola och omsorg
Förändrad statistisk redovisning av public service
Volymberäkningar för offentlig produktion

2018 nr 2 – Tema miljöräkenskaperna (pdf)

Miljöräkenskaperna kopplar ihop ekonomi och miljö
Miljöskatter i Sverige och internationellt
Industriföretagens kostnader för minskad miljöpåverkan oförändrade
Utsläpp från oljeprodukter minskar
Input-Outputanalys som verktyg i miljöräkenskaperna

2018 nr 1 (pdf)

Profilering i den ekonomiska statistiken
Mot minskade skillnader mellan finansräkenskaperna och betalningsbalansen
Digitalisering och makroekonomiska mått

2017

2017 nr 4 (pdf)

Bättre konsistens i säsongrensningen till följd av mindre turbulens i ekonomin
Störst revideringar för gruv- och tillverkningsindustrin samt övrig varuproduktion
Forskning och utveckling i det statistiska systemet

2017 nr 3 (pdf)

BNP drygt 30 gånger så hög idag som år 1800
Tandvårdskostnaden per capita ökade år 2015
Minskad positiv bias i revideringarna av BNP

2017 nr 2 (pdf)

Lönerna har utvecklat sig i samma takt som bärkraften
Konjunktursvängningar och finansiellt sparande
Hushållens disponibla inkomster i nationalräkenskaperna och i inkomst- och taxeringsregistret

2017 nr 1 (pdf)

Effekter för hushållens ekonomi i statens budget för 2017
Stora IKT-investeringar inom el- och fastighetsbranschen
Multifaktorproduktivitet står för en tredjedel av tillväxten

2016

2016 nr 4 – Tema byggbranschen (pdf)

Bostadsbyggandet präglar utvecklingen i  byggbranschen
Ökad internationalisering i byggbranschen
Vanligast med överskott inom ROT-branscher

2016 nr 3 (pdf)

Billigare livsmedel i södra Sverige
Ökad FoU genererar större intäkter från utlandet
Utbildning och forskning anställer flest i det civila samhället

2016 nr 2 (pdf)

Nationalförmögenheten ger en bättre bild av hushållens tillgångar
Sänkt risknivå i hushållens sparande
Ny dokumentation av nationalräkenskaperna

2016 nr 1 (pdf)

Fler asylsökande höjer BNP
Asylinvandringen skapar utmaningar för statistiken
Större BNP-effekt från produktskatterna
Tjänstesektorn i storstäderna stark drivkraft

2015

2015 nr 4 (pdf)

NR påverkas av den ökade migrationen
BNP per capita ett relevant mått vid befolkningstillväxt
Svårt att kringgå EU:s regler för sparande och skuld
Sveriges skuldkvot betydligt lägre än på 90-talet

2015 nr 3 (pdf)

Ökat tjänsteinnehåll i konsumtionen sedan 80-talet
Hushållen med högst inkomster ökade sparandet mest

2015 nr 2 (pdf)

Valutakursens påverkan på inflationen
Redovisningen av import och export av FoU påverkas av ENS 2010
Makroekonomiska obalanser i Sverige och Europeiska unionen

2015 nr 1 (pdf)

Tjänsteexporten allt viktigare för ekonomin
Valutakursens påverkan på importprisindex
Balansräkningarnas kopplingar till investeringar

2014

2014 nr 4 (pdf)

Omläggningen till ENS 2010 medför ändrad EU-avgift
Förändrad redovisning av premiepensionen

2014 nr 3 (pdf)

Anpassning av nationalräkenskaperna till ENS 2010
Ingen dramatisk nedgång av tjänstepriserrna
Nya inflationsmått från 2014

2014 nr 2 (pdf)

Uppdaterat regelverk och allmän översyn av beräkningarna höjer BNP
Uppdaterat regelverk ändrar redovisningen av nationalräkenskaperna
Vad händer i NR när FoU blir investering i ENS2010?

2014 nr 1 (pdf)

Betydande omfördelningseffekter mellan inkomstgrupper

2013

2013 nr 4 (pdf)

Ökad tydlighet och detaljeringsgrad i finansräkenskaperna med ENS 2010
Förändrad redovisning av pensioner i nationalräkenskaperna

2013 nr 3 (pdf)

Globala värdekedjor och flytt av produktion
HUKO – ny månadsindikator för hushållskonsumtion
Förändringar i nationalräkenskaperna av nya förordningen ENS 2010
Nya vikter från årsberäkningen i BNP

2013 nr 2 (pdf)

ENS 2010 ska bättre fånga den ökade globaliseringen
Nya konjunkturindikatorer på SCB

2013 nr 1 (pdf)

Regional matchning under 2012
Multifaktorproduktivitetsutvecklingen i näringslivet 1993–2012

2012

2012 nr 4 (pdf)

Nytt produktionsindex över näringslivet
Stor lagereffekt under finanskrisen

2012 nr 3 (pdf)

En indikator för kvartalsvis produktivitetsutveckling
Nytt regelverk mot ekonomiska obalanser

2012 nr 2 (pdf)

Vem använder välfärdstjänster?

2012 nr 1 (pdf)

Nationalräkenskaper och industriproduktionsindex – skillnader i teori och praktik
Skillnader mellan betalningsbalansen och NR:s utlandskonton

2011

2011 nr 4 (pdf)

Det första steget i att belysa det civila samhället
Organisationens betydelse för företaget

2011 nr 3 (pdf)

Globalisering – en process i ständig förändring
Så här påverkar en ränteförändring beräkningen av hushållens konsumtion och sparande
Ny branschindelning i nationalräkenskaperna

2011 nr 2 (pdf)

Sverige – tigerekonomi eller bara uppstuds i konjunkturen?
Störst revideringar för industrin i nationalräkenskaperna

2011 nr 1 (pdf)

Hushållens skuldsättning fortsätter att öka i snabb takt
Små länder och stora banksektorer
Egnahemsposten i KPI har justerats

2010

2010 nr 4 (pdf)

Importjusterade bidrag – en alternativ bild av BNP
Positiv bias i revideringarna av BNP
Ökade skillnader i löneutveckling mellan NR och KLP

2010 nr 3 (pdf)

Nya finanspolitiska förutsättningar

2010 nr 2 (pdf)

SCB:s nya säsongrensningsmetod ger mindre inkonsistenser

2010 nr 1 (pdf)

Svårt med säsongrensning i rådande konjunkturläge
Tjänstehandeln allt viktigare för utrikeshandeln
Utländska portföljinvesteringar påverkades märkbart under krisen

2009

2009 nr 4 (pdf)

Kraftig påverkan från finanskrisen på ekonomins balansräkningar
Lägre inkomster i företagssektorn och i offentlig sektor

2009 nr 3 (pdf)

Likviditetsbristen i banksystemet har upphört

2009 nr 2 (pdf)

Mer analys av balansräkningarna behövs
Hushållens skuldsättningsgrad mot smärtgränsen
Finansiella stockar och flöden i ett längre perspektiv
Offentliga sektorns sparande och skuld i lågkonjunktur

2009 nr 1 (pdf)

Statistiken antyder relativt väl fungerande kreditmarknad

2008

2008 nr 4 (pdf)

Bankernas balansräkningar är nästan tre gånger större än BNP
Valt inflationsmått färgar analysen
Skattekvoten sjunker i Sverige

2008 nr 3 (pdf)

Starka svängningar i driftsöverskotten
Input-Outputtabeller – ett viktigt analyshjälpmedel
Rekordomsättning på bostadsmarknaden 2007
Anpassning till förändrat näringsliv med SNI 2007

2008 nr 2 (pdf)

Olika valutakurser ger konsistensproblem
Produktivitet och konkurrens viktiga för prisutvecklingen i Norden
Klarare bild av pensionsskulden

2008 nr 1 (pdf)

Tjänstehandeln ökar på bekostnad av traditionell varuexport
De oberäkneliga lagerinvesteringarna
Den finansiella kreditoron och värdet av FISIM
Högre inflationstakt

2007

2007 nr 4 (pdf)

Nytt index för tjänsteproduktion
BNP från inkomstsidan – ett annat sätt att räkna

2007 nr 3 (pdf)

Bättre kvalitet på tidsserierna med reviderade nationalräkenskaper
Ny redovisning av export och import
Vändning i utvecklingen av terms of trade

2007 nr 2 (pdf)

Offentliga sektorns långsiktiga utveckling
Offentliga sektorns tillgångar och skulder
God offentlig ekonomi i de nordiska länderna
Nämnden för konsumentprisindex tänker nytt i egnahemsfrågan

 

Om ni vill läsa tidigare nummer än 2007 nr 2 kan ni skicka ett mail till ekstat@scb.se.

 

2007

2007 nr 1

Saldomål och skuldstabilitet i offentliga finanserna
Ny statistisk bild av det offentliga sparandet
Köpkraftsparitetsindex – olika användningsområden och begränsningar
Bruttoregionprodukten - bättre mått på regional tillväxt

2006

2006 nr 4 

Ger investeringar i kunskap en tillväxtbonus?
Nya metoder för volymberäkning av offentlig produktion
Bättre möjligheter att följa tjänstenäringarna
Handelns produktion och dess fastprisberäkning
PPM-flytt ändrar bilden av sparandet

2006 nr 3 

Kalenderkorrigering i NR
Penningmängdens innehåll och betydelse

2006 nr 2 

Huspriserna har störst effekt på hushållens konsumtion
Förändringsmåtten är ibland svårtolkade
Sveriges tillväxt i ett EU-perspektiv
Avstämning av nationalräkenskaperna
Arbetslöshet – ett vidsträckt begrepp

2006 nr 1 

Exporten viktig för tillväxten
Hushållskonsumtionens utveckling över tid
Prismätningsmetoden förklarar inte produktivitetstillväxten
BNP-tillväxten och miljön

2005

2005 nr 4 

Sveriges utlandsberoende ofta underskattat
Olika metoder för fastprisberäkning orsak till skillnader i statistiken

2005 nr 3 

Ny metod att beräkna banktjänster höjer bruttonationalprodukten
Omsättningsstatistiken är en av flera källor till hushållens konsumtion
Stormen Gudrun lämnade synliga spår efter sig i ekonomin

2005 nr 2 

Den dolda ekonomin
Försöksberäkningar av illegala aktiviteter

2005 nr 1 

Säsongmönster i KPI
Nya metoder för beräkning av IPI 

2004

2004 nr 4 

Metodändringar i konsumentprisindex
Revideringar och säsongrensning
Arbetsmarknaden i ekonomins olika faser

2004 nr 3 

Vad betyder de stora bytesbalansöverskotten för den svenska ekonomin?

2004 nr 2 

Kalendereffekter på BNP
Jämförelse av konjunkturindikatorer

2004 nr 1 

Timlöneutvecklingen 2000–2003
BNI säger mer om en nations konsumtionsmöjligheter än BNP