Den ryska invasionen av Ukraina är förmodligen den allvarligaste säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde sedan andra världskriget och har skapat en stor osäkerhet i världsekonomin. De ekonomiska effekterna för Sverige är dock i dagsläget begränsade. För både Sverige och världsekonomin i sin helhet kan konsekvenserna däremot bli mycket stora om kriget blir utdraget.

Ryssland är betydligt större än Ukraina men ändå en relativt liten ekonomi globalt sett och utgjorde knappt 2 procent av världens BNP år 2021 enligt Världsbanken. Deras viktigaste exportvaror är olja och gas, där de står för ungefär en tiondel av världsproduktionen.  

Svenska företag har affärsrelationer med både Ryssland och Ukraina som påverkats i hög grad av den ryska invasionen. Det påverkar exempelvis svenska dotterbolag som är närvarande på de lokala marknaderna i Ryssland och Ukraina. Det påverkar även den svenska internationella handeln med varor och tjänster med länderna, alltså genom export och import.

Ambitionen med denna artikel är att belysa i hur stor utsträckning det svenska näringslivet är exponerat gentemot Ryssland och Ukraina samt visa hur ländernas import och export mot Sverige ser ut. Artikeln visar först och främst hur stor utrikeshandeln med varor och tjänster med dessa länder varit de senaste åren, samt vilka varor och tjänster som handlas mest. I artikelns avslutande del visas hur stor verksamhet svenska dotterbolag har i dessa länder.

Något som kan vara värt att poängtera är att statistiken för de olika delarna inte avser samma tidsperiod. Statistiken för utrikeshandel med varor finns tillgänglig till och med 2021, utrikeshandel med tjänster finns till och med 2020 (där används OECD som källa) och svenska internationella koncerner finns till och med 2019.

Svensk ekonomi allt mindre exponerad gentemot Ryssland

De direkta effekterna av en begränsad handel med Ryssland beräknas vara relativt små för svensk ekonomi. Sveriges handel med Ryssland utgör dessutom en allt mindre andel av Sveriges totala utrikeshandel.

Händelseutvecklingen i Ukraina kommer med största sannolikhet innebära att svenska företag minskar sin exponering ytterligare mot den ryska marknaden. Rysslands betydelse som handelspartner till Sverige har minskat stadigt de senaste åren. Bara sedan 2014, då Ryssland annekterade Krim, har handeln halverats. Framför allt är det importen av fossila bränslen, exempelvis råolja, som har minskat. År 2018 importerade vi råolja för över 29 miljarder kronor från Ryssland. År 2021 hade importen fallit till 7 miljarder kronor i löpande priser, det är en minskning med 76 procent.

Mätt som andel av Sveriges varuimport från Europa har Rysslands andel minskat från 6,4 procent 2012 till 1,5 procent 2021. Andelen av varuexporten har varit mer stabil och legat kring 2 procent under de senaste åren.

Ukraina är en liten handelspartner

Ukraina är en mindre handelspartner för Sverige än vad Ryssland är. Landets andel av Sveriges varuhandel med Europa har legat förhållandevis stabilt på några tiondels procent under senare år. Varuexporten till Ukraina uppgick år 2021 till 5 miljarder kronor, vilket var 0,4 procent av Sveriges varuexport till Europa. Vi exporterade bland annat verkstadsprodukter till Ukraina. Sverige köpte år 2021 varor från Ukraina för 1 miljard kronor. Detta utgjorde endast 0,1 procent av den totala varuimporten från Europa.

Det kan jämföras med Sveriges största handelspartners Norge och Tyskland. Varuexporten till Norge uppgick i fjol till 175 miljarder och varuimporten till 172 miljarder. För Tyskland var motsvarande siffror 171 miljarder för varuexporten och 274 miljarder för varuimporten.  

Importen från Ryssland har minskat i betydelse det senaste decenniet

Andel export och import av varor, uttryckt i procent av totala varuexporten till och varuimporten från Europa, löpande priser

Källa: Utrikeshandel med varor (SCB)

1,5 %
Andel av Sveriges varuimport som kom från Ryssland 2021

Tjänstehandeln ännu mer begränsad

Sverige har även tjänstehandel med Ryssland och Ukraina. Den är dock betydligt mindre än varuhandeln. Under 2020 var det 27 respektive 7 procent av vår totala export till Ryssland respektive Ukraina som utgjordes av tjänster. På importsidan utgjorde tjänsteandelarna 20 respektive 40 procent.

Exporten av tjänster till Ryssland mer betydande än importen

Andel export och import av tjänster, uttryckt i procent av totala tjänsteexporten till och tjänsteimporten från Europa, löpande priser

Källa: OECD

Ländernas andelar av tjänstehandeln med Europa har inte rört sig nämnvärt de senaste åren. För Ryssland har exporten haft en andel kring 1,5 procent och importen har legat kring 0,7 procent. För Ukraina har andelarna varit ännu mindre, även om tjänsteimporten gick upp något 2020.

Sverige exporterar framför allt fordon och maskiner till både Ryssland och Ukraina

Sveriges export till Ryssland består till stor del av fordonsprodukter, övriga maskiner och andra bearbetade verkstadsprodukter. Andelen för dessa produkter uppgick till 59 procent av vår varuexport till Ryssland år 2021. Kunskapsintensiva exportprodukter som är viktiga för det svenska näringslivet konkurrenskraft som läkemedel och andra farmaceutiska produkter exporteras också till Ryssland och värdet motsvarar 7 procent av Sveriges varuexport till Ryssland. Läkemedel och andra farmaceutiska produkter ingår i gruppen kemiska produkter som totalt hade en exportandel på 20 procent 2021. Sveriges import består i hög grad av energiprodukter som olja, petroleum och gas. 2021 stod dessa produkter för 62 procent av vår import från Ryssland.

Import- och exportandel, partnerland Ryssland

Sveriges handel med varor år 2021, klassificering av varor enligt SITC

Källa: Utrikeshandel med varor (SCB)

När det gäller handelsutbytet med Ukraina är bilden delvis en annan. Den övervägande andelen av varuexporten utgörs, precis som till Ryssland, främst av verkstadstekniska produkter såsom maskiner och fordon. Mer specifikt består exporten till Ukraina till stor del av kärnreaktorer och delar till generatorer. Även varuimporten från Ukraina utgörs till stor del av gruppen maskiner och fordon. Exempel på produkter är containers och vätskebehållare avsedda för transportändamål. Mer unikt för Ukraina är trävaror eller kork som representerade 12 procent av varuimporten 2021.

Import- och exportandel, partnerland Ukraina

Sveriges handel med varor år 2021, klassificering av varor enligt SITC

Källa: Utrikeshandel med varor (SCB)

Tjänstehandeln med Ryssland handlar främst om affärstjänster

För att få en heltäckande bild av handelsutbytet mellan Ryssland å ena sidan och Ukraina å den andra kompletteras analysen med statistik över utrikeshandeln med tjänster. För tjänstehandeln domineras både importen och exporten av tjänster från och till Ryssland av kunskapsintensiva tjänster. Tjänstegruppen ”Övriga affärstjänster” utgjorde 67 procent av importen respektive 42 procent av exporten av tjänster 2020. Främst ingår här reklam- och marknadsföringstjänster och konsulttjänster avseende företagsorganisation och styrning. Datakonsulttjänster representerar också en betydande andel av tjänsteexporten till Ryssland. År 2020 utgjorde denna tjänstegrupp 29 procent av den totala svenska tjänsteexporten till Ryssland.

På grund av sekretess och ett begränsat urval som medför större osäkerhet i skattningarna visas inte fördelningen av tjänsteslagen för Ukraina i denna analys. Enligt egna bearbetningar av utrikeshandelsstatistiken har vi kunnat visa på att tjänstehandeln med Ukraina är mer koncentrerad till datatjänster, men i små volymer. Här ingår således tjänster som telekommunikation, överföring via tele-, datanät och satellittjänster. Tjänsterna telekommunikation och kommunikationstjänster är även viktiga för vår import av tjänster från Ukraina, där även övriga affärstjänster utgör en stor andel.

Import- och exportandel, partnerland Ryssland

Handel med tjänster, år 2020, tjänsteslag baseras på EBOPS koder

Källa: OECD

Svenska koncernbolag i Ryssland och Ukraina har tusentals anställda

En annan aspekt av kriget är hur det påverkar svenska koncerner med verksamhet i Ryssland och Ukraina. Statistik över svenska internationella koncerner i utlandet samlas in årsvis. Senaste uppgifterna är från år 2019. Ryska och ukrainska företag med verksamhet i Sverige behandlas inte i denna artikel då de är väldigt få.

Antalet anställda har minskat i Ryssland sedan 2012

Medelantal anställda inom svenskägda dotterbolag i Ryssland och Ukraina, tusental

Källa: Svenska internationella koncerner i utlandet (SCB)

Sedan Ryssland liberaliserade sin marknad för internationella kapitalrörelser och internationellt ägande under sent 1990-tal har många svenskägda koncernföretag etablerat eller utökat produktionen på plats i Ryssland. Diagrammet visar att svenska företag i snitt hade cirka 15 500 anställda i Ryssland under perioden 2008–2019 och 6 200 anställda i Ukraina. Antalet anställda har legat relativt stabilt under perioden från finanskrisen fram till 2019 för den ukrainska avsättningsmarknaden men att antalet anställda har varierat betydligt mer i Ryssland, speciellt under perioden efter annekteringen av Krim 2014.

Som andel av samtliga anställda inom svenska multinationella koncerner i Europa var 1,6 procent anställda verksamma i Ryssland och 0,8 procent i Ukraina år 2019.

De stora förändringarna i antalet anställda utomlands enskilda år beror inte främst på att befintliga företag anställer och säger upp personal. En viktigare faktor i sammanhanget är att koncernernas inbördes struktur och ägande förändras över tid. Bolag säljs och köps upp, fusioner genomförs och vissa bolag läggs ner och försvinner då helt från statistiken.

Andel anställda i Ryssland och Ukraina

Uppdelat per branschgrupp, år 2019

Källa: Statistik över svenska internationella koncerner i utlandet (SCB och Tillväxtanalys)

År 2019 hade svenska företag 192 dotterbolag i Ryssland med 13 400 anställda. Hälften av de anställda i dotterbolagen i Ryssland arbetar inom industrin och en stor del av dem är verksamma inom pappers- och massaproduktion, stålproduktion och maskintillverkning. Dessutom sysselsätter branscherna detalj- och partihandeln en betydande andel av de anställda i svenska koncernbolag i Ryssland.

I Ukraina hade de svenska koncernbolagen 80 dotterbolag med 6 966 anställda. Här var 41 procent av de anställda verksamma inom industriproduktion, en mindre andel av de sysselsatta var verksamma inom handel och byggnation. Detta kompenseras av fler sysselsatta inom övriga tjänstenäringar såsom datakonsult-, kommunikations- och informationstjänster.

Verksamheten i Ryssland är till övervägande del koncentrerad kring produktion och försäljning till den ryska lokala marknaden. I Ukraina handlar det mer om produktion av varor och tjänster till konsumenter och företag utanför Ukraina, en form av trepartshandel.

Närvaron av svenska koncernbolag i Ryssland och Ukraina har drivits av exempelvis kostnadsfördelar och det geografiskt nära avståndet till de lokala marknaderna. Dessutom har Ryssland tidigare ansetts vara en tillväxtekonomi med snabb expansion som lockat till sig investeringar från andra länder.

Invasionen av Ukraina har dock inneburit att många utlandsägda företag har valt att minska sin verksamhet i Ryssland, eller lämna landet helt. Det beror både på de sanktioner som satts in mot Ryssland, vilket även ökat investeringsriskerna för utländska aktörer, men kanske framförallt för den moraliska aspekten av att ha verksamhet i ett krigförande land.

Fakta: Utrikeshandel med varor

Statistiken visar Sveriges utrikeshandel med varor. Varje månad publicerar SCB uppgifter om värde och kvantitet fördelade efter produkt och land. Årsdata finns till och med 2021.

SITC (The Standard International Trade Classification) är ett standardiserat sätt att klassificera varor som används i statistiken över import och export.

I diagrammen visas följande grupper:

• Livsmedel (SITC 0+1)
• Råvaror (SITC 2+4)
• Energi (SITC 3)
• Kemiska produkter (SITC 5)
• Maskiner och fordon (SITC 7)
• Övriga färdiga produkter (SITC 6+8)

Fakta: Utrikeshandel med tjänster

Huvudsyftet med statistiken är att redovisa det skattade värdet av Sveriges export och import av tjänster. Utrikeshandel med tjänster omfattar normalt sett inte varor. Det finns dock undantag där varuflöden ger upphov till tjänster. Tjänsteindelningen följer internationella standarder. Årsdata finns till och med 2020.

EBOPS (Extended Balance of Payment Service Classification) är en uppdelning av tjänstehandeln i betalningsbalansen med tjänster enligt definitionen i BPM6 manualen, efter typ av tjänster. I diagrammet visas de största tjänsteslagen för utrikeshandeln med Ryssland. Övriga delar ligger i posten Övriga tjänster.

• Transport (EBOPS 3)
• Resor (EBOPS 4)
• Tele, data och informationstjänster (EBOPS 9)
• Övriga affärstjänster (EBOPS 10)
• Personliga tjänster, kultur och rekreation (EBOPS 11)

Svenska internationella koncerner med verksamhet i andra länder

Undersökningen syftar till att belysa omfattningen och förändringen av svenska koncerners verksamhet i utlandet. Årsdata finns tillgängligt till och med 2019.

Fler artiklar inom ämnet

Sveriges ekonomi-statistiskt perspektiv nr 1 2016.

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 6 - 2022.

Ladda ner nummer 6 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv