Till innehåll på sidan

Fördjupning | Sveriges ekonomi

Nya möjligheter att mäta BNP från inkomstsidan

Senast uppdaterad: 2025-02-14

Sveriges BNP mäts idag från två håll, vad som produceras och vad som används. Resultaten vägs samman till en samlad BNP-nivå. Ny kvartalsstatistik gör det möjligt att även beräkna BNP baserat på inkomster.

Ekonomisk tillväxt definieras vanligtvis som förändringen av ett lands bruttonationalprodukt (BNP). Antingen som en förändring i värdet av de varor och tjänster som produceras eller som en förändring i värdet av de varor och tjänster som konsumeras eller på andra sätt används. Dessutom finns det ett tredje sätt, vilket är att mäta förändring i värdet av de inkomster som produktionsprocessen genererar. I teorin ska de olika beräkningarna summera till samma BNP. SCB beräknar i dagsläget BNP baserat på de två förstnämnda metoderna som i sin tur stäms av mot varandra för att landa i en officiell BNP-nivå.

I denna artikel kommer alla tre måtten att beskrivas. Bakgrunden är att det tredje måttet, BNP från inkomstsidan, nu har fått nya förutsättningar för att beräknas. Det grundar sig i att SCB under de senaste åren har arbetat intensivt med att förbättra kvaliteten i den kortperiodiska statistiken över ekonomisk tillväxt. Den nya statistikprodukten ekonomisk statistik på kvartal (ESK) gör det möjligt att beräkna inkomsterna som bruttoproduktionen i icke-finansiella bolag genererar.

Nytt statistikunderlag för att beräkna BNP

I dagsläget beräknas inkomstbildningen residualt. Den antas vara identisk med det redan avstämda förädlingsvärdet som utgör utgångspunkten för beräkningen. Inkomstbildningen tillför idag ingen information om den ekonomiska tillväxten, utan ger snarare en kompletterande bild av hur den fastställda tillväxten fördelas mellan inkomsttagarna. Med hjälp av den nya statistiken från ESK kan inkomstbildningen bidra med ytterligare information till skattningen av den ekonomiska tillväxten.

I denna artikel kommer vi att på ett utforskande plan beräkna BNP från inkomstsidan. Beräkningarna är experimentella och avser att illustrera effekterna de kan få på avstämningsarbetet och den slutliga skattningen av den ekonomiska tillväxten.

Värt att nämna är att det i dagsläget ännu inte är bestämt att dessa uppgifter ska användas i avstämningsarbetet eller ingå i den officiella statistiken. Eventuella tankar och synpunkter angående resultatet tas däremot tacksamt emot av skribenterna.

Nettoproduktionen summerar till BNP från produktionssidan

Ett av de tre sätten att mäta BNP på är genom att summera värdet av alla producerade varor och tjänster som går till slutlig användning inom en ekonomi. Då varor eller tjänster som producerats i en verksamhet används som insatsvaror i en annan verksamhet kan dubbelräkning av produktionsvärdet uppstå. Detta undviks genom att mäta både värdet av de producerade varorna och tjänsterna samt värdet av de varor och tjänster som använts som insats i produktionsprocessen. Differensen mellan produktionsvärdet och insatsförbrukningen kallas förädlingsvärdet och är det överskott som skapats i respektive produktionsprocess. Det totala förädlingsvärdet är detsamma som den totala nettoproduktionen, och är det värde som utgör BNP från produktionssidan.

Avstämd BNP från produktionssidan

Miljarder kronor och procentuell utveckling i årstakt, löpande priser

 

2023 kv3

2024 kv3

Utveckling procent

+ Förädlingsvärde

1 342

1 382

3,0

+ Produktskatter

161

167

3,6

- Produktsubventioner

6

7

5,4

= BNP till marknadspris

1 497

1 542

3,0

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Hushållskonsumtionen står för knappt hälften av BNP från användningssidan

Det andra beräkningssättet som idag används för att ta fram BNP är att beräkna den ekonomiska aktiviteten från användningssidan. Då summeras värdet av alla varor och tjänster som konsumeras eller på andra sätt används i ekonomin. Värdet av alla utgifter ska motsvara BNP till marknadspris från produktionssidan. BNP till marknadspris utgörs av inhemsk slutlig användning, det vill säga inhemska institutionella enheters konsumtion och bruttoinvesteringar, samt nettot av de varor och tjänster som exporterats respektive importerats.

Den inhemska konsumtionen består dels av hushållens konsumtion, vilken står för knappt hälften av den totala användningen i ekonomin. Därtill ingår den offentliga sektorns konsumtion, vilket kan delas upp i statliga myndigheters och kommunala myndigheters konsumtion.

Det finns olika typer av investeringar

Bruttoinvesteringar delas in i investeringar i fast realkapital, vilket avser investeringar i exempelvis byggnader och maskiner, samt lagerinvesteringar. Lagerinvesteringar kan vara både positiva och negativa och syftar till hur lagervolymen utvecklats under den givna perioden. Att posten benämns brutto innebär att inga avdrag har gjorts för förslitning av befintligt kapital. Bruttoinvesteringarna utgörs med andra ord av både nyinvesteringar och ersättningsinvesteringar.

Nettoexporten visar förhållandet mellan exporten och importen av varor och tjänster. Sverige har historiskt sett varit ett nettoexporterande land, vilket innebär att landet oftast har exporterat varor och tjänster till ett högre värde än vad som har importerats.

Avstämd BNP från användningssidan

Miljarder kronor och procentuell utveckling i årstakt, löpande priser

 

2023 kv3

2024 kv3

Utveckling procent

+ Hushållens konsumtionsutgifter

697

717

2,8

+ Offentliga konsumtionsutgifter

398

415

4,2

+ Bruttoinvesteringar

345

371

7,5

       varav fasta bruttoinvesteringar

355

359

1,2

       varav lagerinvesteringar

-11

11

 

= Inhemsk slutlig användning

1 440

1 502

4,3

+ Nettoexport

57

40

-30,1

       + Exportinkomster

821

829

1,0

       - Importutgifter

764

789

3,3

= BNP till marknadspris

1 497

1 542

3,0

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

BNP är även summan av alla inkomster

Det tredje sättet att beräkna BNP på är från inkomstsidan. Då summeras alla inkomster som bruttoproduktionen har genererat. Det vill säga vad som har blivit över till de som arbetat eller investerat kapital i den producerande verksamheten. Summan av alla inkomster ska i teorin motsvara värdet av all bruttoproduktion samt värdet av all användning.

De genererade inkomsterna kan delas upp efter vilken produktionsfaktor – arbete eller kapital – som de kan tillskrivas. Inkomsterna som tillskrivs kapitalägare benämns i nationalräkenskaperna som driftsöverskott och mäts brutto, det vill säga exklusive kapitalförslitningskostnader. Driftsöverskottet är det överskott (eller underskott) som produktionsaktiviteterna genererar innan man beaktat räntor, arrenden eller avgifter som produktionsenheten betalar alternativt erhåller på finansiella och/eller materiella icke-producerande tillgångar. Inkomsterna som tillskrivs arbete benämns arbetskraftskostnader och avser kompensation till anställda i form av löner och sociala avgifter.

Utöver posterna driftsöverskott och arbetskraftskostnader finns en post som benämns sammansatt förvärvsinkomst. Denna post utgörs av personliga företag i hushållssektorn (enskilda näringsidkare) där arbetet som utförs inte nödvändigtvis kompenseras med lön, utan kan även vara utdelning till ägare. Överskottet är i många fall därför en blandning av ersättning för arbete och avkastning till ägaren. Exempel på sådan typ av inkomst kan vara till egenföretagare inom jordbruk, taxi, frisör, hantverk och konsulter.

Avstämd BNP från inkomstsidan

Avstämd BNP fördelad efter inkomsttagare, mdkr samt årlig utveckling, löpande priser

 

2023 kv3

2024 kv3

Utveckling procent

+ Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst, brutto

450

456

1,4

+ Arbetskraftskostnad

747

775

3,8

     varav löner

617

637

3,2

     varav sociala avgifter

129

138

6,7

+ Skatter på produktion

330

330

0,0

- Subventioner på produktion

30

19

-35,3

= BNP till marknadspris

1 497

1 542

3,0

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

BNP från inkomstsidan är inte BNI

BNP från inkomstsidan är inte att förväxla med bruttonationalinkomsten (BNI). BNP från inkomstsidan mäter som sagt inkomsterna som genererats av de produktionsprocesser som ägt rum inom landet, och ska motsvara värdet av vad som producerats respektive vad som använts. BNI är ett vidare mått som utöver BNP också inkluderar nettot av primära arbets- och kapitalinkomster mot utlandet samt skatter och subventioner till och från EU. Det vill säga BNI inkluderar också svenskarnas inkomster från utlandet och exkluderar utländska medborgares inkomster från Sverige.

Ny datakälla till BNP från inkomstsidan

Driftsöverskottet och den sammansatta förvärvsinkomsten beräknas i dagsläget residualt. Det görs genom att subtrahera löner och sociala avgifter, som till stor del bygger på administrativ information, från den redan avstämda BNP-nivån. Med hjälp av den nya datakällan Ekonomisk statistik på kvartal (ESK) kan BNP från inkomstsidan näst intill fullt ut beräknas oberoende av produktions- eller användningssidan av BNP.

Lönsamhetsstatistiken inom ESK beskriver näringslivets rörelseresultat innan av- och nedskrivningar, vilket kan användas som källa till driftsöverskottet och den sammansatta förvärvsinkomsten. Med tanke på att lönsamhetsstatistiken exkluderar av- och nedskrivningskostnader behöver ingen beräkning av kapitalförslitningen göras.

Även kompensationen till anställda i form av löner och sociala avgifter ingår i ESK och kan användas som källa till arbetskraftskostnaden. Fördelen med att använda ESK som källa är att de största bolagen inom näringslivet kvartalsvis lämnar uppgifter om löner och sociala avgifter via (elektronisk) blankett. I dagens beräkning av arbetskraftskostnaden används uteslutande administrativt material.

Som tabellen visar kan ESK användas som källa för att beräkna såväl driftsöverskottet som arbetskraftskostnaden för bolag inom den icke-finansiella sektorn.

För bolag inom den finansiella sektorn, den offentliga förvaltningen och de icke vinstdrivande organisationerna beräknas driftsöverskottet residualt genom att subtrahera administrativa uppgifter om löner och sociala avgifter från förädlingsvärdet beräknat från produktionssidan av BNP.

Ny datakälla för icke-finansiella bolag kan ersätta residuala beräkningar

Källor till beräkning av BNP utifrån inkomstbildningen efter institutionell sektor

 

Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst

Arbetskraftskostnad

Icke-finansiella bolag**

ESK / residualt

ESK / residualt

Finansiella bolag

Residualt

LAPS

Offentlig förvaltning

Residualt

ESV och LAPS

HIO*

Residualt

LAPS

Anm. LAPS avser statistikprodukten Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt. Att driftsöverskottet och den sammansatta förvärvsinkomsten är beräknade residualt innebär att kompensationen till anställda är subtraherad från det beräknade förädlingsvärdet enligt BNP från produktionssidan. HIO avser hushållens icke-vinstdrivande organisationer. ESK täcker sektor 11 och 14 exklusive SNI 35, 68 och 85–88. ESV är förkortning för Ekonomistyrningsverket som samlar in redovisningen från våra myndigheter.

Vissa justeringar behöver göras av primärstatistiken

Statistikprodukten ESK är en totalundersökning som kombinerar blankettdata från de största bolagen med administrativt material från bland annat Skatteverket för de mindre bolagen. I det administrativa materialet ingår bolagens utgifter för investeringar i fast realkapital så som byggnader och maskiner. Denna typ av utgift ingår i de fasta bruttoinvesteringarna när BNP beräknas från användningssidan och behöver därför justeras bort när BNP ska beräknas från inkomstsidan.

Därtill ingår det i ESK intäkter och utgifter som härrör från valutakursdifferenser på fordringar och skulder, realisationsresultat av materiella och immateriella anläggningstillgångar samt offentliga bidrag. Dessa intäkter och utgifter klassas i nationalräkenskaperna som andra löpande transfereringar och behöver således också justeras bort från rörelseresultatet. Därtill ingår personalkostnader så som sjuk- och hälsovård, utbildning och personalrepresentation vilket rent definitionsmässigt inte ingår i begreppet arbetskraftskostnad då de inte är en direkt ersättning för utfört arbete. Dessa utgifter ska i stället ingå i insatsförbrukningen när BNP beräknas från produktionssidan.

Ännu en differens mellan primärstatistiken och BNP som behöver justeras är hur bolagens utgifter för forskning och utveckling samt utveckling av egna programvaror ska klassas. I ESK ingår dessa poster som utgifter medan de i BNP ses som investeringar och ska således ingå i de fasta bruttoinvesteringarna när BNP beräknas från användningssidan. Därtill behöver en skattning av den svarta ekonomin läggas till utöver statistiken från ESK.

En tredje metod möjlig för att beräkna BNP

Tabellen nedan visar en schematisk bild av hur BNP kan beräknas från inkomstsidan om ESK används maximalt, det vill säga såväl i skattningen av näringslivets driftsöverskott som i näringslivets arbetskraftskostnad.

Schematisk beskrivning av BNP från inkomstsidan

Miljarder kronor och årlig procentuell utveckling, löpande priser

 

2023 kv3

2024 kv3

Utveckling procent

+ Arbetskraftskostnad ESK*

502

510

1,6

+ Arbetskraftskostnad ej täckta branscher ESK**

94

98

4,3

+ Arbetskraftskostnad HIO

15

16

6,7

+ Arbetskraftskostnad offentliga myndigheter

231

244

5,6

+ Rörelseresultat ESK*

201

192

-4,5

+ Rörelseresultat ej täckta branscher ESK**

147

157

6,8

+ Rörelseresultat (kapitalförslitning) HIO

1

1

0,0

+ Rörelseresultat (kapitalförslitning) offentliga myndigheter

53

56

5,7

+ Estimat för svart förbrukning och produktion

35

36

2,9

+ Justering av näringslivets rörelseresultat (investering i programvaror och FoU)

75

76

1,3

+ Produktskatter minus produktsubventioner

155

160

3,2

= BNP till marknadspris

1 509

1 546

2,5

Anm. * avser SNI A01–S96 exkl. D35, K64–66, L68 och P85–Q88 och ** avser SNI D35, K64–66, L68 och P85–Q88.
Källa: Nationalräkenskaperna, Ekonomisk statistik på kvartal (SCB) och egna beräkningar

Viss kompletterande information har dock använts för att nå fram till BNP till marknadspris.

Hur avstämningarna görs idag

Som beskrivits ovan ska de tre beräkningsmetoderna av BNP, i teorin, resultera i samma värde. I praktiken är detta däremot sällan fallet. Respektive beräkningsmetod använder sig av ett antal olika statistikkällor vilka i sin tur är behäftade med osäkerhet. Det resulterar oftast i olika värden på den ekonomiska tillväxten. Under vissa perioder är diskrepansen dem emellan mindre, medan den under andra perioder är större.

SCB tar i dagsläget, som tidigare nämnts, enbart hänsyn till produktionssidan och användningssidan när BNP stäms av. För att redovisa en entydig BNP-nivå görs en avstämning av beräkningarna från produktions- och användningssidan. Det innebär att den ena sidan justeras nedåt och den andra sidan uppåt om de visar olika resultat.

Avstämningen av BNP sker utifrån två håll i dagsläget

BNP, löpande priser, miljarder kronor, procentuell utveckling i årstakt, där 2023 är avstämd och 2024 ej avstämd

 

2023 kv3

2024 kv3

Utveckling procent

BNP från användningssidan

1 497

1 557

4,0

BNP från produktionssidan

1 497

1 534

2,5

BNP avstämd

1 497

1 542

3,0

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Först stäms produktions- och användningssidan av i fasta priser med samma belopp i absoluta tal, det vill säga med 50 procent på produktionssidan och 50 procent på användningssidan. En riktlinje vid avstämningen i löpande priser är att restposten som kvarstår efter reflatering av fastprisavstämningen helt ska stämmas av genom justering av produktionssidan av BNP. I praktiken innebär detta att avstämningarna beslutas i flera steg.

Först bestäms korrigeringarnas storlek och allokering i föregående års prisnivå. Fastpriskorrigeringen reflateras och läggs till på motsvarande sätt även i löpande priser. Denna avstämningsprincip, benämnd BNP enligt dagens metod, representeras av den mörkblå linjen i diagrammet.

Alternativa avstämningsmetoder

Hur skulle man göra avstämningen om man även tog hänsyn till inkomstsidan? I våra exempel har vi gått över till att samtliga beräkningsunderlag justeras i löpande priser. Om inkomstsidan skulle tas med och få lika stor vikt som de andra beräkningarna målas en något annorlunda bild av den ekonomiska tillväxten upp. Denna avstämningsprincip, som här benämnd som trippelavstämd BNP, representeras av den turkosa linjen i diagrammet.

Som diagrammet visar hade BNP från inkomstsidan en något svagare utveckling än de andra metoderna under 2023. Hade inkomstmetoden tagits med, så som den är beräknad i detta exempel, hade den publicerade tillväxten för Sverige under 2023 varit lägre medan den under andra och tredje kvartalet 2024 varit oförändrad.

Att ta med BNP från inkomstsidan skulle sänka den ekonomiska utvecklingen under 2023

BNP, löpande priser årlig utveckling, procent

Anm. I beräkningsexemplet har respektive beräkningsmetod givits lika stor vikt vid avstämningen.
Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) och egna beräkningar

En sammanfattning av de tre beräkningsmetoderna samt möjliga avstämningsresultat presenteras i tabellen för de tre första kvartalen 2024. Skillnaden mellan dagens avstämningsprincip och utvecklingen med 50/50 mellan produktions- och användningssidan är att den förstnämnda är avstämd i fasta priser medan den sistnämnda är avstämd i löpande priser.

Schematisk beskrivning av avstämningen av BNP

BNP utifrån olika beräknings- och avstämningsmetoder, löpande priser, årlig procentuell utveckling

Beräkningsmetoder

2024 kv1

2024 kv2

2024 kv3

BNP från inkomstsidan

3,1

4,9

2,5

BNP från användningssidan

4,3

3,6

4,0

BNP från produktionssidan

2,3

4,6

2,5

Avstämningsprinciper

 

 

 

BNP – Dagens avstämningsprincip

4,0

4,3

3,0

BNP avstämd – Produktion + Användning (50/50)

3,3

4,1

3,3

BNP avstämd – Produktion + Användning + Inkomst (33/33/33)

3,2

4,4

3,0

BNP avstämd – Inkomst + Användning (50/50)

3,7

4,3

3,3

BNP avstämd – Inkomst + Produktion (50/50)

2,7

4,7

2,5

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) samt egna beräkningar

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 2 - 2025.

Ladda ner nummer 2 - 2025 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv