Tjänsteproduktionen spelar en allt viktigare roll i moderna ekonomier. Tjänster som information, finans, försäkring, transport, logistik och kommunikation har blivit viktiga insatser i produktionen och ger avgörande stöd till resten av ekonomin. Även ökad digitalisering kan leda till att tjänstehandeln mellan länder ökar då det spelar mindre roll var i världen en tjänst utförs.

De senaste fem åren har varit en turbulent tid för svensk ekonomi med först en pandemi följt av hög inflation. Efter pandemin har svensk ekonomi, mätt som bruttonationalprodukten (BNP), haft en svag utveckling. Trots detta har utrikeshandeln med tjänster utvecklats starkt under samma period. I denna artikel presenteras tjänstehandeln på ett annat sätt än i den officiella statistiken för att belysa vilka branscher och tjänsteslag som ligger bakom uppgången.

Svensk export har ökande andel av BNP

Utrikeshandeln har under lång tid varit viktig för Sverige och de senaste åren har dess andel av BNP ökat kraftigt. År 2015 stod den totala exporten för 44 procent av BNP. Andelen hade ökat till hela 57 procent år 2024. Exporten av tjänster ökade under denna period från 13 till 19 procent av BNP. Liknande utveckling går även att se för importen. En stor del av uppgångarna för både importen och exporten kan förklaras av stigande priser som delvis drivits av kronförsvagningen. 

Tjänsternas betydelse har ökat

Importen och exportens andel av BNP i löpande priser, procent

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Det är inte bara värdet i löpande priser som har ökat betydligt. För utrikeshandeln med tjänster har volymerna ökat betydligt mer än utrikeshandeln med varor sedan 2015. Sedan det andra kvartalet 2020, vid botten av pandemin, har importen av tjänster ökat med 78 procent och exporten av tjänster med 74 procent i fasta priser. Det är nästan tre gånger så mycket som importen och exporten av varor. Det bör dock poängteras att fastprisberäkning av utrikeshandeln med tjänster är mer osäker än den för varor. Dels på grund av att det inte finns prisindex för vissa tjänster och dels på grund av att tjänsteprisindex för tjänstehandeln är relativt ny statistik.

Tjänstehandeln har ökat betydligt mer i volym än varuhandeln

Index 2015=100, fasta priser, säsongrensat

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Exporten av informationstjänster störst

Tjänsteslagen i denna artikel bygger på produktnomenklaturen SPIN (se faktaruta i slutet av artikeln) som används i nationalräkenskaperna. De fem största tjänsteslagen stod tillsammans för cirka 90 procent av tjänsteexporten 2024. Störst av dessa var exporten av informationstjänster, där streaming och IT-tjänster ingår, som utgjorde ungefär en tredjedel av totalen. Denna följdes av juridiska, ekonomiska och vetenskapliga tjänster (här benämnt företagstjänster) som stod för en fjärdedel av den totala tjänsteexporten. Resevalutan, som består av utlänningars konsumtion i Sverige, uppgick till 125 miljarder och var det fjärde främsta tjänsteslaget 2024.

”De fem största tjänsteslagen stod tillsammans för cirka 90 procent av tjänsteexporten 2024”

Även tjänsteimporten består till största del av fem stora tjänsteslag där importen av företagstjänster var störst 2024. Informationstjänster är även på importsidan betydande och stod för cirka en fjärdedel av den totala importen av tjänster. Svenskars konsumtion i utlandet, resevalutan, uppgick år 2024 till 177 miljarder kronor och har ökat betydligt sedan pandemins botten under andra kvartalet 2020.

Fem tjänsteslag dominerar svensk export och import

Export och import av tjänster 2024 i löpande priser efter tjänsteslag (SPIN), miljarder kronor

 Källa: Nationalräkenskaperna (SCB) 

I tabellen nedan redovisas olika tjänsteslags bidrag till utvecklingen från fjärde kvartalet 2019 till fjärde kvartalet 2024. Tjänsteexporten har under denna period ökat med 52 procent i fasta priser och mer än hälften av tillväxten förklaras av den starka utvecklingen för exporten av informationstjänster såsom streaming och IT-tjänster.

Exporten av informationstjänster har ökat kraftigt

Olika tjänsters (SPIN) bidrag till utvecklingen av tjänsteexporten respektive tjänsteimporten mellan fjärde kvartalet 2019 och fjärde kvartalet 2024, fasta priser, procentenheter och procent

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

På importsidan är det företagstjänster följt av informationstjänster som bidragit mest till utvecklingen. En starkt bidragande orsak är den ökade digitaliseringen, som påskyndades av pandemin. Digitaliseringen har gjort det möjligt att utföra tjänster från andra platser än tidigare.

Stora företag dominerar

I momsregistret redovisas uppgifter för företag avseende export och import av tjänster. År 2024 rapporterade cirka 40 000 företag export av tjänster med ett belopp överstigande 100 000 kronor. Antalet företag över denna nivå har varit relativt konstant de senaste åren. De 70 största företagen står för cirka 50 procent av exporten av tjänster och det krävs 320 företag för att täcka 70 procent.

Även för importen av tjänster dominerar de stora företagen. År 2024 täckte 45 företag cirka 50 procent av importen av tjänster medan 254 företag stod för cirka 70 procent av importen. Totalt fanns det cirka 44 000 företag som rapporterade import av tjänster över 100 000 kronor.

Företag med 50–499 anställda driver utvecklingen av tjänsteexporten

Export av tjänster uppdelat på storleksklasser efter antal anställda på företaget. 2024 jämfört med 2019, miljarder kronor

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

För exporten av tjänster var det medelstora företag med mellan 50 och 499 anställda som drev utvecklingen mellan 2019 och 2024. Inom tjänsteimporten var det däremot både medelstora företag med 50 till 499 anställda samt de allra största företagen, med fler än 3 000 anställda, som drev utvecklingen mellan 2019 och 2024.

Tjänsteimporten ökade mest i de största företagen

Import av tjänster uppdelat på storleksklasser efter antal anställda på företaget. 2024 jämfört med 2019, miljarder kronor

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Industrin står för en stor del av utrikeshandeln med tjänster

Utifrån momsregistret kan man även ta fram branschstatistik över tjänstehandeln efter SNI. SNI är alltså en branschnomenklatur medan SPIN är en produktnomenklatur (se faktaruta i slutet av artikeln). Bransch- och produktuppdelningen visar till stora delar samma bild. Den största skillnaden är att företagen i tillverkningsindustrin står för en stor del av flödena i tjänstehandeln. I produktindelningen står varutjänster, där industriella tjänster ingår, för en väldigt liten del.

”Data för 2024 visar att tillverkningsindustrin står för cirka en femtedel av tjänsteexporten”

Trots att industrin till största delen producerar varor har de ett betydande inslag av tjänsteproduktion. Data för 2024 visar att tillverkningsindustrin står för cirka en femtedel av tjänsteexporten. Informations- och kommunikationsbranschen står för cirka en tredjedel av tjänsteexporten, men även branscherna för transport respektive företagstjänster är stora.

Informationsbranschen dominerar tjänsteexporten

Export och import av tjänster 2024 i löpande priser efter bransch (SNI), miljarder kronor

Källa: Momsregistret (SCB)

Tjänsteimporten har en liknande branschfördelning med fyra dominerande branscher. Den största delen av tjänsteimporten görs av företag inom tillverkningsindustrin följt av informations- och kommunikationsbranschen.

Tillverkningsindustrin stor tjänsteimportör

Olika branschers bidrag till värdeutvecklingen i löpande priser av tjänsteexporten respektive tjänsteimporten mellan fjärde kvartalet 2019 och fjärde kvartalet 2024, procentenheter och procent

Källa: Momsregistret (SCB)

En stor del av exporten sker inom koncernen

Med hjälp av data från momsregistret och undersökningen Företagens ekonomi går det att studera hur mycket av företagens export som skett inom eller utom koncernen. Siffrorna för 2023 visade att en tredjedel av tjänsteexporten skedde inom koncernen. Motsvarande andel för den totala exporten är cirka hälften. Både export som sker inom och utom koncernen ingår i nationalräkenskaperna. Anledningen till att tjänsteexporten inte går att bryta på bransch beror på att informationen saknas i Företagens ekonomi. Varubranscherna, där tillverkningsindustrin är den största, hade 2023 högst andel av sin totala export inom koncernen.

En tredjedel av exporten av tjänster sker inom koncernen

Export av varor och tjänster 2023 uppdelat på bransch (SNI). Löpande priser i miljarder kronor samt andel i procent av exporten som sker inom koncernen. Avser företag med export av tjänster över 100 tkr

Källa: Momsregistret och Företagens ekonomi (SCB)

Uppgången i tjänsteexporten under de senaste åren har främst skett till externa kunder. Exporten av tjänster utom koncernen har ökat med 62 procent mellan 2019 och 2023 medan motsvarande uppgift inom koncernen är 24 procent. 

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 3 - 2025.

Ladda ner nummer 3 - 2025 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv