Till innehåll på sidan

Fördjupning | Sveriges ekonomi

Renare energimix ger svensk industri miljömässiga fördelar

Senast uppdaterad: 2024-10-16

Produktionen av svenska exportvaror genererar i genomsnitt lägre växthusgasutsläpp än om produktionen hade skett i sitt mottagarland. Det förklaras främst av att svenska industriprodukter har jämförelsevis låga utsläpp på grund av en större andel förnybara energikällor.

I media talas det ofta om den gröna omställningen som syftar till att utveckla fossilfri teknik. För att kunna mäta den gröna omställningen har regeringen gett SCB i uppdrag att:

  • Utveckla ett mått på klimatavtrycket från exporterade svenska produkter jämfört med andra motsvarande utländska produkter.
  • Sammanställa statistik om den svenska exportens effekt på de globala utsläppen.
  • Analysera nivån och utvecklingen av den svenska exportens effekt på de globala utsläppen.

Länk till rapporten, som publicerades i april 2024, finns i faktarutan sist i artikeln. Bakgrunden till rapporten är Miljömålsberedningens delbetänkande Sveriges globala klimatavtryck SOU 2022:15. Där föreslår beredningen en strategi för att minska klimatpåverkan från konsumtion på ett kostnadsmässigt och samhällsekonomiskt effektivt sätt.

I rapporten analyseras tre olika sätt att beräkna de så kallade kontrafaktiska klimatavtrycken av exporten. Här presenteras resultaten med utsläpp beräknade utifrån importlandets produktion vilka jämförs med produktionen av svenska exportvaror producerade i Sverige. I de svenska exportvarornas klimatavtryck, ingår även utsläppen från importerade insatsvaror.

Då en stor del av de svenskproducerade varorna exporteras kan en renare produktion i Sverige ge positiva klimatavtryck på exportmarknaden. I jämförelse med många andra länder har Sverige en relativt ren produktion. Det förklaras av en snabbare övergång till mer fossilfri produktion. Svensk elproduktion och uppvärmningsteknologi för uppvärmning av ytor och lokaler, så som fjärrvärme och vindkraft, ger upphov till låga fossila koldioxidutsläpp. Renare energisystem ger renare export.

En annan skillnad mellan produktion i Sverige och genomsnittet för världen kan vara skillnad i kvalitet. Det vill säga att Sverige uppnår ett högre förädlingsvärde från produktion av till exempel stål eller fordon än produktion som uppstår på annat håll i världen. Sveriges högteknologiska maskiner kan i många fall producera varor med högre kvalitet och med lägre energiåtgång än många andra länder.

Svenska exportprodukter produceras oftast med relativt lägre utsläpp

Ett sätt att mäta exportens relativa klimatpåverkan är att jämföra de faktiska växthusgasutsläppen från den svenska exporten med kontrafaktiska utsläpp (utsläpp som om produkterna tillverkats i mottagarlandet med det landets produktionsteknologi). De faktiska utsläppen från svensk export publiceras i Sveriges officiella statistik om miljöpåverkan från konsumtion. De faktiska utsläppen beskriver de utsläpp exporten genererat i hela tillverkningskedjan.

Växthusgasavtrycket minskade

Växthusgasavtryck från Sveriges exportprodukter utifrån om vi själva producerar varan (faktiska utsläpp) eller kontrafaktiska utsläpp som visar utsläpp från motsvarande produktion i importlandet. Megaton CO2-e

Källa: Miljöräkenskaperna (SCB)

 

Diagrammet visar att Sveriges stora handelspartners i genomsnitt producerar med en högre utsläppsintensitet jämfört med de svenska exportföretagen. Den svenska exporten genererar oftast, men inte alltid, lägre utsläpp än om produktionen hade skett i mottagarländerna. Det handlar om att svensk processindustri är effektivare, relativt sett, och har större tillgång till energikällor med lägre klimatpåverkan så som vattenkraft, biobränslen och kärnkraft som energikällor. Ständiga investeringar i processförbättringar och användning av klimateffektiva råvaror har resulterat i 15–20 procent lägre utsläpp än jämförbar produktion i andra länder enligt Svenskt näringsliv.

Raffinaderier är en utsläppstung industri

Utsläppen från industrin domineras av järn- och stålindustrin, läkemedelsindustrin samt raffinaderierna. Den största delen av industriutsläppen kommer från bränsleanvändning och övriga utsläpp kommer från tillverkningsprocesserna. Utsläppen av växthusgaser från industrin har trendmässigt minskat sedan 2008. Det beror främst på förändrad bränsleanvändning, minskade produktionsvolymer och löpande energieffektiviseringsåtgärder. Det är framför allt massa- och pappersindustrin som står för utsläppsminskningen inom industrin. Dessa industrier försörjs idag till största del av biobränslen. Men även inom andra industrier har oljeanvändningen minskat. Läs mer om detta via länken ”Klimatet och industrin” i faktarutan sist i artikeln.

I SCB:s rapport studerades växthusgasutsläpp kopplade till exporten uppdelat på produktgrupper. Den produktgrupp som hade de högsta faktiska exportutsläppen år 2021 var petroleum och stenkolsprodukter. Gruppen tillhörde en av nio produktgrupper där produktion i Sverige genererade mer utsläpp än om motsvarande produktion skulle ske i ett annat land. Det visas genom att Sveriges faktiska exportutsläpp var högre än de kontrafaktiska utsläppen.

Raffinaderierna är både en betydande och utsläppstung delgrupp inom produktgruppen petroleum och stenkolsprodukter. Sveriges oljeraffinaderiproduktion är i hög grad importberoende där insatsråvarorna som ingår i förädlingsprocessen är utsläppsintensiva. Detta betyder att en stor del av de höga utsläppen som uppstår inom produktgruppen kan förklaras av den import som sker från andra länders oljeproduktion. Endast en liten del av de höga utsläppen inom raffinaderierna uppstår på grund av den inhemska förädlingen av oljan i Sverige.

I motsats till produktgruppen petroleum och stenkolsprodukter visar flera av de andra utsläppstunga produktgrupperna på högre kontrafaktiska utsläpp än faktiska utsläpp. Det innebär att Sverige har en relativt sett miljövänligare produktion i dessa branscher. Grafen visar att läkemedel och kemiska produkter har klart högst kontrafaktiska utsläpp. Det kan förklaras av att det är en heterogen produktgrupp där många kemiska produkter är utsläppstunga. Sverige har generellt både en mer klimatsmart produktion samt en något annorlunda sammansättning av varor som produceras, vilka båda förklarar den stora skillnaden mellan faktiska och kontrafaktiska utsläpp. Totalt sett utgör de fem mest utsläppstunga produktgrupperna i Sverige 47 procent av de totala utsläppen från svensk export.

Petroleum- och stenkolsprodukter bidrar mest till de faktiska exportutsläppen

Växthusgasavtryck från Sveriges exportprodukter utifrån om vi själva producerar varan (faktiska utsläpp) eller kontrafaktiska utsläpp som visar utsläpp från motsvarande produktion i importlandet. År 2021, megaton CO2-e 

Källa: Miljöräkenskaperna (SCB)

 

Exportens potentiella klimatvinster avtar då svenska produkter inte helt kan konkurrera bort utländska produkter

För att tydliggöra med ett räkneexempel antar vi att svensk export av stål till Tyskland ökar med 1 procent. Det motsvarar en exportökning på 214 miljoner kronor, där marknadsökningen motsvarar 30 miljoner och substitutionseffekten 184 miljoner.

Marknadsökningen har att göra med att svenskt stål kan ha unika egenskaper och som inte går att ersätta med andra länders stålprodukter. De unika egenskaperna skulle kunna vara miljövänlig produktion eller hög kvalitet. Substitutionseffekten innebär att svensk export av stål till tyska marknaden ersätter (substituerar) övriga länders stålprodukter på den tyska marknaden.

Valet att fokusera på stålprodukter baseras på att det är en industribransch där svensk ekonomi har internationella konkurrensfördelar och att branschen i sig betraktas som utsläppstung. Att vi i exemplet väljer Tyskland beror på att landet har en stor inhemsk stålproduktion och att stålmarknaden betraktas som en konkurrensutsatt global marknad.

Syftet med detta exempel är att testa resultatens känslighet för antagandet om att svenska produkter helt ersätter utländska produkter på exportmarknaden. I exemplet frångås antagandet om perfekt substitution som ligger till grund för beräkningarna i föregående avsnitt. I stället antas att en viss del av den svenska exportökningen ersätter icke-svenska stålprodukter på den tyska stålmarknaden. Utöver att svensk export tränger undan konkurrerande produkter på marknaden förväntas också en viss del av den svenska exportökningen bidra till en utbudsökning av stålprodukter på den tyska stålmarknaden. Svenska exportprodukter som säljs på den tyska stålmarknaden kan inte helt konkurrera bort de icke-svenska stålprodukterna. Detta har att göra med graden av produktdifferentiering. Att Sverige inte tillverkar alla typer av stålprodukter tyskarna efterfrågar.

Svensk stålexport bidrar till minskade potentiella utsläpp inom tysk stålindustri år 2021

Beräkningsexempel för svensk exportökning av stål till den tyska stålmarknaden under antagandet om ofullständig substitution. Svensk utsläppsintensitet för stålproduktion är 73 CO2-e/MSEK medan motsvarande för Tyskland är 114 CO2-e/MSEK

  Exportökning (MSEK) (1)  

Utsläppsintensitet (CO2-e/MSEK) (2)

Påverkan på växthusgasutsläpp (kiloton CO2-e) (1)*(2)
 Marknadsökning   30  73 +2,2
 Substitution  184 73-114=-41 -7,5
Total påverkan på växthusgasutsläpp av svensk exportökning  214   -5,3
Total påverkan på växthusgasutsläpp vid antagande om 100 % substitution  214 73-114=-41 -8,7
Källa: Den tyska växthusgasintensiteten baseras från Exiobase – multiregional input och outputdatabas. Motsvarande svenska intensitet är från SCB:s officiella statistik.

 

Tabellen ovan sammanfattar beräkningsexemplet med svensk export till den tyska stålmarknaden. Den totala förändringen av växthusgasutsläpp genom exportökningen av svenskt stål på den tyska stålmarknaden inkluderar både effekten av marknadsökningen och substitutionen.

Volymökningen av stålprodukter från den svenska exporten (marknadsökning) ger en ökning av växthusgasutsläppen på 2,2 CO2-e. Som en följd av att Tyskland importerar stålprodukter från Sverige i stället för att producera själva (substitution) minskar växthusgasutsläppen med 7,5 kiloton CO2-e. Totalt ger det minskade växthusgasutsläpp på 5,3 kiloton CO2-e.

Antar vi i stället att de svenska stålprodukterna helt konkurrerar ut icke-svenska stålprodukter (100 procent substitution) i det tyska stålexemplet så minskar utsläppen med 8,7 kiloton CO2-e. Alltså blir de undvikna utsläppen betydligt högre när vi utgår från 100 procent substitution, jämfört med exemplet där det sker både substitution och marknadsökning. 

 

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 10- 2024.

Ladda ner nummer 10 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv