Till innehåll på sidan

Fördjupning | Sveriges ekonomi

Skillnader i den ekonomiska statistiken

Senast uppdaterad: 2024-04-16

Olika definitioner, källor och metoder bidrar till att utvecklingen enligt den ekonomiska månadsstatistiken och nationalräkenskaperna på kvartal skiljer sig åt. Störst är skillnaden mellan produktionsvärdeindex och nationalräkenskaperna.

Som användare av statistik är det inte alltid lätt att förstå varför statistik, som verkar mäta samma sak, ändå visar olika resultat. Flera användare har hört av sig till SCB och frågat varför utvecklingen i den ekonomiska månadsstatistiken skiljer sig mot utvecklingen i NR:s kvartalssiffror. I denna artikel beskrivs skillnaderna mellan produktionsvärdeindex (PVI), den månatliga hushållskonsumtionsindikatorn (månads-HUKO) och motsvarande uppgifter i nationalräkenskaperna (NR). För att bena ut skillnaderna är även den nya undersökningen Ekonomisk statistik på kvartal (ESK) en viktig källa.

NR och PVI mäter inte samma sak

Svaret till varför utvecklingen enligt PVI skiljer sig mot utvecklingen enligt NR:s kvartalsutfall ligger i vad respektive statistikprodukt faktiskt mäter. Det skiljer sig åt. Medan PVI:s huvudsakliga ändamål är att belysa den månatliga utvecklingen av produktionsvärdet inom näringslivet redovisar NR uppgifter om förädlingsvärdeutvecklingen på kvartalsbasis.

I PVI definieras produktionsvärdet som värdet av tillverkade och tillhandahållna varor, tjänster samt handelsmarginaler. Förädlingsvärdet är lika med produktionsvärdet minus insatsförbrukningen.  Förädlingsvärdet är en viktig komponent för att beräkna BNP. Förenklat uttryckt summerar samtliga förädlingsvärden i ekonomin, plus produktskatter minus produktsubventioner, till BNP.

Produktionsvärdet är betydligt större än förädlingsvärdet

Till skillnad från kvartalsberäkningarna så beräknar och publicerar NR både produktions-, förbruknings- och förädlingsvärden i årsberäkningarna av BNP. Nedan redovisas hur BNP från produktionssidan grovt beräknas med 2021 års värden.

Stor värdeskillnad mellan produktions- och förädlingsvärdet

BNP från produktionssidan 2021, löpande priser, miljarder kronor

  2021
Produktionsvärde (+) 9 979
Förbrukningsvärde (-) -5 107
Förädlingsvärde (=) 4 872
Produktskatter (+) 641
Produktsubventioner (-) -27
BNP (=) 5 487
Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Beräkningen av produktions-, förbruknings- och förädlingsvärden görs på en hög detaljeringsnivå för branscher och för offentliga myndigheter. Ovanstående tabell är viktig för att förstå skillnaden mellan PVI och NR. Som redan nämnts publicerar PVI statistik över produktionsvärden medan NR i kvartalsberäkningarna tar fram statistik över förädlingsvärden. Som tabellen ovan visar är det stor skillnad mellan dessa storheter. Men även om både NR och PVI beräknar produktionsvärdet så skiljer de sig åt då källor och beräkningsmetoder till viss del är olika.

Införandet av ESK har bidragit till att diskrepansen mellan PVI och NR har ökat

Sedan referensår 2022 har NR tillgång till uppgifter om förbrukningen för näringslivet på kvartalsbasis. Införandet av ESK har förbättrat förädlingsvärdeberäkningarna i NR genom att förbrukningen nu kan beräknas separat. Samtidigt har det bidragit till att diskrepanserna mellan PVI och NR har ökat och då särskilt för tillverkningsindustrin. Tidigare användes produktionsvärdeutvecklingen för att skriva fram förädlingsvärdena i NR:s kvartalsberäkningar. Beräkningarna baserades då på antagandet om att relationen mellan produktion och förbrukning (inputandelen) var konstant. Som vi kan se på inputandelen för näringslivet varierar den över tid.

Förbrukningens andel av produktionsvärdet är inte konstant

Inputkoefficient för näringslivet, andel i procent

Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Nya uppgifter om förbrukningen dämpar förädlingsvärdeutvecklingen 

I tabellen görs en dekomponering av skillnaden mellan PVI:s produktionsvärdeutveckling och NR:s förädlingsvärdeutveckling för tillverkningsindustrin helåret 2023. Utvecklingen skiljer sig åt med 6,7 procentenheter och förklaras till stora delar av den förbrukningsjustering som görs i NR med hjälp av uppgifter från ESK. Den bidrar med hela 7,7 procentenheter till skillnaden. Även den avstämning av BNP som görs mellan produktions- och användningssidan i NR bidrar till differensen. Det är viktigt att komma ihåg att dessa skillnader inte är konstanta, utan varierar från kvartal till kvartal. Tabellen visar utvecklingen i PVI respektive NR mellan 2022 och 2023.

Stor skillnad i utveckling för tillverkningsindustrin mellan PVI och NR

Volymförändring 2023 jämfört 2022 i procent, bidrag till skillnaden i utveckling i procentenheter

  PVI NR förädlingsvärde Differens Bidrag till differens
Utveckling (%) 0,6 ‑6,1 ‑6,7 ‑6,7
Lagerjustering PVI       ‑0,3
Skillnad i vikter       0,1
Förbrukning (ESK)       ‑7,7
Avstämning       1,2
Källa: Produktionsvärdeindex och Nationalräkenskaperna (SCB)

På kvartalsbasis publicerar PVI även ett lagerkorrigerat produktionsvärdeindex, vilket används som underlag för BNP-beräkningarna. Även lagerjusteringen av PVI bidrog till diskrepansen mellan NR och månatliga PVI under 2023.

PVI täcker inte hela tjänstesektorn

På motsvarande sätt som beskrivs ovan med industrisektorn har en analys gjorts av skillnaden i utvecklingen för tjänstesektorn. Under 2023 ökade tjänstebranschernas förädlingsvärde i NR med 1,1 procent jämfört med 2022. Produktionsvärdet enligt PVI minskade under samma period med 0,2 procent.

Förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet är mycket större inom tjänstesektorn

Skillnaden i utvecklingen förklaras främst av avstämningen av BNP som bidrog med 1,2 procentenheter. Dessutom täcker inte PVI branscherna inom finans- och försäkringsverksamhet, samt att NR även räknar med förvärvsarbete i hushåll. Skillnaden i täckningsgrad bidrog positivt till NR:s förädlingsvärdeutveckling under jämförelseperioden. Den främsta anledningen till att det är mindre skillnad i utvecklingen av förädlingsvärde och produktionsvärdeutvecklingen i tjänstesektorn beror på att förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet är mycket större än inom tillverkningsindustrin där förbrukningsvärdet är större.

Avstämningen av BNP bidrog till en starkare utveckling för tjänstebranscherna i NR

Volymförändring 2023 jämfört 2022 i procent, bidrag till skillnaden i utveckling i procentenheter

  PVI NR förädlingsvärde Differens Bidrag till differens
Utveckling (%) ‑0,2 1,1 1,3 1,3
Skillnad i vikter       0,3
Förbrukning (ESK)       ‑0,3
Avstämning       1,2
Källa: Produktionsvärdeindex och Nationalräkenskaperna (SCB)

Omsättningsstatistiken är en viktig källa vid konsumtionsberäkningarna

Sedan 2013 producerar SCB den månatliga hushållskonsumtionsindikatorn (månads-HUKO). I jämförelse med NR:s kvartalsvisa publiceringar ger den månatliga indikatorn en tidig bild av utvecklingen av hushållens konsumtion.

I månads-HUKO, i likhet med NR, används uppgifter från omsättningsstatistiken för tjänstesektorn och konsumentprisindex (KPI). Underlaget från dessa källor bygger på månadsvisa insamlingar av omsättnings- och prisuppgifter. En stor del av tjänstebranschernas försäljning, inom exempelvis personbilshandeln, restauranger, spel- och vadhållningsverksamhet, resebyråverksamhet, dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, går till hushållskonsumtion och fångas till stora delar i dessa källor. Från omsättningsstatistiken används försäljningsutvecklingen per bransch som en indikator för att skriva fram hushållskonsumtionen per bransch i månads-HUKO. Det finns dock viss konsumtion som inte täcks av denna källa och konsumtionsutvecklingen för dessa områden baseras på annan statistik. En sådan är hushållens största utgiftspost boende, som står för cirka 20 procent av hushållens totala konsumtion där befintlig statistik över färdigställda lägenheter och hus används som underlag i månads-HUKO. Energi och drivmedel är exempel på andra områden som också beräknas med andra källor.

En stor del av tjänstebranschernas försäljning går till hushållskonsumtion

Månads-HUKO omfattar endast hushållskonsumtion exklusive svenskars konsumtion i utlandet men inklusive utländsk konsumtion i Sverige. Det vill säga det som redovisas som ändamålsfördelad konsumtion i tabellen nedan.

NR beräknar hushållskonsumtionen på en mer detaljerad nivå

NR:s kvartalsvisa beräkningar av hushållskonsumtionen bygger till stora delar också på den månadsvisa omsättningsstatistiken för tjänstesektorn. I NR beräknas dock uppgifterna efter ändamål (COICOP). Hushållskonsumtionen på kvartal består av totalt 151 ändamål indelade efter varu- och tjänstegrupper. Dessa summeras till 12 huvudgrupper som redovisas i tabellen nedan.

Hushållskonsumtionen i NR delas in i 12 huvudgrupper

Hushållskonsumtionen enligt NR efter ändamål 2021, löpande priser, miljarder kronor

COICOP Beskrivning 2021
1 Livsmedel 298
2 Alkohol och tobak 79
3 Kläder och skor 94
4 Boende 598
5 Möbler 161
6 Hälso- och sjukvård 71
7 Transporter och fordon 278
8 Kommunikation 75
9 Fritid och underhållning 265
10 Utbildning 7
11 Hotell och restaurang 134
12 Övriga varor och tjänster 259
01–12 Ändamålsfördelad konsumtion 2 319
15 Svensk konsumtion utomlands 104
16 Utländsk konsumtion i Sverige ‑87
01–16 Hushållskonsumtion total exkl. HIO 2 336
HIO Hushållens icke-vinstdrivande organisationer 64
01–16 + HIO Hushållskonsumtion total 2 400
Källa: Nationalräkenskaperna (SCB)

Beräkningarna av hushållskonsumtionen görs dels för enskilda ändamål separat, dels genom en hushållskonsumtionsmatris. Totalt består hushållskonsumtionsmatrisen av 71 branschgrupper. Hushållskonsumtionsmatrisen bygger på data från undersökningen Företagens ekonomi. NR gör framskrivningar på kvartalsbasis av varornas värde med hjälp av branschutvecklingen i den månatliga omsättningsstatistiken. Varuvärdet summeras sedan ihop och deflateras med hjälp av olika varuprisindex från KPI. I samband med att NR tar fram årsstatistik görs mer detaljerade beräkningar.

Det finns framförallt två utgiftsändamål som har en stor påverkan på hushållskonsumtionen och som beräknas på ett annat sätt; konsumtionsutgifter för bilar och utgifter för boende. Boendeutgifterna i NR beräknas utifrån utvecklingen av kapitalstocken för boende. Hushållens konsumtionsutgifter för bilar utgör cirka 3 procent av den totala hushållskonsumtionen. I jämförelse med andra utgiftsposter är den alltså inte så stor. Däremot står konsumtionen av bilar för en stor del av variationen i den totala hushållskonsumtionen då branschen är konjunkturkänslig. I NR beräknas bilkonsumtionen med hjälp av uppgifter över antal nyregistrerade personbilar. I månads-HUKO används en enklare modell där försäljningen inom personbilshandeln används för att skatta bilkonsumtionens utveckling. Även livsmedel och tobak beräknas med andra metoder och källor i NR.

Konsumtionen i NR och månads-HUKO utvecklas snarlikt över tid

Den totala ändamålsfördelade konsumtionen utvecklar sig i stort sett på samma sätt i månads-HUKO och NR. Medeldifferensen per kvartal under 2001 till 2023 uppgår till -0,4 procentenheter. Den absoluta medeldifferensen är något högre. Korrelationen för utvecklingstalen i serierna är höga 0,93.

Månads-HUKO är en bra indikator till den ändamålsfördelade konsumtionen i NR

Volymförändring motsvarande kvartal föregående år, procent

Källa: Omsättning inom tjänstesektorn och Nationalräkenskaperna (SCB)

I tabellen nedan görs ett försök till dekomponering av skillnaden mellan månads-HUKO och NR för helåret 2023 jämfört med 2022.

Transporter och fordon stod för den största skillnaden i utveckling 2023

Volymförändring 2023 jämfört med 2022 i procent, bidrag till skillnaden i utveckling i procentenheter

Beskrivning Vikt Månads-HUKO NR-HUKO Diff Bidrag diff
Ändamålsfördelad konsumtion 0,92 ‑0,7 ‑2,2 1,5 1,5
Livsmedel, alkohol och tobak 0,18 ‑3,6 ‑4,7 1,1 0,2
Kläder och skor 0,03 ‑3,2 ‑3,8 0,6 0,0
Boende 0,26 0,2 1,0 ‑0,8 ‑0,2
Möbler 0,04 ‑10,7 ‑8,8 ‑1,9 ‑0,1
Transporter och fordon 0,15 2,3 ‑4,5 6,8 1,0
Kommunikation 0,02 0,0 ‑4,1 4,1 0,1
Fritid och underhållning 0,13 ‑0,2 ‑1,0 0,8 0,1
Hotell och restaurang 0,07 0,8 ‑2,4 3,2 0,2
Övriga varor och tjänster 0,03 ‑0,6 ‑0,6 0,0 0,0
Anm.: Publicerade data i februari 2024. Månads-HUKO redovisas efter bransch och NR efter ändamål.
Källa: Omsättning inom tjänstesektorn och Nationalräkenskaperna (SCB)

Den totala differensen mellan månads-HUKO och NR uppgick till 1,5 procentenheter 2023. Bilkonsumtionen, som ingår i ändamålet transporter och fordon, stod för den största differensen och bidrog med hela 1,2 procentenheter till skillnaden. Den stora skillnaden i utvecklingen uppstår på grund av att man använder olika metoder och källor för att beräkna personbilskonsumtionen. Avstämningarna i NR mellan produktions- och användningssidan av BNP bidrog med 0,2 procentenheter till differensen. I stort kan man säga att skattningen av bilkonsumtionen och avstämningarna av BNP förklarade skillnaden mellan månads-HUKO och NR 2023. 

Det pågår ett arbete med att samordna beräkningsmodellerna för månads-HUKO och hushållskonsumtionen i NR på kvartal.'

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 04- 2024.

Ladda ner nummer 04 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv