Sveriges ekonomi, eller kanske mer specifikt den svenska betalningsmarknaden, är högt digitaliserad och öppnar upp för möjligheten att fånga försäljning och konsumtion på ett enkelt och korrekt sätt. Tillgången till transaktionsdata gör det dessutom möjligt att sammanställa statistik både snabbare och mer frekvent än vad SCB gör idag.

SCB bedriver för närvarande ett EU-finansierat projekt med syftet att ta fram veckovis statistik över hushållens konsumtion. I huvudsak kommer statistiken att bygga på data över korttransaktioner. Redan idag samlar SCB in data från ett antal kortinlösare och förhoppningen är att fler betalningsaktörer ska börja lämna uppgifter. I ”Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv” nummer 4 2023 går det att läsa mer om kortdata som huvudsaklig källa för att skatta hushållskonsumtionen.

Från och med 2025 kommer den nya veckovisa statistiken att publiceras. Publiceringen kommer dock att ske innan alla beräkningsmetoder och modeller är fullt utvecklade och statistiken ska därför ses som statistik under uppbyggnad. Metoden för hur statistiken framställs kan alltså komma att ändras under kommande år. Denna artikel beskriver vilka datakällor statistiken baseras på, vilka konjunkturindikatorer SCB tänker publicera samt vilka utmaningar och svårigheter statistikframställningen medför.

Stor del av konsumtionen betalas med kort

En stor del av värdet av det som köps i Sverige kan skattas med hjälp av transaktionsdata från kortinlösare eller kortutgivare. År 2023 uppgick transaktionsvärdet från kortinlösarna som avser hushållskonsumtion till 1 288 miljarder. Det var nära hälften av den ändamålsfördelade hushållskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna (NR). Korttransaktionsdata är alltså en bra indikator för att skatta hushållens konsumtion även på veckobasis. Högfrekvent statistik, som veckostatistik, är däremot behäftad med större osäkerhet än exempelvis kvartals- och årsstatistik.

Resterande delar av hushållskonsumtionen kommer delvis att skattas utifrån det som här kallas fakturaköp. Fakturaköpen, som bland annat inkluderar konsumtion kopplat till boende och bilar står också för en betydande del av konsumtionen i Sverige medan kontantbetalningarna är desto mindre.

Transaktionsdata från kortinlösare fångar nära hälften av hushållens konsumtion

Hushållskonsumtion enligt uppgifter från kortinlösare och NR. Löpande priser, miljarder kronor och utveckling i procent

	2023	2022	Utveckling (procent)
Transaktionsdata (kortinlösare)	1 288	1 196	5,8
Fakturaköp	1 026	998	2,8
Kontantskattning	143	139	3,5
Summa (ovan)	2 458	2 333	4,4
Ändamålsfördelad konsumtion enligt NR	2 698	2 599	3,8
Differens	240	266

Anmärkning: Värdet för fakturaköp har skattats utifrån SCB:s nationalräkenskaper. Ändamålsfördelade konsumtionen i NR publicerad i augusti 2024

Källa: Nationalräkenskaperna och egna beräkningar (SCB)

 

Transaktionsdata innehåller flera variabler

Den veckovisa statistiken kommer i huvudsak att baseras på dagsdata från kortinlösare. Statistiken belyser det som i NR kallas den ändamålsfördelade konsumtionen och innehåller därmed utländska besökares konsumtion i Sverige men inte svenskars köp i utlandet. Kortinlösendata täcker i dagsläget cirka 82 procent av det totala transaktionsvärdet från kortinlösare och innehåller bland annat information om:

• transaktionsdag
• bransch (Merchant Category Code, MCC)
• transaktionsvärde
• antal transaktioner
• köp eller retur
• fysisk handel eller e-handel

Fler leverantörer är dock på gång att lämna data. För att kunna redovisa branschstatistik har en koppling gjorts mellan MCC, som klassificerar ett företag till en bransch efter vilken typ av vara eller tjänst som företaget säljer, och Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). I de flesta fall är det enkelt att göra denna koppling, men i vissa fall kan en MCC-kod bestå av två eller flera SNI-koder. Det är också viktigt att komma ihåg att företagens MCC-kod har satts av kortföretagen och inte av SCB. Det kan innebära att ett och samma företag kan erhålla en SNI-kod i den veckovisa statistiken som skiljer sig från den som finns i SCB:s företagsregister.

All konsumtion kan inte mätas med transaktionsdata

Data från kortinlösarna täcker, som tidigare nämnts, inte alla delar av hushållskonsumtionen. För tre poster som är av stor vikt (i tabellen ovan benämnt fakturaköp) håller modeller på att utvecklas för att skatta konsumtionen. Dessa poster är boende, energi samt konsumtion av personbilar.

Boendekonsumtionen kan i sin tur delas upp i tre delar: Kallhyra, energi och uppvärmning samt underhåll och reparation. Den delen av boendekonsumtionen som avser hyran skattas i den månatliga indikatorn över hushållens konsumtion utifrån antalet färdigställda flerbostadshus och småhus. Då dessa uppgifter inte finns på dags- eller veckobasis måste denna utgiftspost modellberäknas. Eftersom boendeposten är trögrörlig kommer en enklare framskrivningsmodell användas som sedan fördelas ut på dag.

Hushållens el- och fjärrvärmeanvändning kommer att skattas med hjälp av den viktade dygnsmedeltemperaturen. Indata är dygnsmedeltemperaturen per mätstation där varje mätstation tilldelas en vikt utifrån befolkningsstatistiken. Samma metod används i månadsindikatorn där månadsmedeltemperaturen används i modellskattningen. El- och fjärrvärmeanvändning korrelerar starkt med utomhustemperaturen. Den tredje posten inom boendekonsumtionen, underhåll och reparation, fångas via kortdata.

Nybilskonsumtionen kommer att skattas med hjälp av antalet nybilsregistreringar av hushållen per dag. Modellen är en förenkling av den beräkning som görs när hushållskonsumtionen skattas i NR. Konsumtionen av begagnade bilar kommer att skattas utifrån företagens nybilsregistreringar.

Avsaknad av prisstatistik försvårar fastprisberäkningen

En utmaning för veckovis statistik är fastprisberäkningen. Prisstatistik finns på månadsbasis, men inte på dags- eller veckobasis. Vidare finns inte den månatliga prisstatistiken tillgänglig när en aktuell vecka ska beräknas. Prisindexen som används i den månatliga hushållskonsumtionsstatistiken kommer skrivas fram på månadsbasis med hjälp av enklare modeller. De framskrivna månadsprisindexen används sedan för samtliga dagar i den aktuella månaden.

SCB:s erfarenheter av prisprognoser är att i tider då priserna inte förändras så mycket träffar prognoserna utfallet relativt väl. Vid större förändringar i priserna är prognoserna sämre och de är särskilt dåliga vid tvära kast. När faktiska priser finns tillgängliga kommer den veckovisa statistiken att revideras.

Veckostatistiken måste även säsongrensas

En annan utmaning med veckovis statistik är jämförelser mellan olika perioder. Exempelvis jämförs månadsstatistik med samma månad föregående år. Då det gäller veckostatistik är detta inte helt trivialt eftersom ett år kan bestå av 52 eller 53 veckor, vilket innebär att det kan bli en förskjutning i vilken vecka man ska jämföra med. I likhet med månadsstatistik kan även helgdagar såsom påsk infalla vid olika tidpunkter vid olika år.

För månadsstatistiken har SCB utvecklat modeller för kalenderkorrigering och säsongrensning för att hantera effekten av dessa olikheter. Projektet tittar för tillfället på metoder för säsongrensning av veckostatistiken för att kunna ge en rättvis bild av utvecklingen. Sannolikt kommer inte dessa metoder att finnas på plats när statistiken börjar publiceras under 2025.

Vilka konjunkturindikatorer kan man ta fram från transaktionsdata?

Efterfrågan på snabbare statistik har blivit allt större de senaste åren. Inte minst i samband med coronapandemin när statistiken inte tillräckligt snabbt kunde fånga de tvära kasten i ekonomin. Förhoppningen är att den veckovisa statistiken kan fylla detta tomrum genom att redovisa ett antal konjunkturindikatorer.

Den huvudsakliga konjunkturindikatorn som kommer att publiceras är den totala hushållskonsumtionen. Den kommer att redovisas både mätt som nivå och som förändringstal i fasta och löpande priser. I följande diagram visas konsumtionsnivån i fasta priser. Vid publiceringen av denna artikel har enklare modeller för att skatta hushållens konsumtion av energi och boende använts än de som kommer att tillämpas då den veckovisa statistiken publiceras 2025. Diagrammet visar ett tydligt återkommande konsumtionsmönster över åren där konsumtionen är som allra störst runt julafton. Serien uppvisar även tydliga säsongmönster även om pandemin till viss del bröt det mönstret.

Konsumtionen är som störst veckorna innan jul

Hushållskonsumtion i fasta priser, glidande medelvärde per vecka och glidande medelvärde över fyra veckor, index 2019=100

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Det som kanske är viktigare än nivån är utvecklingen av hushållskonsumtionen. Den årliga procentuella utvecklingen kommer främst publiceras som ett glidande medelvärde. När säsongrensning finns på plats kommer även jämförelser mot närliggande veckor göras.

Om veckostatistiken hade funnits redan 2020 hade pandemins effekter på den svenska ekonomin, och i synnerhet konsumtionen, kunnat analyserats med kort eftersläpning. Nedan kan vi se utvecklingen i fasta priser under 2020 när pandemin påverkade konsumtionen. Vecka 10 var konsumtionen fortfarande högre än samma vecka året innan. Därefter sjönk konsumtionen kraftigt flera veckor i rad. Årsutvecklingen var som lägst vecka 16. Från 2023 och framåt har årsutvecklingen varit negativ med något undantag och ännu kan man inte se någon tydlig vändning i konsumtionen (data fram till vecka 44 2024).

Den veckovisa statistiken hade snabbt kunnat visa på en vikande konjunktur under pandemin

Hushållskonsumtion i fasta priser, fyra veckors glidande medelvärde. Årsutveckling i procent (veckovis)

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Den veckovisa indikatorn kan även redovisas enbart för den del av konsumtionen som bygger på transaktionsdata, där man exkluderar modellberäkningarna av boende, energi och bilkonsumtionen.

Lägst antal korttransaktioner runt årsskiftet

Utifrån transaktionsdata går det även att ta fram fler konjunkturindikatorer. Ett exempel är antalet korttransaktioner. I nedanstående diagram kan vi se ett index över antalet korttransaktioner per dag. De återkommande nedgångarna i antalet transaktioner sker efter julafton fram till i början av januari. Även här kan man se att antalet korttransaktioner minskade i pandemins inledning 2020.

Minst antal köp görs vid nyårsafton och i början av januari

Antal korttransaktioner, glidande medelvärde per vecka, index 2019=100

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Statistiken ger möjlighet att studera enskilda dagar

Eftersom transaktionsdata innehåller uppgifter om både konsumtionsvärde och antal transaktioner kan man även ta fram statistik över konsumtionen per transaktion. Den genomsnittliga transaktionen uppgick till cirka 300 kronor per dag under perioden 2019–2023, men har trendmässigt stigit, drivet av den allmänna prisuppgången. Genom att studera enskilda månader kan andra mönster urskiljas.

”Transaktionsdata visar att det genomsnittliga köpet i december var som lägst på julafton och juldagen”

Transaktionsdata för åren 2019, 2020 och 2023 visar att det genomsnittliga köpet i december var som lägst på julafton och juldagen respektive år om man tar hänsyn till att köpet sker dagen innan det dyker upp som en transaktion i kortstatistiken. År 2023 låg dock den genomsnittliga transaktionen på en högre nivå än tidigare år till följd av den höga inflationen.

Högre konsumtionsvärden i december 2023

Konsumtionsvärde per transaktion och dag i december respektive år, löpande priser i kronor

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Nästa diagram visar det genomsnittliga transaktionsvärdet i juni 2023 jämfört med juni 2024. För att kunna jämföra åren har 2024 års data anpassats så att veckodagarna överensstämmer. Midsommarafton inföll den 24 juni 2023, men den 22 juni 2024. För att kunna jämföra konsumtionen på just midsommarafton har 2024 års dagsdata flyttats två dagar framåt. Man ser tydligt veckodagarnas betydelse för konsumtionen, då graferna efter justeringen följer varandra väldigt bra under hela månaden.

”Hushållen spenderade ungefär lika många kronor på midsommarhandlingen under 2023 och 2024”

Båda åren var det genomsnittliga transaktionsvärdet i juni som högst dagarna precis innan midsommarafton för att därefter sjunka till de lägsta nivåerna under midsommarhelgen. Hushållen spenderade också ungefär lika många kronor på midsommarhandlingen under de två åren. Det genomsnittliga konsumtionsvärdet per transaktion uppgick till knappt 350 kronor dagarna innan midsommarafton.

Kraftiga svängningar i konsumtionen runt midsommar

Konsumtionsvärde per transaktion och dag i juni respektive år, löpande priser i kronor. 2024 års dagsdata är framflyttat två dagar för att midsommarafton respektive år ska infalla vid samma tidpunkt

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Veckostatistiken innehåller intressanta detaljer

Konsumtionsvärdet per transaktion går även att redovisa efter bransch. Om man dessutom har en tillräckligt detaljerad bransch kan konsumtionsvärdet per transaktion grovt sett även säga något om priset. Ett köp hos en frisör avser förmodligen oftast en klippning, men kan givetvis även innehålla andra tjänster eller köp av produkter. En kund hos en frisör betalade under 2023 och 2024 i genomsnitt mellan 540 respektive 680 kronor per besök. Lägsta genomsnittliga transaktionsbeloppen var i slutet på juli båda åren.

Tydliga säsongmönster i konsumtionen av frisörtjänster

Konsumtionsvärde per transaktion och dag för frisörbesök, glidande medelvärde per vecka, löpande priser i kronor

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

En annan intressant bransch är restaurangbranschen. Restaurangbesökare betalar sedan 2023 i genomsnitt mellan 190 och 260 kronor per transaktion. Intressant att notera är att hushållen under sommarmånaderna i genomsnitt betalar lite mer, tvärtemot exemplet med frisörbesök. Det skulle kunna bero på att man kanske tar en extra öl eller kanske en kopp kaffe efter maten på sommaren.

Restaurangnotan störst på sommaren

Konsumtionsvärde per transaktion och dag för restaurangbesök, glidande medelvärde per vecka, löpande priser i kronor

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Fortsatt minskande konsumtionsvolymer

Utifrån statistiken kan man även se värdet, volymen och priset per transaktion för den totala hushållskonsumtionen. I diagrammet kan man se att volymen på det genomsnittliga köpet trendmässigt minskade under höginflationsåren 2022 och 2023 samt att minskningen har fortsatt in i 2024. Att hushållen har dragit ner på sina inköp är en beteendeförändring som inte går att urskilja under de närmast föregående åren 2019 till 2021. Däremot har värdet per transaktion ökat från 2022 och framåt, till stor del drivet av prisuppgångarna under 2022 och 2023.

Konsumtionskassen har minskat under höginflationsåren

Total hushållskonsumtion per transaktion och dag, fyra veckors glidande medelvärde, index 2019=100

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Genom att redovisa statistiken på bransch går det att bryta ner analysen på en mer detaljerad nivå. Totalt har SCB statistik fördelat på 64 branscher där majoriteten av hushållskonsumtionen återfinns inom detaljhandeln (SNI 47). I följande tabell presenteras en delmängd av branscherna.

”Den totala konsumtionen har minskat något under vecka 41­–44 2024 jämfört med motsvarande period i fjol”

Den totala konsumtionen enligt transaktionsdata har minskat något under vecka 41–44 2024 jämfört med motsvarande period i fjol, mätt i löpande priser. Konsumtionen på bensinstationer har varit lägre än motsvarande veckor i fjol, vilket hänger samman med de sjunkande bränslepriserna. Vidare går det att utläsa att resebyråerna haft det tufft under perioden.

Transaktionsdata ger detaljerad information om konsumtionen

Hushållens konsumtion enligt transaktionsdata uppdelat på bransch vecka 41–44 2024. Utveckling mot samma period föregående år samt branschens andel av total konsumtion enligt transaktionsdata, procent

	Löpande priser	Vikt*
Dagligvaruhandel	5	38
Sällanköpsvaruhandel	-4	24
Bensinstationer	-15	7
Transport	5	3
Restaurang	0	12
Researrangörer	-14	2
Kultur	1	1
Övrigt	-10	12
Total konsumtion (kortdata)	-1	100

Källa: Veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

*Andel av konsumtionen 2023 enligt transaktionsdata

 

Liknande utveckling som månads-HUKO

När man tar fram statistik finns det flera kvalitetsdimensioner som man ska ta hänsyn till. Fördelen med veckostatistik är att den är högfrekvent och snabb. Däremot kan det medföra att man får göra avsteg i en annan kvalitetskomponent såsom tillförlitlighet. Tanken är att statistiken ska publiceras fem dagar efter referensveckans utgång, och att den ska vara en tidig indikation på vart konsumtionen är på väg, särskilt i tider av snabba förändringar. I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mot den månadsvisa hushållskonsumtionsindikatorn som här har fördelats ned på dag med hjälp av veckostatistiken. Korrelationen mellan utvecklingstalen i årstakt för de två indikatorerna ligger på 0,87. Notera även att utvecklingstalen enligt veckostatistiken varit lägre på senare tid än enligt månadsstatistiken.

Samstämmig utveckling mot månadsindikatorn

Hushållskonsumtionen enligt den månatliga konsumtionsindikatorn och den veckovisa statistiken i fasta priser, fyra veckors glidande medelvärde. Årsutveckling i procent (veckovis) 

Källa: Omsättning inom tjänstesektorn och veckovisa statistiken över hushållens konsumtion (SCB)

 

Mer transaktionsdata ska samlas in

Projektet arbetar just nu intensivt för att öka antalet dataleverantörer. Huvudspåret har hittills varit att samla in data från kortinlösare och komplettera det med data från ett mindre antal andra betalningsaktörer. Erfarenheten från årsstatistiken, som också använder sig av transaktionsdata, är dock att det är en styrka för statistiken om man även har data från kortutgivarsidan då den kan användas i gransknings- och avstämningssyfte. Ambitionen är att samla in data från 4–5 kortutgivare.

Som nämndes tidigare täcker transaktionsdata endast cirka hälften av den ändamålsfördelade hushållskonsumtionen. För att kunna ersätta modellskattningarna för posterna boende, energi och personbilar behöver även data för fakturaköp fångas. Projektet arbetar för att på sikt även kunna inkludera en större del av dessa konsumtionstjänster med hjälp av transaktionsdata.

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 11 - 2024.

Ladda ner nummer 11 - 2024 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv