Hushållen har pressats från flera håll under det senaste året. Hög inflation och stigande räntor har urholkat hushållens köpkraft. Det har lett till en nedgång på bostadsmarknaden, med färre affärer och sjunkande bostadspriser. Tillväxten av hushållens bolån är den lägsta som uppmätts i denna statistik, som finns tillgänglig från 2006.

Räntorna på uppgång

Precis som de flesta andra centralbanker i världen har den svenska Riksbanken stramat åt penningpolitiken det senaste året för att få ner inflationen. Från maj 2022 till februari 2023 har styrräntan höjts med 3 procentenheter, från 0,0 till 3,0 procent. Det har även inneburit att bankerna och bolåneinstituten höjt hushållens bolåneräntor betydligt.

Bolåneräntorna stiger kraftigt

Genomsnittlig bolåneränta på nya avtal samt Riksbankens styrränta, procent

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB) och Riksbanken

Den genomsnittliga bolåneräntan på nya avtal låg i januari 2022 på 1,40 procent. I januari 2023 hade den stigit till 3,56 procent. Uppgången har skett för både korta och långa räntor. Räntorna på bundna lån höjdes dock något tidigare än lån med rörlig ränta. Med rörlig ränta menas lån bundna till och med tre månader. Bolåneräntorna med längre bindningstider påverkas mer av hur de långa marknadsräntorna på räntebärande värdepapper rör sig medan de korta bolåneräntorna påverkas mer av Riksbankens räntebeslut. I januari 2023 hade de rörliga räntorna i stort sett kommit i kapp de bundna.

3,56 %

Genomsnittlig bolåneränta i januari 2023

Räntorna på bundna lån höjdes först

Genomsnittlig bolåneränta på nya avtal för olika räntebindningstider, procent

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Även om räntehöjningarna ännu inte påverkat alla hushåll med bundna räntor visar räkneexemplet nedan att räntehöjningarna får en betydande effekt på hushållsbudgeten.

Andelen som väljer rörlig ränta ökar

Historiskt sett har det oftast varit vanligast för hushåll att välja rörlig ränta på bolånen. Från slutet av 2016 till våren 2022 steg dock andelen som valde att binda räntan. Många bolånetagare passade på att binda räntorna då de långa räntorna var fortsatt låga. Framförallt var det bindningstider på över ett år till och med tre år som valdes.

Det skedde en tydlig växling förra våren i takt med att räntorna började stiga. Andelen som valde rörlig ränta ökade markant. I mars 2022 tecknades 34 procent av de nytagna bolånebeloppen med rörlig ränta. I januari 2023 var andelen 79 procent.

Andelen som valde bunden ränta var som högst i mars 2022

Andel i procent av nya bolåneavtal med olika räntebindningstider

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Sedan början av 2021 har andelen av hela bolånestocken med bunden ränta varit högre än andelen med rörlig. Trots att andelen som valt rörlig ränta ökat rejält det senaste året är det fortfarande en något större del av bolånestocken som består av lån med bunden ränta än med rörlig ränta. Detta innebär att räntehöjningarna inte får omedelbar effekt på hushållens plånböcker.

Andelen som valde rörlig ränta ökade markant förra våren

Räntekvoten steg något 2022

En historisk tillbakablick visar att hushållen lägger en betydligt mindre del av hushållsbudgeten på räntebetalningar nu än vad man gjorde för drygt 30 år sedan. I början av 1990-talet var ränteläget betydligt högre än idag och då låg räntekvoten, hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst, på en helt annan nivå. Detta trots att hushållens lånestock då var betydligt lägre än idag.

Räntekvoten steg 2022 efter att ha varit låg och stabil i många år 

Hushållens ränteutgifter (brutto) i procent av disponibel inkomst (netto), årsdata

Källa: Nationalräkenskaper (SCB)

År 1990 var räntekvoten drygt 16 procent men har därefter sjunkit successivt med undantag för några enskilda år. Under perioden 2015–2021 har räntekvoten legat relativt stabilt på 3,7–4,1 procent. Men på grund av de ökade ränteutgifterna under främst tredje och fjärde kvartalet 2022 steg räntekvoten till 4,3 procent år 2022, den högsta kvoten sedan 2014.

Högsta räntekvoten sedan 2014

Något man bör tänka på är att räntekvoten inte visar vad den genomsnittliga räntekostnaden för bolånetagarna är. Den visar hushållens totala ränteutgifter i förhållande till de totala inkomsterna. Alla svenskar har inte bolån eller andra lån. Skulle vi istället kika på endast hushåll med bolån skulle deras räntekvot vara högre än diagrammet visar.   

Prisfall på bostäder

Bostadsmarknaden gick på högvarv under pandemin då hushållen främst efterfrågade större bostäder. Priserna steg kraftigt, allra mest på villor. Uppgången höll i sig till mars i fjol då stigande inflation tillsammans med räntehöjningar försvagade hushållens ekonomi. Bostadspriserna föll ganska snabbt och det osäkra läget medförde även att omsättningen på marknaden sjönk. Det gjordes färre bostadsaffärer och affärerna tog längre tid än tidigare att slutföra.

Bostadspriserna föll kraftigt från toppen i mars 2022

Priser på villor och bostadsrätter. Index januari 2005=100

Källa: Svensk mäklarstatistik

Priserna har stabiliserat sig något, och till och med stigit svagt, i början av 2023. Men jämfört med toppnoteringarna är det fortfarande en betydande nedgång. På riksnivå har priserna på både villor och bostadsrätter fallit med 14 procent mellan mars 2022 och februari 2023 enligt Svensk mäklarstatistik.

Historiskt låg tillväxttakt för bolån

Prisnedgången och den minskade omsättningen på bostadsmarknaden tillsammans med svagare ekonomi för hushållen har haft en dämpande effekt på utlåningen. Det innebar att färre tog nya bolån och att de behövde låna mindre än när marknaden stod på topp. I januari 2023 var den årliga tillväxttakten på bostadslån 3,7 procent. Det är den lägsta ökningstakten som uppmätts i denna statistik, som sträcker sig tillbaka till 2006.

Bostadslånen växer svagt

Årlig tillväxttakt i procent för bostadslån

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

3,7 %

Årlig tillväxttakt på bostadslån i januari 2023

Tillväxttakten har minskat tydligt på både utlåning med småhus som säkerhet som på lån med bostadsrätter som säkerhet. Normalt sett har tillväxttakten på bostadslån för köp av bostadsrätt legat betydligt högre än tillväxttakten för småhuslån. I januari 2023 var dock tillväxttakten densamma, vilket var första gången någonsin som detta hänt.

Samma tillväxttakt på lån till småhus som på lån till bostadsrätter

Lån till småhus respektive bostadsrätt. Utestående stockar i miljarder kronor (vänster), årlig tillväxttakt i procent (höger)

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Det finns flera orsaker till att tillväxten på lån till bostadsrätter legat högre än lån till småhus. Även om ungefär dubbelt så många hushåll i Sverige bor i småhus som i bostadsrätt så är det fler affärer på bostadsrättsmarknaden.

En anledning till att omsättningen på bostadsrättsmarknaden är högre än på småhusmarknaden är att man i genomsnitt bor betydligt längre tid i villor och radhus än i bostadsrätter. Dessutom tillkommer det fler nya objekt på bostadsrättsmarknaden, dels genom att det byggs fler bostadsrätter än småhus och att hyresrätter ombildas. Ombildningar var särskilt vanligt till och med 2010, därefter har antalet ombildningar varit betydligt färre.

Som tidigare diagram visade har priserna procentuellt ökat mer på bostadsrätter än på småhus under de senaste 18 åren. En bidragande faktor till det är att det genomsnittliga priset på bostadsrätter är lägre. Under pandemin ökade dock priserna på småhus generellt snabbare då det var hög efterfrågan på villor och radhus. Då ökade även tillväxttakten mer på utlåningen till småhus.

Utvecklingen av bolånestocken under de senaste 20 åren visar dock tydligt att lån med bostadsrätter som säkerhet vuxit snabbare än lån med småhus som säkerhet. I januari 2003 utgjorde lån till bostadsrätter 15 procent av bolånestocken. 20 år senare var andelen 34 procent.

Småhusägarna har två tredjedelar av bolånen

Bostadslån med småhus respektive bostadsrätt som säkerhet, andel i procent, januari 2023

Källa: Finansmarknadsstatistik (SCB)

Skuldkvoten sjönk 2022

De svenska hushållens skuldsättning har ökat kraftigt under de senaste decennierna. I mitten av 1990-talet var skuldkvoten, hushållens låneskulder som andel av disponibel årsinkomst, under 100 procent. Därefter har skulderna ökat klart snabbare än inkomsterna. År 2021 var skuldkvoten nästan 200 procent. Det var främst ökningen av bostadslånen som låg bakom denna uppgång även om andra lån som konsumtionslån och CSN-lån också ingår i skulden när skuldkvoten beräknas. År 2022 sjönk skuldkvoten för första gången sedan 2012, vilket indikerar att skulderna ökade långsammare än inkomsterna under fjolåret. Nivån är dock fortsatt hög, med en skuldkvot på 193 procent.

Skuldkvoten vände ner 2022

Hushållens låneskulder i procent av disponibel årsinkomst (netto), årsdata

Källa: Nationalräkenskaper (SCB)

Fortsatt hög inflation och stigande räntor riskerar att slå mot hushållskonsumtionen

2022 var alltså ett år med stor dramatik på bostadsmarknaden. Bolåneräntorna höjdes på bred front för första gången på flera år och bostadspriserna sjönk samtidigt som utlåningen dämpades betydligt. Hushållens konsumtion har mattats av, särskilt har inköpen av sällanköpsvaror minskat. För många hushåll väntar ett kärvt 2023 där Riksbankens prognoser pekar mot ännu högre räntor. Detta riskerar att dämpa hushållens konsumtion ytterligare och fördjupa lågkonjunkturen om inte den underliggande inflationen sjunker betydligt.

Skulderna ökade långsammare än inkomsterna under fjolåret

Fakta om statistiken

Med bostadslån avses lån från monetära finansinstitut till hushåll med småhus, ägarlägenheter eller bostadsrätter som säkerhet. Kategorin ägarlägenheter är helt försumbar i sammanhanget då det endast utgör 0,04 procent av bolånestocken (januari 2023).

Monetära finansinstitut (MFI) består av banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder).

Bostadslån ges i praktiken endast ut av banker och bostadsinstitut.

Till hushåll räknas även företagarhushåll (egenföretagare). Hushållens icke-vinstdrivande organisationer räknas inte in.

Med nya avtal menas avtal som ingåtts mellan instituten och kunden under den aktuella månaden. Dessa innefattar alla finansiella avtal där villkor och förutsättningar som påverkar räntan för första gången bestäms och andra avtal där omförhandlingar av villkor och förutsättningar eller direkta förhandlingar rörande existerande in- och utlåning resulterar i nya avtal. Förändringar i rörlig ränta (automatiska justeringar) från instituten betraktas ej som nya avtal.

Med räntekvot avses hushållens ränteutgifter (brutto) i procent av disponibel inkomst (netto).

Med skuldkvot avses hushållens låneskulder i procent av disponibel årsinkomst (netto).

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 3 - 2023.

Ladda ner nummer 3 - 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv